”Vid knivattacken fanns inget centrallås”

Rektor Tobias Hansson glömmer aldrig den där onsdagen i maj 2023. Det var då han fick larmet i sin telefon att en beväpnad person hade tagit sig in på skolan. Vaktmästaren lokaliserade honom och blev då angripen med kniv. Allt slutade förhållandevis lyckligt, skadorna blev lindriga och gärningsmannen kunde gripas. 

Drygt 20 månader senare följde Tobias Hansson masskjutningen i Örebro via medierna, men skoldagen var i det närmaste slut innan vidden av katastrofen blev känd. Därför vidtog han inga åtgärder den dagen, förutom att informera vårdnadshavarna om vad som skulle ske nästa skoldag. 

– Vi samlade eleverna som vanligt i klassrummen där de fick prata med läraren. I vissa klasser var behoven stora. Skolans kurator fanns tillgänglig för samtalsstöd, men vi hade ingen kollektiv mall med instruktioner att ”alla ska göra så här”, berättar Tobias Hansson. 

Cosafe är nyckeln

Skolan använde materialet ”Så pratar du med barn om otäcka händelser” från Barnens rätt i samhället (Bris), och skolledningen fanns även tillgänglig för medarbetare som behövde ytterligare samtal. 

Skillnaden mellan då och nu kan sammanfattas med ett ord: säkerheten.

– På Grimstaskolan 2023 hade vi inget skalskydd och var mer sårbara än i dag. Men vi hade ett viktigt verktyg redan då, appen Cosafe. Den visade sig vara ovärderlig när vi skulle agera snabbt. 

Cosafe är nyckeln för all kommunikation mellan personalen, som sedan informerar och instruerar eleverna muntligt hur de ska agera. All personal har den installerad och agerar utifrån skolledningens direktiv i en pågående våldssituation. Appen är obligatorisk i alla stadens kommunala skolor. Den fungerar alltså som sambandscentral men räcker inte långt när det gäller att förebygga intrång i skolan. 47 procent av Stockholms stads skolor har inget skalskydd, det vill säga centrallås som kan spärra alla entréer. 

Grimstaskolan är i dag utlokaliserad till gamla S:t Jacobi gymnasium i Vällingby medan de egna lokalerna renoveras. Båda skolorna är svårbevakade då de består av många byggnader med många entréer och det finns möjlighet att närma sig dem utan att bli upptäckt. 

Säkerheten går före ekonomin

På S:t Jacobi fanns redan skalskydd och kameror, och på Grimstaskolan installeras motsvarande utrustning för största möjliga säkerhet. Varje skola bekostar själv nivån för säkerhet, men för Grimstaskolan har det aldrig varit avgörande för investeringarna. Säkerheten går först. 

– Jag har inte gjort några ned- eller omprioriteringar i budgeten. Det är en kostnad som kan skrivas av på flera år, konstaterar Tobias Hansson. 

Alla entréer utom en är låsta stora delar av dagen. Personalen passerar ut och in med hjälp av en bricka som de blippar. Den entré som alltid är olåst är strategiskt vald och central så att det nästan alltid finns folk som kan uppmärksamma eventuella besökare. Totalt handlar investeringarna om cirka två miljoner kronor. Då ingår också kameraövervakning. Kamerorna är alltid aktiverade men bevakas inte i realtid. 

– Det sker i efterhand när något motiverar det. Har vi fått en indikation på att någon obehörig rört sig i våra lokaler, kan vi lokalisera den personen med hjälp av kameraövervakningen. 

Tobias Hansson poängterar att det allra viktigaste är att öva och utbilda om PDV, och personalen har fasta utbildningsdagar. Alla får lära sig hur de ska agera men däremot ingår inte rollspel. Inga lärare sminkas till blodiga våldsoffer. 

”Jag är inte rädd”

– Det kan skapa onödig oro. Inte heller eleverna övar under realistiska former. Där är det lärarna som har diskussioner om tänkbara händelser tillsammans med eleverna utifrån deras ålder. Man tittar också på ut- och inrymningsvägar och poängterar då hur eleverna i första hand ska fly, i andra hand söka skydd och därefter larma. Det är skolledningen som beslutar om in- eller utrymning, alltså om eleverna ska låsas in på skolan eller tvärtom lämna skolan enligt instruktion. 

Trots det hårdnande klimatet går Tobias Hansson inte omkring och oroar sig. 

– Jag är inte rädd när jag går till skolan, men jag är vaksam. Jag är mer påkopplad och tänker igenom situationer som kan inträffa. 

På utbildningsförvaltningen på Kungsholmen arbetar säkerhetsfunktionen med övergripande insatser och stöd till skolorna, men det är rektor som ansvarar för säkerheten på varje skola. Roger Adolfsson är säkerhetssamordnare och har själv en bakgrund som lärare. Han berättar att de stora insatserna för ökad säkerhet inleddes efter skolattacken i Trollhättan i oktober 2015. 

Fly – sök skydd – larma

– Säkerhetsarbetet inom staden har kommit så långt att allt finns på plats, nu handlar det om att förädla. Säkerheten finns med redan på ritbordet när nya skolor byggs. 

Många gamla anordningar är inte längre aktuella. Det installeras till exempel inga högtalare i klassrummen för centrala utrop. De har ersatts av Cosafe. 

Termer som kändes overkliga och främmande för bara några år sedan är i dag en del av verkligheten för både elever och skolpersonal. ”Fly – sök skydd – larma” är till exempel minnesregeln som alla ska kunna. 

– Risken för våld har ökat men skolorna litar på sina rutiner och att de sitter, säger Roger Adolfsson och påminner om att alla skolor erbjuds utbildningspaket med filmer och APT-material samt föreläsningar och krisledningsövningar.