Trygghet har ersatt våldet

På Rågsveds grundskola är det rast. Det är en solig dag och skolgården sjuder av liv. En grupp elever dansar salsa till hög musik under ledning av skolpersonal. Lite längre bort spelar ett gäng innebandy och här och var kryssar fnittrande tjejer arm i arm. Inget stök så långt ögat når.

Det är svårt att föreställa sig den skola som rektor Marko Anderot beskriver att han kom till för sju år sedan.

− Det var chockartat mycket fysiskt våld. Eleverna löste konflikter genom att slå och föräldrarna stöttade dem, många sa ”slå tillbaka” till sina barn. En majoritet av alla kränkningar bestod av fysiskt våld. Skolans svar var främst akuta insatser som avstängningar och varningar, vilket var resultatlöst, berättar Marko Anderot.

”Vi avleder och lugnar”

Han beskriver en karusell där eleverna skulle säga förlåt och skolan ringa hem till vårdnadshavarna, och nästa dag började det om igen. Det som har gjort skillnad är ett systematiskt arbete i alla årskurser där olika insatser har lett till den trygghet och studiero som i stor utsträckning präglar Rågsveds grundskola i dag.

− En förändring är hur vi bemöter eleverna. Från att skälla och höja rösten tillämpar vi ett lågaffektivt bemötande där vi avleder och lugnar.

Den här fredagen håller mentorn och mellanstadieläraren Jimmy Jansson och kuratorn Louise Rasmusson lektion i årskurs 4 där alla elever har 17 lektioner under terminen på temat Agera tillsammans, ett våldspreventionsprogram som utformats av den ideella organisationen Män.

Louise Rasmusson trycker i gång en kort stumfilm som visar en pojke som hänger med huvudet och är ledsen hemma vid matbordet. Tittarna förstår att han är ledsen för att han blir kritiserad när han leker flicklekar och tycker om färgen rosa. Filmen slutar lyckligt och visar hur pappan till slut dyker upp i skolan iklädd klänning.

Pojke i rosa kläder

Tioåringarna är engagerade och tycker att det är självklart att man ska få vara den man är utan att bli kritiserad. Sava Halinkin i klass 4B räcker upp handen och berättar att han själv sett en pojke i rosa kläder en gång när han var på besök hos sin morfar. Louise Rasmusson driver samtalet framåt: Vem är det som bestämmer vad vi ska tycka om varandra? Eleverna får fyra val: föräldrar, kompisar, ”samhället och medierna” eller ”annat”. De flesta röstar för att det nog är kompisarna som påverkar mest.

På Rågsveds grundskola, som omfattar årskurserna F–6 (i grundsärskolan F–9) och ligger i ett socioekonomiskt utsatt område där endast tre procent av eleverna har svenska som modersmål, är det i dag självklart med acceptans för varandras olikheter. Men arbetet med normer är bara en del av insatserna för att förebygga våld.

− I dag lägger vi vuxna oss alltid i situationer som eleverna själva kallar ”skojbråk”. Vi bryter om vi ser två elever som ligger ner och sparkar även om kamraterna runt omkring skrattar och uppfattar situationen som lek, säger Jimmy Jansson.

70 procent mindre våld

Skolan har också identifierat vilka situationer som kan öka risken för bråk och våld. Skolgården är en utsatt miljö och där uppstod tidigare de flesta av de bråk som ledde till slag, knuffar och hot.

− På den tiden hade skolans personal passiva uppdrag som rastvakter. I dag ordnar de rastaktiviteter för eleverna som får utlopp för sin energi och får röra på sig tillsammans med kamraterna. De mår bra och det ökar samhörigheten, säger Marko Anderot.

De första åren som Rågsveds grundskola arbetade våldsförebyggande minskade det fysiska våldet med 40 procent och i dag är våldsincidenterna 70 procent färre, enligt rektorn. Samtidigt har skolan vuxit och i takt med ökade resurser har skolans personal fördubblats till 90 personer jämfört med när Marko Anderot började. Han konstaterar att den höga personaltätheten, som möjliggjorts av satsningen på socioekonomiskt utsatta områden, har varit en förutsättning för framgångarna.

Minimedling vid små konflikter

Jimmy Jansson är den första att skriva under på att den kvalificerade personalgruppen är nyckeln till att arbetet har lyckats.

− Jag har aldrig jobbat på en skola med så engagerad personal. Politikerna säger att de bästa pedagogerna ska vara på de mest utsatta skolorna, och så är det hos oss.

Men det är klart att elever fortfarande bråkar. Det finns dock ett verktyg för att hantera det och som vem som helst i personalen kan använda.

− Det handlar om minimedling. Den är alltid frivillig och den tillämpas inte vid allvarliga incidenter, men små konflikter som skulle kunna leda till större kan lösas så här, förklarar Louise Rasmusson.

Minimedling går till så att de två inblandade eleverna sätter sig mitt emot varandra, med en lärare eller kurator vid sidan. Vi får en demonstration av fjärdeklassarna Fortuna Michel och Padodou Sanneh, som rekonstruerar en tidigare medling dem emellan. Padodou hade tagit Fortunas plats i matsalen och det ena gav det andra och slutade med att Fortuna slängde ett glas vatten på Padodou.

Enda skolan som fick utmärkelse

En i taget får berätta om sin upplevelse utan att bli avbruten. Sedan styr samtalsledaren in på hur man ska kunna lösa konflikten så att den inte ska eskalera. Det hela slutar med att båda eleverna erkänner att de har gjort fel och att de ska agera annorlunda om en liknande situation skulle uppstå igen.

− Jag är stolt när jag går runt på skolan och det är lugnt i klassrum och korridorer. Det jag skulle önska är ett närmare samarbete med polis och socialtjänst, framför allt i det förebyggande arbetet. Men vi har i dag ett närmare samarbete med vårdnadshavarna och skolan erbjuder dem hjälp och stöd genom vårt föräldraforum, säger Marko Anderot.

Rågsveds grundskola belönades som enda skola med ett hedersomnämnande när Stockholms stad delade ut Kvalitetsutmärkelsen för 2021.