Motverka rasism i skolan
Som lärare behöver du kunna bemöta elever som riskerar att utsättas för och/eller att utöva rasism och kunna prata om rasism inom ramen för din undervisning. Här kan du läsa mer om vilket stöd som finns och hur din skola kan komma i gång med arbetet mot rasism på olika sätt.
Sidans innehåll i korthet:
- Skolan ska aktivt förebygga och bemöta rasism, och all personal behöver ha kunskap för att göra det.
- Rasism kan lyftas integrerat i undervisningen, genom spontana samtal i vardagssituationer samt under temadagar och enskilda lektioner.
- Lärare behöver kunna trygga elever som riskerar att utsättas för rasism, utreda och följa upp eventuella rasistiska kränkningar med eleven samt säkerställa att eleven känner sig tagen på allvar.
- Lärare behöver kunna bemöta elever som utfört en rasistisk kränkning, utreda och följa upp beteendet samt vägleda eleven till alternativa beteenden.
- Stockholms stad har tagit fram en diplomutbildning i rasism som pilottestas på några skolor under 2026.
Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det står i läroplanen för alla skolformer och även i diskrimineringslagen som skolan är skyldig att följa. Det innebär bland annat att din skola behöver arbeta för att förebygga och bemöta rasism med kunskap och aktiva åtgärder.
Lyft rasism i undervisning och på rasten
Skolverket har tagit fram en triangelmodell för undervisning inom ramen för sexualitet, samtycke och relationer. Den triangelmodellen går också att applicera i arbetet med att prata om och motverka rasism. Triangelmodellen består av tre delar som beskriver hur man i skolan kan lyfta frågor om rasism på tre olika sätt:
1. Integrerat i undervisningen
Det kan till exempel handla om att, inom ramen för olika ämnen, lyfta rasism ur olika perspektiv. Till exempel:
- Historia: antisemitismen som ledde upp till Förintelsen, minoriteters historia.
- Samhällskunskap: passa på att lyfta dagsaktuella händelser.
- Svenska: läs en bok och samtala om innehållet.
2. Fånga frågan i flykten
Att fånga frågan i flykten kan till exempel handla om att fånga upp saker som händer i omvärlden eller saker som händer här och nu i skolan. Det kan göras inom ramen för en lektion eller i informella samtal med eleverna, till exempel på rasten, i korridoren eller i matsalen.
3. Temadagar och enskilda lektioner
Att arbeta med en temadag kan vara ett bra sätt att få i gång samtal och komma i gång med ett arbete. Till exempel runt Förintelsens minnesdag eller samernas nationaldag.
Fånga upp vad som händer i sociala medier
Allt som händer i samhället avspeglas i skolan, både världshändelser och sådant som händer i Sverige och i ens absoluta närhet. I dagens medielandskap kan barn och unga se hemska bilder och filmer i sociala medier kort efter att något hänt. I de fallen är det viktigt att du som lärare kan bemöta de frågor som kan uppstå och ta samtal både i och utanför klassrummet. Du behöver inte vara expert på ämnet, men du behöver kunna leda ett samtal och bemöta elevernas frågor och oro samt ge dem tips på var de kan vända sig för ytterligare stöd. Till exempel skolans kurator, BRIS eller liknande.
Bemöta elever som utsätts för rasism
När du som lärare eller någon av dina kollegor ser rasism i skolan eller får veta från en elev att hen eller någon annan blivit utsatt för rasism är det viktigt att du agerar. För att kunna göra det behöver alla som jobbar på skolan ha kompetens inom ämnet och det behöver finnas tydliga rutiner. Den kompetensen kanske inte finns hos alla i dag, men det finns stöd och verktyg att ta hjälp av för att komma vidare.
Ledningen på din skola behöver börja med att kartlägga vilken kompetens som finns i dag, både bland lärare, ledning och elevhälsan. När det blir tydligt vad som saknas kan ni göra en plan för hur ni kan kompetensutveckla er.
