Ta in världen i klassrummet

Resultatet av att arbeta med konkreta representationsformer

Genom att se på omvärlden via elevernas ögon lyckades jag i planeringen av arbetsområdet hitta former för varierade arbetssätt. Det ledde till att förståelsegapet mellan det abstrakta och konkreta minskade hos våra elever. Vi lyckades på ett konkret sätt vidga elevernas vyer genom att förstå hur delar i omvärlden hör ihop och hur deras stad bara är en liten del av världen.

För vem?

Arbetet vänder sig i första hand till dig som arbetar i lågstadiet men du kan med fördel använda det i mellanstadiet. Men då göra det mer elevnära för den åldern du vänder dig till.

Så gick det till

När jag startade upp arbetet om ”att leva i världen” och de sju världsdelarna skulle eleverna göra enkla undersökningar av omvärlden och lära sig använda karta, jordglob och väderstreck. När vi planerade arbetsområdet var det enkelt att sortera ut vad som skulle bli målet och syftet med undervisningen. Men det var inte lika självklart hur vi skulle lägga upp det. Jag tycker att undervisningen i geografi tenderar att bli ganska ”platt”. Men i det här arbetet lyckades jag hitta konkreta representationsformer för eleverna.

Använda kartor på olika sätt

Vid första lektionstillfället började vi med att titta på olika kartor av världen. Vi tittade på

• en jordglob
• en stor världskarta
• en kartbok
• en humoristisk kartbok för barn.

Jag ville på det viset visa hur världen visuellt kan illustreras och förstås på olika sätt.

Vi fortsatte genom att färglägga blindkartor. Varje världsdel fick en egen färg, för att på så sätt synliggöra de olika kontinenterna och deras lägen. För att nöta in kontinenternas namn och ordbilder lekte vi en lek som eleverna uppskattade mycket. Leken är enkel:

1. Skriv upp alla kontinenter på tavlan.
2. Låt eleverna läsa upp namnen på kontinenterna en efter en.
3. Ta samtidigt bort en kontinent i taget.

Idén fick vi från Pauline Gibbons bok "Stärk språket, stärk lärandet" (2018). Leken gör att eleverna på ett lekfullt sätt får repetera samtidigt som de får minnesträning. Vi kunde med glädje se att alla elever snabbt lärde sig kontinenternas namn.

Arbeta med vattnets faser

I NO har vi parallellt med vårt arbetsområde i SO arbetat med vattnets faser. Vi tittade på hur stor del av jordens yta som täcks av vatten. För att synliggöra för eleverna att det är 70 procent vatten som täcker jordens yta arbetade vi konkret med att färglägga flirtkulor.

Det blev ett väldigt tydligt sätt att visa hur mycket yta som land respektive vatten tar upp på jorden. Jag tycker att det abstrakta blir så mycket tydligare när eleverna får arbeta praktiskt.

Arbeta med världsdelarna

En annan utgångspunkt i min undervisning är basen i cirkelmodellen. Den handlar om att gå från helheten gemensamt till att arbeta mot delarna på vägen till individuellt arbete.

När eleverna introducerats i världskartan började vi sortera flaggor till de olika världsdelarna. Vi kommer i fortsättningen att arbeta med de olika kontinenterna en efter en och har valt att inleda med Europa, elevernas egen plattform.

Vårt arbete med Europa

Världsdelen Europa startade med att eleverna tillsammans fick i uppdrag att lista ut vilken världsdel som vi skulle ”besöka”. Det gjorde de genom att sortera stora bokstäver som låg huller om buller på golvet.

När de kommit fram till att det var Europa dök kontinentlådan fram. I lådan fanns bilder på mat, djur och flaggor som finns i Europa. Tillsammans samtalade vi om bilderna och satte fast bilderna på vår kontinentbox. En kontinentbox är en låda där alla kontinenter har sin egen sida. 

Eftersom vi startade i Europa tyckte vi att det passade att låta barnen reflektera över sin egen plats på Jorden. Vi började därför med en världsbok. Den kom att bli som en pop-up bok där eleverna gjorde en bok av cirklar i olika storlekar. Varje cirkel har olika teman:

• mitt hem
• min stad
• mitt land
• min kontinent
• min planet.

Genom att vi börjar resan från deras eget hem hoppas och tror vi att eleverna ska se den röda tråden mellan de olika delarna i boken.

Förståelse är nyckeln

Allt vi gör i skolan handlar egentligen om en enda sak, förståelse. Med utgångspunkt i skolans kunskapsuppdrag handlar det för mig om att hela tiden vara utforskande och utgå från en vilja efter att förstå mer. När min egen förståelse stödjer eleverna skapas möjligheter till ökad kunskap.