Motverka rasism i skolan
Som lärare behöver du kunna bemöta elever som upplever rasism och kunna lyfta rasism inom ramen för din undervisning. Här kan du läsa mer om vilket stöd som finns och hur din skola kan komma i gång att arbeta mot rasism på olika sätt.
Sidans innehåll i korthet:
- Skolan ska aktivt förebygga och bemöta rasism, och all personal behöver ha kunskap för att göra det.
- Rasism kan lyftas integrerat i undervisningen, genom spontana samtal i vardagssituationer samt under temadagar och enskilda lektioner.
- Lärare behöver kunna bemöta elever som utsätts för rasism, följa upp händelser och säkerställa att eleven känner sig tagen på allvar.
- Stockholms stad har tagit fram en diplomutbildning i rasism som pilottestas på några skolor under 2026.
Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det står i läroplanen för alla skolformer. Det innebär bland annat att din skola behöver arbeta för att förebygga och bemöta rasism med kunskap och proaktiva insatser.
Lyft rasism i undervisning och på rasten
Skolverket har tagit fram en triangelmodell för undervisning inom ramen för sexualitet, samtycke och relationer. Den triangelmodellen går också att applicera i arbetet med att prata om och motverka rasism. Triangelmodellen består av tre delar som beskriver hur man i skolan kan lyfta frågor om rasism på tre olika sätt:
1. Integrerat i undervisningen
Det kan till exempel handla om att, inom ramen för olika ämnen, lyfta rasism ur olika perspektiv. Till exempel:
- Historia: antisemitismen som ledde upp till förintelsen, minoriteters historia.
- Samhällskunskap: Passa på att lyfta dagsaktuella händelser.
- Svenska: läs en bok och samtala om innehållet.
2. Fånga frågan i flykten
Att fånga frågan i flykten kan till exempel handla om att fånga upp saker som händer i omvärlden eller saker som händer här och nu i skolan. Det kan göras inom ramen för en lektion eller i informella samtal med eleverna, till exempel på rasten, i korridoren eller i matsalen.
3. Temadagar och enskilda lektioner
Att arbeta med en temadag kan vara ett bra sätt att få i gång samtal och komma i gång med ett arbete. Till exempel runt Förintelsens minnesdag eller samernas nationaldag.
Fånga upp vad som händer i sociala medier
Allt som händer i samhället avspeglas i skolan, både världshändelser och sådant som händer i Sverige och i ens absoluta närhet. I dagens medielandskap kan barn och unga se hemska bilder och filmer i sociala medier kort efter att något hänt. I de fallen är det viktigt att du som lärare kan bemöta de frågor som kan uppstå och ta samtal både i och utanför klassrummet. Du behöver inte vara expert på ämnet, men du behöver kunna leda ett samtal och bemöta elevernas frågor och oro.
Bemöta elever som utsätts för rasism
När du som lärare eller någon av dina kollegor ser rasism i skolan eller får veta från en elev att hen eller någon annan blivit utsatt för rasism är det viktigt att du agerar. För att kunna göra det behöver alla som jobbar på skolan ha kompetens inom ämnet. Den kompetensen kanske inte finns hos alla i dag, men det finns stöd och verktyg att ta hjälp av för att komma vidare.
Börja med att kartlägga vilken kompetens som finns i dag, både bland lärare, ledning och elevhälsan. När ni ser vad som saknas kan ni också göra en plan för hur ni kan kompetensutveckla er.
Det är också viktigt att din skola har en struktur för hur ni bemöter och återkopplar till elever som utsatts för rasism. När en elev berättar för er att hen utsatts eller ni ser och ingriper när något händer behöver ni följa upp och berätta för eleven vilka åtgärder ni vidtagit för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att eleven känner sig sedd och får veta att skolan tar det på allvar.
Nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering
Minoritetsstress och mikroaggressioner
Minoritetsstress är ett samlingsnamn för osynliga strukturer som kan påverka och utgöra en stress för minoriteter i vardagen. Det kan till exempel handla om att en person utsätts för kommentarer och handlingar som kan skada utan att det är avsikten.
Mikroaggressioner är beteenden eller kommentarer som kan verka harmlösa i betraktarens ögon. Men för den som utsätts kan det vara uttröttande och stressande. Vardagsrasism är en form av mikroaggression.
För dig som lärare och skolpersonal är det bra att ha kunskap om de här begreppen för att kunna bemöta elever som råkar ut för det samt själv kunna se och ingripa när du ser att någon råkar ut för det.
I en kort film från Make Equal kan du se exempel på vardagsrasism.
Stöd och verktyg
Under 2026 lanserar Stockholms stad en diplomutbildning i rasism. Under 2026 kommer ett par skolor pilottesta utbildningen och därefter är planen att alla skolor inom Stockholms stad ska genomföra den. Utbildningen består av fem kapitel och tar cirka åtta timmar att genomföra. Innehållet varvas med teori, reflektionsfrågor och praktiska moment, till exempel gruppövningar. Genom varierade övningar får du möjlighet att testa, reflektera och utvecklas tillsammans med kollegor på din skola.
Utöver den utbildningen finns det flera organisationer som har tagit fram bra stöd och material som ni kan använda för att kompetensutveckla verksamheten.
Stockholms stads utbildningar om våldsbejakande extremism
Stockholms stad har tagit fram en grundutbildning om våldsbejakande extremism. Där får du grundläggande kunskaper om vad det är, vilka de våldsbejakande miljöerna i Sverige är och hur du kan tänka och agera om du möter problemet i ditt arbete.
Det finns också en fördjupningsutbildning i att bemöta våldsbejakande högerextrimism och rasism som är framtagen i samarbete med EXPO. Utbildningen ger kunskaper kring exempelvis konspirationsteorier och hur du kan bemöta rasistiska idéer och radikalisering.
Du hittar utbildningarna i utbildningsplattformen om du söker på extremism.
Svåra frågor i klassrummet, Forum för levande historia
En lärarhandledning och webbkurs från Forum för levande historia som syftar till att stärka skolpersonals kunskap om och förmåga att hantera
- antidemokratiska uttryck
- förintelseförnekelse
- konspirationsteorier
- ”alternativa fakta”
- extremistiska yttranden.
Svåra frågor i klassrummet, Forum för levande historias webbplats
Verktygslåda för extremism och radikalisering, Rädda Barnen
Rädda Barnens har tagit fram material om hur vuxna bäst kan bemöta barn och unga som utrycker hat, extremism och riskerar att radikaliseras. Det lyfter fram vikten av att få till samtal med öppna och nyfikna frågor med barn och unga.
Rädda Barnens material om extremism och radikalisering, Rädda barnens webbplats
Demokratistegen, Forum för levande historia
Forum för levande historia har tagit fram en modell för hur skolan kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Demokratistegen riktar sig till all personal på skolan.