”Väldigt kul att gå i judisk skola”

För många som tillhör en minoritet är gemenskap en viktig faktor för att de ska hitta sin identitet och ta tillvara sin kultur. Det är också ett skäl till att elever med judisk bakgrund söker sig till Vasa Real i Vasastan som är den enda kommunala högstadieskolan i Sverige, och i stort sett den enda i Europa, med en judisk profil. 

– Det är viktigt att elever med judisk bakgrund kan få fördjupad kunskap om sin tradition, kultur och historia, både den judiska i stort och den svensk-judiska i synnerhet. Det finns också mycket att lära av den svensk-judiska historien, där judar har varit med och bidragit inom utbildning, stadsbyggnad, näringsliv och politik, säger Louise Belenius, lärare i judiska studier samt ansvarig för skolans judiska profil. 

En av fem minoriteter 

Det judiska högstadiet har funnits här sedan 1995 då Vasa Real tog över verksamheten från en skola som inte längre finns kvar. I dag läser närmare 80 av skolans 800 elever den judiska profilen, en siffra som ökat något de senaste åren. 

– Det är roligt att fler söker sig hit, men det beror också på att många känner sig tryggare av att gå i en skola tillsammans med andra judiska elever. Det gäller särskilt efter Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober 2023 och den våg av antisemitism som sköljde över västvärlden och Sverige och som fortfarande är högst synlig i vårt samhälle, säger Louise Belenius. 

Det finns ungefär 20 000 judar i Sverige och de flesta bor i Stockholm. Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter – de övriga är romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – och deras särskilda rättigheter regleras i lagen. Dessutom ska grundskolan ge alla elever kunskap om minoriteternas historia och kultur. 

250 år av judiskt liv

I år uppmärksammar Stockholms stad – liksom många skolor, bibliotek, kulturhus och föreningar runtom i landet – 250 år av judiskt liv i Sverige genom olika utställningar och evenemang. Vasa Real lyfter fram jubileet i olika delar av skolans verksamhet, och Louise Belenius tror att initiativet är viktigt för att främja tolerans och kunskap om den judiska minoriteten. 

– Allt som görs för att visa på den svensk-judiska historien och att den inte bara är till gagn för judar, utan för hela samhället, är viktigt för både Sverige och de judar som bor här. Det är viktigt att man ser att det har skett ett utbyte och en utveckling åt båda håll, och jag tror att det finns ett intresse för att lära sig mer.

Vasa Reals judiska profil har riksintag och här går elever från hela Storstockholm. Även om de flesta har judisk anknytning är det inget krav, utan här finns också ett fåtal elever som är allmänt intresserade eller har velat studera tillsammans med sina judiska kompisar. Nathalie Rosenberg och Chloé Eriksson Igou i klass 7B gick tidigare på en judisk friskola i Stockholm, och när det blev dags att välja skola inför sjuan var det självklart för dem att söka sig till Vasa Reals judiska profil. 

Inte bara religion

– Nästan alla mina judiska kompisar började här, och eftersom jag är jude ville jag också gå på Vasa Real. Det är väldigt kul att gå i en judisk skola, och jag tror att många som inte gör det kan känna sig ensamma om de är den enda juden på sin skola. Vi kan ju alla i klassen relatera till varandra och vår bakgrund, säger Chloé Eriksson Igou. 

Utöver ordinarie kursplan har eleverna judiska studier på schemat och även möjlighet att läsa hebreiska. Judiska studier består av tre delar: historia, tradition och kultur. En vanlig missuppfattning är att studierna bara handlar om religion, men det är ett formellt ämne med en fastställd kursplan där det ryms så mycket mer. 

– Jag tycker att kunskapen vi får i judiska studier är bra. Vi vill ju veta mycket om judendomen, till exempel varför vi firar våra högtider, och studierna hjälper mig också att relatera till att jag är jude. Jag tror att det är bra för att utveckla sin judiska identitet. För mig är den viktig och en ganska stor del av min vardag, säger Nathalie Rosenberg och visar smycket med davidsstjärna som hon bär runt halsen. 

”Brukar äta i matsalen”

Både hon och Chloé Eriksson Igou får en del frågor om sin judiska tillhörighet, mest om vilka regler som finns och vad de får och inte får äta. 

– Men jag brukar äta i den vanliga matsalen och vi lever ju lika normalt som andra, även om den judiska identiteten är viktig för mig. Jag är stolt och jätteglad över att jag är judinna, säger Chloé Eriksson Igou. 

På Vasa Real finns inga speciella judiska klasser, utan de är blandade. Det bidrar till att göra skolan mångkulturell och skapar också större sociala kontaktytor för alla. 

– På vår skola finns det bra förutsättningar för att kunna jobba med dialog, samförstånd och nyfikenhet, oavsett vilken bakgrund man har. Och de judiska eleverna är en väl integrerad del av skolan samtidigt som de har sin gemenskap i den judiska traditionen, säger Louise Belenius.