Tre personer spelar upp en scen där en konflikt uppstått. De ser upprörda och irriterade ut.
Foto: Pelle Mårtenson

Lågaffektivt bemötande - ett förhållningssätt

Hanna Mellin, lärare i förskoleklass på Alviksskolan delar med sig av många tänkvärda och konkreta tips kring hur du kan arbeta med lågaffektivt bemötande. Hon berättar hur hon får mer energi att lägga på undervisning.

Originalpublicering på Pedagog Stockholm 2020.

Sidans innehåll i korthet:

  • Lågaffektivt bemötande är en metod för att hjälpa människor i affekt.
  • Spara på energin – få tid över till annat genom att arbeta med lågaffektivt bemötande.
  • Utveckla ditt kroppsspråk.

Konflikter är vanliga i skolan och i livet. Men hur gör man för att undvika dem? Hur samlar man till exempel 40 stycken sexåringar med spring i benen på morgonen på ett lugnt och stilla sätt? Vi ska titta närmare på metoden lågaffektivt bemötande.

Vi är på Alviksskolan där vi ska prata med läraren Hanna Melin om lågaffektivt bemötande.

Vad är ett lågaffektivt bemötande?

– Det är egentligen en metod för att hantera problemskapande beteenden. Det handlar om att människor som har ett problemskapande beteende ofta har svårt att reglera sin egen affekt. Där kan vi hjälpa till eftersom affekt och känslor är något som smittar.

Vi går tillbaks till samlingen på Alviksskolan där syftet är att ge en lugn start på dagen, genom att bromsa upp barnen i flera stationer på vägen in. Här står den första pedagogen och hjälper till att påminna om att hålla nere ljudvolymen.

Hur fungerade det här innan ni började med det här strukturerade sättet att ta sig in i klassrummet?

– Innan sprang de in med världens fart och kanske rullade runt på mattan där vi har morgonsamling. De sprang med glädje men rullet blev oftast till någon slags brottningsmatch där någon blev ledsen. Här, alldeles innan vi går in i klassrummet, är det ytterligare en station där man stannar till på vägen, letar upp sin glasspinne och lägger den i en låda. Här står även jag som pedagog och hjälper till att lägga en hand på de som behöver.

Barnen förflyttar sig mellan de olika stationerna i grupper om fem. Tanken är att minska stunder av väntande och köande.

Praktik utifrån teori om mänskligt beteende

Lågaffektivt bemötande kommer från psykologen Bo Hejlskov Elvéns arbete. En av grundteorierna är att människor som kan uppföra sig, också gör det. Han menar också att vi måste skilja på att hantera och utvärdera problemsituationer och att det sällan går att lösa problem i affekt.

Vill du ta mer del av hans arbete är hans webbplats en bra start.

Bo Hejlskov Elvéns webbplats

– Att bråka med någon ger energi till bråket. Ingen orkar vara arg på någon annan hur länge som helst om den andra inte bråkar tillbaka.

– Jag insåg nog att jag behövde hitta ett annat sätt. Jag har i många år faktiskt försökt ändra på elevernas beteende för att det ska passa in i min mall. Det fungerande inte. Det dränerade mig själv på energi. Jag vände på det, nu försöker jag anpassa mitt beteende till vad eleverna behöver.

Hur ska man arbeta med lågaffektivt bemötande som pedagog och hur gör du rent konkret där du arbetar lågaffektivt?

– Det handlar mycket om kroppsspråk. Hur man vänder sig till elever. Hur man ger instruktioner. Man kan backa samtidigt som man ger en instruktion. Inte ha direkt ögonkontakt, det kan upplevas stressande för många. Jag försöker skapa en så lugn och stressfri miljö som möjligt med positiva förväntningar på eleverna.

– Ett annat knep är att smågäspa och sträcka lite på sig, den som inte är trött verkar inte hotfull. Det som kan vara svårt ibland är att alltid i alla situationer behålla lugnet själv och inte stressa upp sig, inte springa in i klassrummet.

Har du mött några tveksamheter kring sättet att arbeta med lågaffektivt bemötande?

– Ja, det kan nog vara det här att man skulle vara en otydlig ledare.

Vad har man för funderingar då kring det här med otydlighet?

– När man arbetar lågaffektivt är det inte alltid jag säger till elever i situationer. Det kan snarare eskalera situationer eller att det blir en konflikt, utan då samlar jag dem senare och tar det. För en förbipasserande kan det nog uppfattas som att jag inte tar tag i situationer, att jag inte hanterar dem. Medan det är precis tvärt om. Det är ett sätt att hantera den.

Har du några praktiska tips på hur man når fram till en elev som är uppe i varv?

– Vissa elever kan det hjälpa att man tar lite på dem fysiskt för att hjälpa till att samla ihop sig. Men där är det jätteviktigt att man har en relation innan så att man känner av om det här funkar, eller är det jag som istället kanske ska backa och ge dig lite utrymme?

Varför behöver vi lågaffektivt bemötande? När du jobbar så här, vad blir vinsten för dig och eleverna?

– Färre konflikter och mer riktad energi. Både från mig till eleverna, för eleverna till arbetet och till varandra. Det är stora vinster i en barngrupp.

Originalpublicering på Pedagog Stockholm 2020.

Uppdaterad