Skolutveckling på lagom vetenskaplig grund

Björn Kindenberg är doktorand i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet på halvtid. Resten av sin arbetstid delar han mellan undervisningsutveckling på Grimstaskolan och forsknings- och utvecklingsarbete på andra skolor i Stockholm – ständigt med en klarsynt blick och en vilja att utveckla skolan på en lagom vetenskaplig grund.

Till exempel: en betygsstapel visar att elevernas betyg är låga. Vad beror det på? Kanske gängkriminaliteten, bristande språkkunskaper eller föräldrarnas korta skolbakgrund? 

– Om man bara lägger fram en betygsstapel är det lätt att hamna i en diskussion där problemen hamnar i samhället i stort och som ingen lärare kan åtgärda. Jag säger inte att det är oviktigt, men i skolan behöver vi fokusera på vad undervisning kan göra för skillnad, säger Björn Kindenberg. 

Klassrumsnära data

Han har inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) vid FoU-enheten på utbildningsförvaltningen arbetat med en matris som kallas Systematisk kartläggning av undervisningsutmaningar (SKU) och syftar till att kartlägga ”sådant som lärare upplever att det är svårt att undervisa om” eller ”sådant som eleverna återkommande har svårt att lära sig”. 

– Där hittar man inte problem av typen ”eleverna är omotiverade och läser inte böcker”, utan ”eleverna kan inte klockan” eller ”eleverna har svårt med problemlösning”.

Tanken är att matrisen ska bidra till mer klassrumsnära data i det systematiska kvalitetsarbetet samt forskningsfrågor som är bättre förankrade i konkreta problem i undervisningen. 

Björn Kindenberg ger ett exempel från Grimstaskolan, där han driver ett utvecklingsarbete tillsammans med förstelärare och utvecklingslärare. Hösten 2022 påbörjades ett antal lesson studies med särskilt fokus på svenska, svenska som andraspråk, matematik och de praktisk-estetiska ämnena. Huvuddelen av den undervisande personalen på skolan är med. Det initiala analysarbetet utgick ifrån ämnesinnehåll och förmågor. Därtill gjordes en fördjupad analys av språkliga utmaningar i respektive ämne.

Svårt med målande beskrivningar

– Vi använder en lesson study-modell där vi inriktar oss på problem i undervisningen och försöker ta reda på mer om dem. Sedan testar vi lektioner som vi tror ska hjälpa och filmar eller observerar dem. Tillsammans kan vi då analysera vad som händer på lektionen och dra slutsatser. Tanken är att förbättra eller revidera lektionen utifrån vad man sett i analysen, förklarar Björn Kindenberg.

En lärargrupp identifierade till exempel att eleverna hade svårt att göra målande beskrivningar, något som krävs i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk. De planerade en serie lektioner, bland annat en där eleverna fick träna på att beskriva en drake. 

– De fick jobba i par och föreslå ord, men vi lärare hade också några förslag som de kunde använda. Efteråt tittade vi på inspelningen av lektionen tillsammans, även de lärare som inte hade varit med. 

Behövs gester eller bilder?

Man såg att eleverna föreslog fler och fler ord. Till slut kunde det bli ”en drake som hoppar och haltar och smyger och flaxar”. 

– Det blev mycket efterställda benämningar, mest verb och relativa bisatser, och inte så många adjektiv. Men vi såg också att orden inte passade ihop. En drake kan inte smyga och flaxa samtidigt. Det blev inte riktigt gestaltande, bara slumpmässiga ord efter varandra. 

Elevernas texter blev inte så mycket mer levande, och lärarna spånade nya idéer om hur undervisningen kunde förbättras. Kanske skulle en lucka framför ordet drake hjälpa eleverna att förstå att de kunde sätta adjektiv där? Kanske behövdes gester eller bilder för att gestalta ordens betydelser? Och en ordbank som eleverna kunde utgå ifrån?

– Ord som eldsprutande, fjällig och glittrande kanske inte ens finns i deras passiva ordförråd. De måste få den typen av hjälp och stöttning. Det var slutsatser som vi inte hade dragit tidigare, säger Björn Kindenberg. 

”Behöver inte kunna generalisera”

Han menar att lesson study-modellen är ett exempel på hur skolutveckling kan ske på ”lagom vetenskaplig grund”.

– Vetenskaplig kan inte betyda att vi ska forska i ordets akademiska bemärkelse. Forskning är något som producerar helt ny kunskap och det ställer oerhört högra krav på systematik, granskning och publicering. 

I stället kan skolan anamma forskningens systematik som arbetssätt: att ha ett problem, titta på det tillsammans och förbättra undervisningen.

– Det blir inte något som kan generaliseras utanför sammanhanget man har undersökt, men det räcker om vi kan förbättra undervisningen på skolan. När vi gör övningar med draken kan vi producera ny kunskap för oss som undervisar på lågstadiet på Grimstaskolan. Den kunskapen kommer att göra stor skillnad.