Meningsfull fritid i Vårberg
Genom att besöka stadens fritidsklubbar med olika experiment vill Vetenskapens hus öka intresset för naturvetenskap och matematik. LÄRA var med när Söderholmsskolans fritidsklubb byggde raketer – en eftermiddag fylld av både kreativitet och lärande.
Sidans innehåll i korthet:
- På Söderholmsskolans fritidsklubb är det full fart med organiserade aktiviteter nästan varje eftermiddag.
- När Vetenskapens hus kom på besök fick eleverna bygga raketer – allt för att öka intresset för naturvetenskap, matematik och teknik.
- Aktiviteten är en av flera som har utvecklats av Vetenskapens hus och kan bokas kostnadsfritt av Stockholms stads skolor.
- Eleverna får lära sig teknik, de får bygga med händerna och aktiviteterna bidrar också till att de får en meningsfull fritid.
På Söderholmsskolans fritidsklubb i Vårberg är det full fart med organiserade aktiviteter nästan varje eftermiddag. I dag sitter ett 40-tal elever som har mellanlandat här efter skoldagen och funderar på hur de ska forma en raket för att få den att flyga så långt som möjligt. Klubben har besök av Vetenskapens hus, och även om lärandet finns med i bakgrunden så står det kreativa arbetet i fokus i kombination med glädje och gemenskap.
– Vi vill att eleverna ska tycka att det är jättekul, eftersom de gör det här som en fritidsaktivitet. Det ska inte kännas som om de kommer till klubben och plötsligt har hamnat mitt i en lektion i naturvetenskap, säger Wilmer Sand Hellman, forskningsingenjör på Vetenskapens hus och ansvarig för projektet Experimentera på fritidsklubben.
Fyra kompisar från klass 5A bestämmer sig för att bygga raketen tillsammans. De berättar att de för något år sedan besökte Vetenskapens hus, men raketen de byggde då blev inte så bra.
– Den flög väl bara fem centimeter. Jag tror att den var lite för tung, så den här gången ska vi göra den lättare och bara tejpa där det behövs. Vi hade alldeles för mycket tejp förra gången, säger Ilon Roos Nilsson.
Skratt och koncentration
De klipper i det tjocka pappret och formar vingar och en kon som ska sitta i änden av det rör som utgör raketens kropp. De geometriska formerna och hur de reagerar på luftmotståndet innebär en koppling till de så kallade Stem-ämnena – science, technology, engineering, mathematics – men framför allt är det småprat, skratt och koncentration som fyller rummet medan de pysslar.
– Det är kul för vi samarbetar på ett sätt som vi inte gör så ofta annars, säger Ilon Roos Nilsson.
Bredvid henne sitter Milia Udo Faizi som är i full färd med att välja form och storlek på raketens spets. Hon säger att hon gillar matte, men att det här blir något annat än i klassrummet:
– Här får vi framför allt vara kreativa, säger hon.
”Vi vill inspirera unga”
Firat Güzel, socialpedagog på Söderholmsskolan, är inne på samma spår.
– De får lära sig teknik, de får bygga med händerna och de får upp ögonen för något nytt. Allt detta är bra för både deras lärande och kreativitet, och de aktiviteter vi gör här bidrar också till att de får en meningsfull fritid, säger han.
Aktiviteten är utvecklad av Vetenskapens hus och kan bokas kostnadsfritt av Stockholms stads skolor. Förutom raketbygget finns en aktivitet där eleverna får blanda kemikalier som sedan bildar kristaller.
– Vår grundidé är att inspirera unga att lära sig mer om naturvetenskap, matematik och teknik. Genom att vi också besöker fritidsklubbarna når vi dem som inte hittat till oss eller som tycker att det blir långt att fara med klassen, säger Wilmer Sand Hellman.
Så småningom har alla byggt färdigt. Här finns raketer med olika form och med vingar i flera färger. Alla ser väldigt proffsiga ut, men nu är det upp till bevis – vilken kommer att flyga längst? Tillsammans går de ut på skolgården, och Wilmer Sand Hellman börjar pumpa upp sin portabla luftkanon där eleverna, en i taget, fäster sina raketer.
”Tacksamt med raketbygge”
Den första far iväg med en liten knall och under stort jubel. En del kommer bara en kort bit. Någon lyfter inte alls, men det spelar inte så stor roll. Det är en del av pedagogiken att förstå varför det blev just så – och framför allt är det spännande hela tiden. Ilon Roos Nilsson och Milia Udo Faizi är nöjda med att de den här gången får iväg sin raket 21 meter.
– Vi hade ganska mycket tejp ändå, men vi tänkte på ett annat sätt den här gången. Till exempel tejpade vi för hålet längst upp så att vi skulle öka lufttätheten, säger Ilon Roos Nilsson.
Wilmer Sand Hellman ser nöjd ut, för just lufttätheten är något de har pratat om i dag.
– Det är så tacksamt med just raketbygget för när vi sedan går ut och skjuter så blir det lite party. Vi vill ju att de ska tycka att det är spännande, men också inse att den här kunskapen gör att man kan förstå lite mer av världen.
Johanna Lundeberg
Skribent
Originalpublicering i LÄRA 1/2026