Pedagogisk succé i Andrées spår

Det är vår och isen på Hammarby sjö har smält för länge sedan, men för eleverna i Sjöstadsskolans årskurs 8 spelar det frusna vattnet fortfarande en viktig roll. Snart ska de påbörja det sista momentet i ett ämnesövergripande projekt som tar avstamp i läsningen av Bea Uusmas Augustprisvinnande ”Expeditionen: Min kärlekshistoria” från 2013. En bok som handlar om det äventyr – känt som Andrée-expeditionen – som tre män i det sena 1800-talets Sverige gav sig ut på för att komma först till Nordpolen. 

Det var en resa med en läckande vätgasballong över isarna som slutade med ett dödligt misslyckande. Men lektionsarbetet med boken har blivit en pedagogisk succé. 

Det börjar 2023 med att en grupp SO- och svensklärare på Sjöstadsskolan går kursen Doing skönlitteratur som hålls på Globala gymnasiet och ingår i stadens satsning på professionsutveckling. Bland skolans deltagare finns Gunilla Finnson, som undervisar i SO och engelska, och SO-läraren Nina Österman. 

Många olika texttyper

– Vi har ju ett uppdrag att öka läsförståelsen hos eleverna, och vi tänkte att läsandet av en skönlitterär bok dessutom kan ge förståelse för historiska och samhälleliga skeenden. Det var alltså dags att koppla ihop svenska och SO i ett projekt, säger Gunilla Finnson när vi slagit oss ner i ett av skolans klassrum. 

– Bea Uusmas bok är visserligen mer av en faktabok, men den har en rad positiva egenskaper förutom att den är spännande och bra, säger Nina Österman. 

Där finns, påpekar hon, många olika texttyper att öva läsning på och tyda: tabeller, brev, utdrag ur dagböcker, korta kapitel där författaren beskriver sin besatthet av att få reda på hur männen dog, vetenskapliga fakta. Plus illustrationer och fotografier att analysera. 

– Den beskriver ju också ett väldigt tydligt historiskt sammanhang att utgå ifrån. 

På kursen fick de verktyg för att skapa övningar och uppgifter med boken som grund. Efter en tids förberedande sattes projektet i gång med de första åttondeklassarna. Först ut var Nina Österman och svenskläraren Charlotta Wilson, som gjorde det grannlaga arbetet med att skapa elevernas arbetshäfte. Året därpå var det Gunilla Finnsons och svenskläraren Jenny Alassaad Elserts tur. 

”Hur kunde de vara så galna?”

Nina Österman lyfter fram hur man också kan låta boken relatera till nutiden:

– Expeditionsmedlemmarna vill vara först till Nordpolen, och nu har ju polarregionen blivit politiskt aktuell igen, med Trump som är inne på att köpa Grönland, och nya farleder som öppnas när isen smälter på grund av klimatförändringarna. Då tog vi vara på den vinkeln.

– Men det bästa är ändå hur engagerade eleverna blir när de har bokens berättelse som grund, de vill verkligen försöka förstå de här personerna som gav sig iväg med ballongen: Hur kunde de vara så galna att de trodde att de skulle klara sig när de var så dåligt förberedda? 

Så om man hittar rätt bok så blir lärandet något som liksom vecklar ut sig av sig självt?

– Ja, precis!

I boken finns allt från formler som skulle platsa på en kemilektion till beskrivningar av den sydda ballongens konstruktion som kunde ligga till grund för en slöjduppgift, via noggrant redovisade medicinska teorier om de tre äventyrarnas tänkbara dödsorsak. 

Ni kunde ju egentligen samla nästan hela kollegiet kring denna enda bok?

– Ja! I mån av intresse och tid, förstås. Och det är också det här som vi har försökt få fram: Vi har ju delat upp skolvärlden i olika ämnen, och så får eleverna för sig att det är vattentäta skott mellan dem, men det är det ju inte. Det här är faktiskt ett sätt att ta sig an ämnena som är mer begripligt för dem, och det skapar lärglädje, säger Gunilla Finnson. 

Fler ämnen läggs till

– Och det vi säkert kan säga när det gäller läsförståelsen, är att vi har ökat på rejält med lästillfällen med det här projektet. Vi har högläsning, parvis högläsning, tyst läsning, och vi har kunnat anpassa läsningen efter läsvana. Vissa är mycket lässvaga men även de har lyckats ta sig igenom det här. 

Sedan är det detta med stafettidén: Undervisningsmaterialet kopplat till boken kan på arbetsbesparande vis användas av nästa års lärare i åttan. De kan använda det som de tycker passar och lägga till egna inslag och schemalagda ämnen. 

Första året gällde kombon historia och svenska, andra året lades geografi till och nu har bildämnet tillkommit. Utvärderingar görs på ett öppet och ärligt sätt lärarna emellan, så att projektet hela tiden utvecklas. 

Vid vårt besök ska eleverna i årets omgång snart börja med bildanalys efter att ha klarat av den senaste uppgiften: att öva perspektivskifte och så kallad historisk empati genom att för hand skriva ett kärleksbrev i expeditionsmedlemmen Nils Strindbergs namn och anda, till den Anna han förlovat sig med innan han reste och aldrig mer kommer att få se. 

”En otrolig gemenskap”

– Det var roligt att skriva eftersom man fick leva sig in i en roll och vara någon annan, säger åttondeklassaren Teodor Sandqvist. Arbetet med boken blir också spännande för att det är så varierande uppgifter och diskussioner, inte bara frågor från läraren att fylla i svaren på. 

Årskurskamraterna Sonja Gunnarsson och Bonnie Nathanaelson är vana bokläsare, berättar de, men genren är ny.

– Det är kanske lätt att tro att ”jaha, det här är en vanlig faktabok”, men så börjar man läsa och får veta saker om deras liv och förstår att boken är mycket mer än så. Den är verkligen spännande på ett sätt som inte bara är lärorikt utan också kul att jobba med, säger Bonnie Nathanaelson. 

Teodor Sandqvist menar att arbetssättet skapar ”en bra gemenskap och arbetsmoral, man fokuserar”, och Sonja Gunnarsson håller med:

– Jag skulle säga att det skapar en otrolig gemenskap i hela årskursen, och när vi presenterade den här uppgiften på kärlekstemat, och visade upp breven för föräldrarna, så var det som att vi var ett lag som fick visa vad vi kan.