Oxhagsskolan når nya höjder

– Är det någon som vet vad ordet ”kategori” betyder? frågar Cecilia Lindvall, lärare i klass 2C på Oxhagsskolan i Akalla. 

Flera elever räcker upp handen. 

– Att man lägger saker i ordning, som mat, föreslår en pojke. 

– Det finns kategorier av djur. Däggdjur, insekter och fågeldjur, säger en flicka. 

– Ja, du har med underkategorier också! säger Cecilia Lindvall uppmuntrande. 

Det går 18 elever i klassen, men den här lektionen är bara hälften i klassrummet. Resten arbetar med fritidshemspersonalen i rummet intill. Cecilia Lindvall klickar fram sitt bildspel och läser upp att en kategori är ”en grupp saker som hör ihop på något sätt”. 

Ett målord i veckan

På Oxhagsskolan arbetar varje årskurs med ett målord i veckan. Idén går ut på att undervisa om ett fåtal noggrant utvalda ord och kommer från metoden Robust Vocabulary Instruction. Några av orden man har arbetat med är egenskap, kombinera och alternativ, alltså ämnesövergripande ord som tillhör skolspråket men som kan vara svåra att snappa upp spontant. Orden kan dyka upp under hela skoldagen. 

– I matsalen kan vi till exempel säga ”nu kombinerar vi” eller ”vilket alternativ vill ni välja i dag?”, förklarar Cecilia Lindvall. 

Arbetet med målord är en del av skolans systematiska satsning på läsinlärning och 
språkutveckling. Ylva Jonsson har arbetat som logoped på Oxhagsskolan sedan 2018 och betonar att språkutveckling alltid varit prioriterat eftersom skolan ligger i ett flerspråkigt område med stor in- och utflyttning. Men man försöker hela tiden vässa undervisningen. 

– Jag är med i planeringen när vi tar fram olika språkutvecklande aktiviteter och när vi undervisar om fonemisk medvetenhet och phonics (en metod där man lär sig genom att ljuda). Där kan jag stötta både lärarna och eleverna. 

”Vi lägger grunden tidigt”

Eleverna ska få använda språket aktivt så mycket så möjligt, vilket är avgörande då många inte kommer i kontakt med svenskan efter skoldagens slut. Därför arbetar de ofta på stationer, där de övar på språket med hjälp av aktiviteter och stödstrukturer. 

– Vi vet att eleverna kommer att behöva kunna beskriva, jämföra, motivera och argumentera i senare årskurser och lägger den språkliga grunden för det redan tidigt. Vilka sorters meningar och ord behöver eleverna kunna för att ha god läsförståelse senare i skolan? Dessa strukturer vill vi att eleverna ska lära sig, säger Ylva Jonsson, som just nu är tätt knuten till förskoleklassen. 

Det var just i förskoleklassen som en organisatorisk förändring med mindre klasser inleddes 2023, efter att Sofia Panagiotidou blivit ny rektor på skolan i januari. Sedan dess har hela lågstadiet följt efter. Varje årskurs består av 54 elever som är indelade i tre klasser med tre klasslärare och en insatslärare vars undervisning schemaläggs av skolledningen. Dessutom finns fritidshemspersonal och speciallärare tillgängliga. I praktiken genomförs många lektioner i halvklass. 

– Skolan har historiskt haft fina resultat. Det vi har gjort de senaste åren är att systematisera det för att nyttja varje sekund som eleverna är i skolan, förklarar Sofia Panagiotidou som har en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk och engelska. 

Utgår från data om inlärning

För att möjliggöra de små grupperna har skolan använt alla tillgängliga resurser och sett över schemaläggningen. Genom att parallellägga lektionspass i matematik och svenska för en hel årskurs finns fyra tillgängliga lärare till 54 elever, samt vid många tillfällen fritidshemspersonal eller speciallärare. För att skapa en röd tråd mellan skolan och fritidshemmet arbetar man med olika projektarbeten, till exempel rymden.

