Fyra personer står utanför en skolentré och tittar leende in i kameran.
”Det är en förmån att arbeta på Vasa Real. Det är attraktivt att jobba i innerstaden och vi har många sökande till våra tjänster”, säger rektor Carina Rennermalm (i svart), här tillsammans med lärarna Jonas Åman, Mats Fyr och Jeanette Huss. Foto: Robert Blombäck

”Vi fastnar inte i gnäll”

I den senaste medarbetarenkäten fick F–9-skolan Vasa Real högst betyg av alla grundskolor i staden. ”För att få en arbetsplats med nöjda medarbetare måste man våga ta tag i sådant som behöver förändras”, säger Jonas Åman, musiklärare och skyddsombud.

Sidans innehåll i korthet:

  • Vasa Real vid Odenplan hamnade i topp bland stadens grundskolor i den senaste medarbetarenkäten.
  • En tydlig struktur och den utökade ledningsgruppen ses som en del av förklaringen till trivseln på skolan.
  • Mentorerna får mycket stöd i elevärenden, både av skolledningen och av specialpedagoger och speciallärare.
  • De biträdande rektorerna har kontakt med vårdnadshavarna, medan lärarna kan inrikta sig på själva undervisningen.
  • Ledningen har gått lärarna till mötes och dragit ner antalet tillfällen då omdömen ska skrivas.

När Jeanette Huss, mellanstadielärare i matematik och NO, började arbeta på Vasa Real förra året kände hon sig genast välkomnad. Hon tycker att stämningen på skolan utmärker sig.  

– Jag tror att vi är ovanligt positiva och hjälpsamma här. På andra arbetsplatser har det ibland varit gnälligt. Jag gillar att prata om saker, lösa det och gå vidare. Här fastnar vi inte i gnäll. Det är mer skratt. 

Hon känner sig mindre ensam än på andra skolor och beskriver sitt arbetslag som ett sammansvetsat team. Hon tror att det påverkar elevernas lärande. 

– Jag tror att de känner att vi tycker om att vara här. Vi är sällan sjuka, så det är inte ofta vi har vikarier. Det ger en stabilitet och trygghet, och då lär man sig bättre. 

Mycket stöd i elevärenden

Mats Fyr är förstelärare i trä- och metallslöjd och har arbetat på Vasa Real i 28 år. Även han framhåller kollegerna och eleverna som skäl att trivas på jobbet. 

– Eleverna är studiemotiverade och de flesta är väluppfostrade, så det är inte så mycket ordningsproblem. Kollegiet är stabilt och folk blir kvar här. 

Han uppskattar också att mentorerna får mycket stöd i elevärenden av skolledningen samt av specialpedagoger och speciallärare. För varje årskurs på högstadiet finns en biträdande rektor som kopplas in tidigt i elevärenden. 

– De har mycket kontakt med vårdnadshavarna och allt runtomkring. Det är oerhört avlastande för mentorerna. Jag kan göra mitt jobb som är att undervisa och behöver inte vara utredare, socialarbetare eller kontaktperson, säger Mats Fyr. 

”Svassar inte för ledningen”

Som förstelärare sitter han i den utvidgade ledningsgruppen där även arbetslagsledare och skolledning ingår. Möten hålls varje vecka och flera personer i gruppen kan förmedla det som sagts vidare till arbetslagen. 

– På en skola jag jobbade tidigare var strukturen inte lika tydlig. Det kom bara en massa beslut. Här har vi högt i tak och om någon är kritisk kommer det fram. Man går inte och svassar för skolledningen. 

Carina Rennermalm som varit rektor på Vasa Real sedan 2017 tror också att den utökade ledningsgruppen är en del av förklaringen till trivseln på skolan. 

– Det är väldigt lätt att fånga upp förbättringspotentialer. Eftersom vi har en tät dialog och avstämning varje vecka hamnar det inte i långbänk. Vi har kunnat fånga upp väldigt många idéer genom vårt sätt att organisera oss.  

Som exempel nämner hon att en tillsyn från Skolinspektionen ledde till diskussion om hur den extra studietiden skulle organiseras. 

Gått lärarna till mötes

– Det kom snabbt många förslag, till exempel att det behövde vara en gemensam tid i anslutning till elevernas skoldag. I den utökade ledningsgruppen kunde vi skapa strukturen utifrån de förslag som kom från lärarna, och sedan beslutade jag som rektor om det. 

Lärare och skolledning är förstås inte alltid överens. En som är van att hantera meningsskiljaktigheter är Jonas Åman, musiklärare och skyddsombud. Han tycker att samtalen i samverkansgruppen fungerar bra och nämner att ledningen gått lärarna till mötes och dragit ner antalet tillfällen då omdömen ska skrivas. 

– Det har dragits ner efter att vi pratat om det som ett möjligt arbetsmiljöhot, eftersom många blir stressade av det. I alla år har vi pratat om att vi måste få ner stressnivåerna och det administrativa arbetet för lärarna. Det är ett av mina huvudskäl till att jag är fackligt aktiv. För att få en nöjd arbetsplats måste man våga ta tag i sådant som behöver förändras. 

Annelie Drewsen

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 4/2025

Uppdaterad