Det är också viktigt att din skola har en rutin för hur ni hanterar kränkningsärenden och försäkrar er om ett tryggt bemötande gentemot elever som som riskerar att utsättas för rasism. När en elev berättar för er att hen utsatts eller ni ser och ingriper när något händer behöver ni göra en kränkningsanmälan, en utredning och om kränkning konstaterats, en uppföljning. Det är viktigt att eleven inkluderas i varje steg och informeras om vilka åtgärder ni vidtagit för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att eleven känner sig sedd och får veta att skolan tar det på allvar.
Nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering
Minoritetsstress och mikroaggressioner
Minoritetsstress är den känsla av stress och utanförskap som en person som tillhör en av samhällets minoriteter kan uppleva på grund av de synliga och osynliga strukturer som återkommande påminner personen om att den tillhör en minoritet. Det kan till exempel handla om att en person utsätts för kommentarer och handlingar som kan skada utan att det är avsikten, så kallade mikroaggressioner
Mikroaggressioner är beteenden eller kommentarer som kan verka harmlösa för den som gör eller säger dem. Men för den som återkommande utsätts kan det kännas exkluderande och utmattande och leda till minoritetsstress. Det kan till exempel handla om att återkommande bli tillfrågad om ens ursprung, att få kommentarer eller reaktioner gällande ens namn eller hudfärg. Vardagsrasism är en form av mikroaggression.
För dig som lärare och skolpersonal är det bra att ha kunskap om de här begreppen för att kunna synliggöra när det uppstår, problematisera och hantera det, samt vägleda både elever som blir utsatta och de som utsätter.
I en kort film från Make Equal kan du se exempel på vardagsrasism.
Stöd och verktyg
Under 2026 lanserar Stockholms stad en diplomutbildning i rasism. Under 2026 kommer ett par skolor pilottesta utbildningen och därefter är planen att alla skolor inom Stockholms stad ska genomföra den. Utbildningen består av fem kapitel och tar cirka åtta timmar att genomföra. Innehållet varvas med teori, reflektionsfrågor och praktiska moment, till exempel gruppövningar. Genom varierade övningar får du möjlighet att testa, reflektera och utvecklas tillsammans med kollegor på din skola.
Kurs: Diplomutbildning mot rasism, utbildningsplattformen
Utöver den utbildningen finns det flera organisationer som har tagit fram bra stöd och material som ni kan använda för att kompetensutveckla verksamheten.
Stockholms stads utbildningar om våldsbejakande extremism
Stockholms stad har tagit fram en grundutbildning om våldsbejakande extremism. Där får du grundläggande kunskaper om vad det är, vilka de våldsbejakande miljöerna i Sverige är och hur du kan tänka och agera om du möter problemet i ditt arbete.
Det finns också en fördjupningsutbildning i att bemöta våldsbejakande högerextremism och rasism som är framtagen i samarbete med EXPO. Utbildningen ger kunskaper kring exempelvis konspirationsteorier och hur du kan bemöta rasistiska idéer och radikalisering.
Du hittar utbildningarna i utbildningsplattformen om du söker på extremism.
Svåra frågor i klassrummet, Forum för levande historia
En lärarhandledning och webbkurs från Forum för levande historia som syftar till att stärka skolpersonals kunskap om och förmåga att hantera
- antidemokratiska uttryck
- förintelseförnekelse
- konspirationsteorier
- ”alternativa fakta”
- extremistiska yttranden.
Svåra frågor i klassrummet, Forum för levande historias webbplats
Verktygslåda för extremism och radikalisering, Rädda Barnen
Rädda Barnens har tagit fram material om hur vuxna bäst kan bemöta barn och unga som utrycker hat, extremism och riskerar att radikaliseras. Det lyfter fram vikten av att få till samtal med öppna och nyfikna frågor med barn och unga.
Rädda Barnens material om extremism och radikalisering, Rädda barnens webbplats
Demokratistegen, Forum för levande historia
Forum för levande historia har tagit fram en modell för hur skolan kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Demokratistegen riktar sig till all personal på skolan.