– Vi får extra pengar i socioekonomiskt tillägg som vi utnyttjar smart för att klara det kompensatoriska uppdraget. Vi har verkligen tittat kritiskt på varje resurs och var det är bäst att ha de extra personerna, säger Sofia Panagiotidou. 

Insatserna bygger på modellen Response to Intervention som handlar om att ge tidiga, förebyggande insatser baserade på data om elevernas inlärning. 

– Genom att tidigt starta insatser i mindre grupper ser vi vilka elever som snabbt kan nå samma nivå som övriga klassen och vilka som behöver mer stöd. Det är också en möjlighet att stötta de elever som behöver lite extra träning för att vara på samma nivå som övriga klassen, men som inte behöver riktat stöd av speciallärare.

Från 46 till 81 procent

För att följa elevernas läsinlärning och se till att insatserna riktas rätt används Hitta språket, Bornholmstestet och Legilexi. Förra läsåret visade screeningarna bland annat att tre av fyra elever i förskoleklassen hade knäckt läskoden i maj, men också vilka elever som behövde stöd. Av skolans fyra speciallärare i svenska är tre knutna till lågstadiet. Där finns även en speciallärare i matematik. 

– Vi satsar alla resurser i de lägre årskurserna eftersom vi tror på tidiga insatser. Det gör att vi, när en elev kommer till årskurs 4, oftast redan har ringat in vad utmaningen är och kan arbeta både mer riktat och mer strategiskt på mellanstadiet. Egentligen är det helt fel att inte satsa alla resurser i de tidiga åldrarna, säger Sofia Panagiotidou. 

På Oxhagsskolan går i dag drygt 350 elever upp till årskurs 6 och söktrycket är högt. Andelen elever med minst E i alla ämnen har de senaste två läsåren ökat från 46 till 81 procent. Under samma period har även närvaron ökat stadigt, och Oxhagsskolan tillhör de skolor som har allra högst närvaro i hela Stockholms stad. På två läsår har frånvaron minskat från 9,2 procent till 6,7 procent tack vare ett enträget och systematiskt arbete. 

Då kontaktas hemmet

Varje månad sammanställer skolans kurator frånvaron för föregående månad och informerar mentorerna via en chatt i Teams om elever med 20 procents frånvaro eller mer. Mentorerna återkopplar orsakerna och vid hög frånvaro två månader i rad kontaktas hemmet, oavsett vilken typ av frånvaro det gäller. 

– Vi följer stadens rutiner väldigt systematiskt. När vi kontaktar vårdnadshavarna visar vi att skolan är viktig och att vi saknar deras barn, berättar Sofia Panagiotidou som går igenom alla kartläggningar och vid behov bjuder in vårdnadshavare till samtal.

Inne i Cecilia Lindvalls klassrum fortsätter eleverna att arbeta med veckans målord. Alla hinner räcka upp handen och delta i samtalet om kategorierna kläder, verktyg och fordon. I en diskussion om skillnaden mellan flygplan och helikoptrar visar sig ordet ”rotorblad” vara väsentligt och kräver en förklaring. 

– De där som snurrar där uppe! gissar en elev. 

– Bra! Det som snurrar där uppe kallas rotorblad. De roterar, går runt, säger Cecilia Lindvall. 

”Lättare att individanpassa” 

Hon har arbetat på Oxhagsskolan i 26 år och säger att det är en skola där man hela tiden utvecklas. Införandet av mindre klasser har inneburit förändringar för personalen, vilket skapat en viss oro hos somliga. Men Cecilia Lindvall ser att det gör skillnad. 

– Det blir mer tid för varje elev och en helt annan klassrumssituation än när vi hade närmare 30 elever. Det är lättare att individanpassa och jag kan redan efter en och en halv termin se att eleverna går framåt i läsningen på ett annat sätt. 

De mindre grupperna har särskilt stor betydelse för att alla elever ska få talutrymme. 

– De som behöver träna mest är ofta de som naturligt tar minst plats. Där gör gruppstorleken skillnad och fler språksvaga elever har lättare att delta i de mindre grupperna, konstaterar Ylva Jonsson.