Öka förståelsen för Sveriges minoriteter

Resultatet av lektionsupplägget

Mitt lektionsupplägg har lett till att eleverna har fått ökade kunskaper om Sveriges nationella minoriteter och ökad förståelse för hur det kan vara att leva som minoritet i Sverige. De har även fått insikt i hur Sverige har behandlat olika folkgrupper historiskt, och vilka konsekvenser det har fått, både för hela folkgrupper och för enskilda individer.

För vem?

Det här upplägget fungerar såväl inom svenska som inom samhällskunskap och historia. Själv jobbar jag på gymnasiet där kursen Svenska 2 ska ta upp ”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter”. Men upplägget går att genomföra även på högstadiet.

Så gick det till

”Språkförhållandena i Sverige och övriga Norden” är ett väldigt brett ämnesområde, som lätt skulle kunna fylla en hel kurs. För att få in det i en kurs som också har ett stort övrigt innehåll måste man göra en avgränsning. Då jag är mycket intresserad av historia och samhällskunskap ville jag fokusera på våra svenska minoriteter. Jag har också en personlig koppling till ämnet, eftersom mina svärföräldrar var födda i Tornedalen och hade meänkieli som modersmål, och mina barn nu läser meänkieli i skolan. Då vi har hela fem olika nationella minoritetsspråk har jag valt att fokusera på perspektivet att tillhöra en minoritet och vad det kan föra med sig.

Jag inleder momentet med att eleverna får en lista med olika historiska händelser som berör de olika minoritetsgrupperna, som

• när romer tilläts komma in i Sverige för första gången på 40 år (1954)
• när barn tilläts tala finska på rasterna i skolan (1957)
• när judar fick rösträtt (1862).

Eleverna får årtalen separat och sedan ska de i grupp försöka para ihop rätt händelse med rätt årtal. Det är förstås väldigt svårt, men poängen är inte att de ska lära sig exakta årtal, utan att de ska få upp ögonen för hur Sverige har behandlat de olika minoriteterna. Det brukar vara en väldigt bra ögonöppnare och introduktion av momentet. Eleverna blir ofta upprörda över dessa fakta.

Fördjupning i minoriteterna

Under några lektioner fördjupar vi oss sedan i de olika minoriteterna. På sli.se och UR play har jag hittat bra material.

• Kortfilmen ”Z” handlar om en kille som döljer sin romska identitet för klasskamraterna. När till och med läraren ser mellan fingrarna med att klasskamraterna likställer romer med tjuvar tycks det inte finnas något stöd att få. Filmen pekar på att antiziganism är mer accepterat än övrig rasism.
• Jag har visat en bit av filmen Taikon, som handlar om Katarina Taikon och hennes arbete för romernas rättigheter.
• ”Min sverigefinska historia”, ”Min tornedalska historia” och ”Min judiska historia” handlar om ungdomar som själva söker efter sin minoritetsidentitet och sin familjs historia.

Min bästa stund i det här momentet är när jag inleder en lektion helt på meänkieli och finska, utan någon förklaring till eleverna. Jag pratar lite med dem, skriver lite på tavlan och delar sedan ut en text till dem, till elevernas totala förvirring. Sedan övergår jag till svenska och ber dem att diskutera hur det kändes och vad de tror min avsikt var med att göra på detta sätt.

Min tanke är att de ska få en liten smak av hur det var för de barn som endast talade meänkieli eller finska och som kom till skolan och bara mötte svenska. De barn som inte ens fick tala sitt eget språk på rasterna. Här måste jag våga bjuda lite på mig själv. För det brukar alltid vara någon elev i varje klass som kan finska och som kan förstå att jag bara säger nonsens som ”Jag heter Elin och jag är åtta år gammal och har gröna byxor” och ”solen skiner och himlen är blå”. (Djupare än så är tyvärr inte mina meänkieli-/finskkunskaper ännu.)

Fördjupning i samernas situation

Även om jag vill ge alla minoriteter utrymme har jag också valt att göra en fördjupning i samernas situation genom att låta eleverna läsa romanen Aednan, se filmen Sameblod och lyssna på Maxida Märaks sommarprat.

Aednan är en väldigt speciell bok, som är poetiskt skriven. Jag har gett eleverna läsanvisningar och gett dem specifika frågor att diskutera i grupp och i helklass, för att se till att alla hänger med. Jag har utifrån detta material gett eleverna i uppgift att välja några karaktärer eller personer från verken och göra en jämförande analys av dem.