Skolan som nav i lokalsamhället

Solen gassar och skolan är slut för dagen. Fritiseleverna springer runt i badkläder – duckar under vattenspridarens båge, plaskar i en pöl och skuttar upp i klätterställningen. En handduk blir en fladdrande mantel när nya vattenlekar uppfinns. På en bänk sitter Linda Heinonen som arbetar sin första termin som fritidspedagog på Rågsveds grundskola. 

– Jag sökte mig hit för att skolan är omtalad. Det pratas mycket om hur den har utvecklats, och det är spännande att jobba här. 

Hon tystnar och vänder sig mot två elever som behöver hjälp. 

– Hon skrattade åt mig när jag gjorde illa mig, säger pojken. 

– Men jag visste inte att han gjorde sig illa, förklarar flickan. 

Linda Heinonen lyssnar noga och undersöker pojkens rygg. Hon stryker handen mjukt över ett knappt synligt skrapsår. Strax studsar pojken ut i leken igen, medan flickan dröjer sig kvar, möjligen för att tanka lite vuxenomsorg.

Många har velat få receptet

De senaste åren har Rågsveds grundskola gått från att präglas av hot och våld till att bli en prisad och välfungerande skolmiljö. Medier och myndigheter har kommit hit för att få receptet på framgången, och hösten 2022 tilldelades skolan Kvalitetsutmärkelsen från Stockholms stad. 

Sedan knappt ett år är Ulrika Eveland rektor. Hon har tidigare varit både lärare och biträdande rektor på skolan. 

– I början märktes ganska mycket machokultur och våld, främst i de högre årskurserna, säger hon. 

Några av de äldre eleverna på skolan minns också. Liya Mengesha går i klass 6A och berättar om när hon började i förskoleklass. 

– Det var jättejobbigt med många som bråkade och mobbade. 

– Ja, det var helt normalt med bråk och lärarna kunde inte hantera det, säger klasskamraten Frtuna Michael. 

– Men nu är det nästan inga som bråkar längre. Det är lätt att få vänner, konstaterar Liya Mengesha.

Trygghet före kunskap

Förändringen bygger på många insatser. Till en början sattes trygghet före kunskap. 

– Man kan inte lära sig om man inte är trygg, säger Ulrika Eveland och förklarar att ny personal utbildas i lågaffektivt bemötande och medling vid konflikthantering. 

Hannes Berglund är lärare och mentor i årskurs 5. Han ska snart avsluta sitt första läsår som lärare och säger att skolan i allmänhet är lugn och personaltätheten hög. 

– Dessutom är det en liten skola där alla känner alla.

Han ägnar mycket av sin arbetstid åt att skapa en bra skolmiljö. På rasterna finns till exempel organiserade aktiviteter. 

– Den dagen jag är rastvärd är det fotboll. Det brukar vara populärt. Och ja, vi säger rastvärd och inte rastvakt.

Läsningen en utmaning framöver

Han konstaterar dock att måluppfyllelsen inte utvecklats i takt med tryggheten. För honom är läsningen den största utmaningen framöver. Ulrika Eveland bekräftar att elevernas skolresultat behöver förbättras. 

– Nu inriktar vi oss på undervisningskvalitet. Vi har en hög elevomsättning, så vi behöver jobba långsiktigt och ur ett samhällsperspektiv. 

Hon har en vision om skolan som ett nav i lokalsamhället. En viktig hörnsten är föräldrasamverkan och en av insatserna heter Mat och prat. Varje torsdag är mammor välkomna till skolan för att laga mat, prata och äta. 

I hemkunskapssalen är allt förberett. På arbetsbänkarna ligger tomater, gurkor och salladshuvuden. Paket med bönor och vetemjöl står uppradade. I dörren står Sara Welff och välkomnar alla. Hon är hälsopedagog och driver Mat och prat tillsammans med Elin Lasses Jagne, som är kurator och har en bakgrund som familjebehandlare inom socialtjänsten. 

Så snart mammorna börjar droppa in blir det liv och rörelse. Först kramar, småprat och vänlighet. Sedan greppas knivar, grönsaker hackas och salladsskålar fylls. 

– Kan du blanda saft? 

För medföljande barn finns både leksaker och aktiviteter i ett angränsande rum. En flicka leker med bilbanan medan en pojke drar en träkrokodil över golvet. Snart fylls rummet av ett mångspråkigt sorl, elvispsurr och skratt.

Skapa nätverk runt eleverna

Bakgrunden till Mat och prat är att få vårdnadshavare kommer på föräldramötena, medan fler dyker upp på informella träffar. Redan första tillfället med Mat och prat kom 20 mammor. Målet är att bygga relationer genom meningsfulla möten och därigenom skapa ett nätverk runt eleverna. 

– Det finns så mycket splittring och söndring i samhället, men här syr vi ihop och skapar något tillsammans. Det finns ett värde i att föräldrarna känner varandra. Det ger barnen ett skydd mot bland annat kriminalitet, förklarar Elin Lasses Jagne. 

En av mammorna som kommer varje gång är Olga Chernyshova. Hon bor här med sin dotter, medan maken är kvar i Ukraina. 

– Jag studerar svenska men behöver levande samtal. Här finns många olika kulturer. Våra munnar stängs aldrig. Vi lagar mat och pratar. Jag talar engelska och är tolk på franska. Här har jag träffat flera kvinnor som talar franska. 

Under året har hon varit med och lagat allt från soppor och grytor till bröd och ugnspannkaka. Alltid vegetariskt. Helst vill Olga Chernyshova laga svensk mat. 

– När jag åker tillbaka till Ukraina ska jag ta med recepten. Jag vill inte laga borsjtj eller pirog. Det kan jag.

Ingen agenda, inget tema

Varje torsdag kommer mellan 20 och 40 mammor. Tanken är att de ska anmäla sig i förväg, men även spontana deltagare välkomnas. 

– Vi är flexibla, men ibland är det svårt att beräkna inköpen, säger Sara Welff och ler. 

I dag är grillarna tända. Barnen står på led och tre kvinnor serverar korv med bröd. I en slänt ligger filtar där mammor och barn slår sig ner. Många simultana samtal pågår. Det finns ingen agenda, inget bestämt tema. Detta är en plats för de vardagliga samtalen, det långsamma relationsbyggandet. Sådant som uppstår över en bit mat. Samtalsämnena avlöser varandra och på avstånd skränar några måsar.

Soliana Biniam är mamma till två barn och kommer ofta på Mat och prat. 

– Det här är ett jättebra koncept!

Hon berättar om ett samtal med en annan mamma som tyckte att det var svårt att söka till högskolan. 

– Vi bollade det och nu har hon börjat läsa till förskollärare. Vi hade aldrig träffats om det inte varit för Mat och prat.

”En väg till integration”

Soliana Biniam föreställer sig ett slags folkkök där människor med olika bakgrund möts. 

– Interkulturaliteten spelar en stor roll. Vi kommer nära varandra på ett annat sätt. Det är en väg till integration och jag vill uppmuntra fler att starta sådana projekt.

Att det bara är mammor tycker hon är naturligt. 

– Man säger ofta att det krävs samverkan och här är det särskilt mammorna som behöver det. Man ser männen umgås på torget, medan mammorna springer hem med barnen. Här kan vi prata om allt. 

Snart är barnens magar mättade och det är dags för mammorna att hugga in på alla goda rätter. Det är tydligt att alla stortrivs, men bakom framgången ligger mycket hårt arbete. 

– Det finns inte många saker som ger så mycket i livet som det här. Jag är alldeles upprymd varje torsdagskväll, säger Sara Welff.