”Nu har vi en beredskap”

En våldsverkare har tagit sig in i skolan. Du har stängt in dig i klassrummet med eleverna, släckt ljuset och låst dörren. Då knackar det på dörren och en gråtande elev vädjar om att bli insläppt.

Hur agerar en lärare som hamnar i denna situation? Släppa in eleven, med risk för att gärningsmannen också tränger sig in? Eller avstå av omsorg om alla dem som redan är i relativ säkerhet?

En ny säkerhetsutbildning i Stockholms stads skolor ska ge all personal bättre förutsättningar att fatta rätt beslut om det värsta skulle inträffa. Utbildningen består dels av en föreläsning med tillhörande film, dels av ett APT-material som skolorna ska arbeta med lokalt.

”Det är klart man har tänkt”

En av de skolor som deltagit i första steget och kommit långt i det andra är Blackebergs gymnasium med 1 230 elever i västra Stockholm. Skolans huvudbyggnad har en öppen planlösning med en stor entréhall med öppna våningsplan upp till nock. En miljö som är svår att gömma sig i om en beväpnad person skulle ta sig in.

Här arbetar Linda Skantze, som är förstelärare och undervisar i svenska och tyska.

– Jag hade aldrig gått någon säkerhetsutbildning annat än i brand. Här i Stockholm har vi haft våldsdåd bland annat i Bromma, så det är klart man har tänkt. Men jag har aldrig varit rädd, säger hon.

All personal deltog i den 1,5 timmar långa föreläsningen i aulan och den följdes upp på en arbetsplatsträff (APT) några månader senare med gruppdiskussioner och fördjupning.

− I vår grupp diskuterade vi hur vi skulle agera om vi ställdes inför svåra dilemman, som exemplet med inrymningen i klassrummet där en elev stod utanför och ville in. Det skulle bli väldigt tungt om man valde fel i en sådan situation, säger Linda Skantze.

Ett klick larmar alla

Hittills har larmning skett med högtalarutrop och gruppmejl, men nu kommer alla skolor i Stockholm att köpa in en upphandlad app som ska eliminera risken att göra fel. Appen ska installeras på alla enheter, från datorer till mobiltelefoner, och målet är att den ska vara på plats under höstterminen 2022.

Den är programmerad för larm i olika situationer, vilket innebär att ett enda klick på en ikon leder till att alla kan larmas enligt en förprogrammerad ordning, från all skolpersonal till vårdnadshavare.

− Det kommer att bli tryggare, tycker Linda Skantze.

Kim Norman, tidigare polis, är säkerhetssamordnare på utbildningsförvaltningen. Han har tagit fram materialet om hur man ska agera i en situation av pågående dödligt våld, på fackspråk förkortat PDV.

För inte så många år sedan var skolskjutningar och dödligt våld i skolan något som drabbade andra länder. De senaste årens händelser i bland annat Trollhättan och Malmö visar att Sverige inte är förskonat, även om dödligt våld i skolmiljö fortsatt är mycket ovanligt.

”Fly, sök skydd och larma”

− Fly, sök skydd och larma är nyckelorden, säger Kim Norman och betonar att det inte finns något facit på hur skolpersonal ska agera, men utbildning, hjälpmedel och anpassning till lokala förhållanden gör sannolikheten för en lycklig utgång otroligt mycket större.

Kim Norman betonar att det handlar om att försvåra för en gärningsman. Vilka åtgärder skolans personal vidtar har betydelse. Han har hittills föreläst på över 50 skolor och nya bokas in varje vecka.

Målet är att all personal i alla Stockholms skolor ska ha gått utbildningen, antingen fysiskt på en föreläsning eller digitalt, och materialet finns på nätet.

− Det är viktigt att ha en plan men ännu viktigare är att hålla frågan levande och att all personal och även extern personal som lokalvårdare vet hur man ska agera, säger Kim Norman.

Den lokala utbildningen kan handla om att gå runt i skolan, lokalisera var sjukvårdsutrustning finns och att identifiera möjliga flyktvägar utöver entréer och nödutgångar. Kim Norman påpekar att tidigare har fokus legat på inrymning, om något hände skulle skolans personal och elever låsa in sig. Nu ligger betoningen på flykt som förstaalternativ.

– Om jag är på skolgården ska jag ha en plan för det också. Då är det sannolikt bättre att fly än att bege sig in i skolbyggnaden där en gärningsman finns, säger Kim Norman.

Krisgruppen uppdaterar rutiner

Efter att ha satt sig i säkerhet är det viktigt att larma 112 och aldrig utgå från att någon annan redan har gjort det. Ju fler som larmar, desto fler värdefulla detaljer kan larmoperatören få.

− Larmoperatörerna vet exakt vad som ska göras utöver att skicka polis och räddningsinsatser. Vid allvarliga händelser larmar de också tjänsteman i beredskap i berörd kommun, som i sin tur larmar kommunikatör i beredskap och personer som i sin tur agerar enligt fastlagda rutiner.

Mycket av utbildningen är ren allmänbildning som är användbar var som helst i samhället där en våldssituation kan uppstå.

− Just nu arbetar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), polisen, Skolverket och utbildningsförvaltningen med att ta fram ett nationellt material som också involverar eleverna.

På Blackebergs gymnasium pågår arbetet med att sprida de nya kunskaperna. Krisgruppen som består av skolledning, skolsköterska, vaktmästare och kuratorer uppdaterar sina rutiner. Rektor Catrine Hedlund berättar att man har sett över alla dokument och inventerat sjukvårdsväskorna och sett till att de finns på alla våningsplan samt säkerställt att alla vet var de finns.

− Vi är väldigt tacksamma för den här utbildningen som är till stor hjälp i vårt eget arbete. Blackeberg har varit lyckligt förskonat från allvarliga incidenter, men det känns tryggt att ha en beredskap och att all personal blivit inkluderad, säger Catrine Hedlund.