Labba i grupp bra för lärandet
Många elever tycker att naturvetenskap och teknik är ganska svåra ämnen. Genom ett forskningsprojekt om hur eleverna kan kommunicera och samarbeta bättre, har Mariehällsskolans elever utvecklat sina kunskaper och samtidigt hittat glädjen i att lära.
Sidans innehåll i korthet:
- Mariehällsskolans elever har hittat glädjen i att lära och utvecklat sina kunskaper i naturvetenskap och teknik.
- Bakgrunden är ett forskningsprojekt om hur eleverna kan kommunicera och samarbeta bättre på lektionerna.
- Klasserna får arbeta med laborativa gruppuppgifter som har sitt ursprung i NTA (Naturvetenskap och teknik för alla).
- Läraren Anna Jeppsson ingår i en grupp med forskare och lärare som nu har utvecklat pedagogiken ytterligare.
Eleverna i klass 5A på Mariehällsskolan i Bromma diskuterar livligt i smågrupper. Tillsammans ska de först rita ett kopplingsschema över elen i ett rum och sedan rent praktiskt koppla ihop batterier, sladdar och lampor. Grupperna arbetar utifrån de instruktioner de har fått, med ett kort avbrott för en gemensam genomgång. En och annan tveksam min försvinner snabbt när de börjar prata om hur de ska lösa uppgiften, och snart lyser det på alla bord.
– Jag tror inte att alla skulle klara det enskilt, men tillsammans kan de. Här är samarbetet jätteviktigt, att de pratar med varandra och släpper in varandra i diskussionerna, säger Anna Jeppsson, lärare i matematik, NO och teknik.
Uppgiften har sitt ursprung i NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), som är ett laborativt arbetssätt och varifrån klassen får sina labbuppgifter. Men Anna Jeppsson ingår också i en grupp med forskare och lärare som, genom att ta avstamp i NTA, ytterligare har utvecklat pedagogiken i ett projekt kallat Nytta.
Tillsammans utvärderar de sina lektioner och diskuterar vad de kan göra bättre. De konstaterade tidigt att eleverna behövde lära sig att kommunicera med varandra och att också prata om just naturvetenskap och teknik, med rätt begrepp.
”Börjar alltid i helklass”
– Då utvecklade vi det vi kallar momentmodellen. Vi börjar alltid i helklass, där läraren presenterar dagens uppgift. Inledningen ska fånga eleverna så att alla känner sig delaktiga, berättar Anna Jeppsson.
Sedan jobbar eleverna gruppvis, men i korta block där de varvar diskussioner och experiment med att diskutera och sammanfatta sina uppgifter i helklass. Klasskompisarna får lyssna och ge varandra tips.
– Det är bra om alla kan göra olika undersökningar så att de har någonting att prata om sedan, för om alla gör samma sak och kommer fram till ungefär samma resultat så har man inte lika mycket att diskutera i helklass, säger Anna Jeppsson.
Hon ser många fördelar med momentmodellen.
– Man delar in lektionen i kortare pass, vilket fångar in alla och även gör att de vet vad som kommer i nästa del och vad vi förväntar oss av dem. De får både tid att göra uppgiften och att prata om vad de gör.
Göra ett eget batteri
Men vad ger det då för konkreta resultat? Anna Jeppsson ser bland annat att fler elever är delaktiga under lektionen och att det blir lättare för dem att hänga med när de jobbar gruppvis. Dessutom hjälper arbetssättet även elever som kommer från hem utan akademisk bakgrund och som ofta upplever att NO-ämnena är svåra.
– Det viktigaste vi kan ge eleverna på mellanstadiet är att de känner glädje i att lära. Vi vill att de ska få smak för naturvetenskap i tidig ålder, men det är lätt att tappa elever som inte har så lätt för de här ämnena. Här kan vi lära dem att sätta ord på vad de gör och visa att naturvetenskap och teknik är något för alla.
Selma Nyberg i klass 5A berättar ivrigt att de en gång fick göra ett eget batteri.
– Man använder zink, koppar, citronjuice och kaffefilter, och om man sätter ihop det rätt fungerar det nästan som en lampa, förklarar hon.
Hon tycker att det är roligt när gruppen får sådana nya, oväntade uppgifter och får resonera sig fram tillsammans.
– Vi fattar inte alltid direkt hur vi ska göra, men när vi pratar i gruppen blir det jättelätt och känns som världens enklaste grej, säger hon.
”Roligt att samarbeta”
Hennes klasskamrat Benjamin Warnander gillar också upplägget med grupparbete. Han säger att han först trodde att det skulle vara svårt att koppla batterier och att det därför var bra att de fick jobba praktiskt och testa olika saker gemensamt.
– Det är väldigt få ämnen där vi jobbar i grupp, så det är roligt att vi får lära oss att samarbeta lite bättre. Alla kan ju olika saker, och då är det bra att lära av varandra.
Som förstelärare i matematik skulle Anna Jeppsson också vilja få in samma modell där.
– En klassisk mattelektion inleds med att man går igenom dagens ämne. Sedan får eleverna arbeta självständigt innan man avslutar med en gemensam sammanfattning. Men jag skulle vilja att vi jobbar med problemlösning tillsammans i grupp och laborerar mycket mer.
Johanna Lundeberg
Skribent
Originalpublicering i LÄRA 4/2025