Kungligt prisad pedagog

”Närakuten Södra Latin” står det på tavlan när eleverna i årskurs 2 och 3 kommer in i klassrummet. Klockan är åtta och Ulrihca Malmberg har redan varit på jobbet i två timmar, för att ta vara på ”den bästa tiden”. Hon drar igen dörren och börjar lektionen i naturkunskap. 

– I dag ska vi leka läkare. Ni är läkarkandidater och ska möta patienter som ni ska ställa diagnos på. Jag är laboratorieassistent, så om ni behöver ta prover så kommer ni till mig. 

Upplägget Diagnoskampen kommer från kollegerna som undervisar i biologi. Ulrihca Malmberg berättar för klassen att överläkare Anna Jansson har varit på semester, men att hon är på väg tillbaka och kommer att dyka upp snart. Eleverna delas in i grupper om fyra, varav en är patient. Patienterna får instruktioner och ett laminerat blad med symptom och annan information. 

– Men ge inte mer info än läkarstudenterna frågar efter, instruerar hon. 

”Röker du? Tar du mediciner?” 

Hon går sedan igenom hur ett läkarbesök brukar gå till och introducerar ordet anamnes.

– Vilka frågor brukar läkaren ställa?

Eleverna ger förslag:

– Röker du?

– Tar du mediciner?

– Har någon i släkten samma problem? 

Eleverna påminns om vilka undersökningar en läkare kan göra och får veta att stetoskop, blodtrycksmätare och spirometer finns tillhands. Genomgången är effektiv och tydlig, och snart är alla i gång. 

Ulrihca Malmberg undervisar i geografi, matematik och naturkunskap på Södra Latins gymnasium och tilldelades 2025 års Ingvar Lindqvist-pris i naturkunskap av Kungliga Vetenskapsakademien. I motiveringen står bland annat att hon är ”definitionen av en lärare som gör skillnad” och ”en förebild och källa till inspiration för både elever och kolleger” med djupa ämneskunskaper och ett brinnande samhällsengagemang.

– När ordföranden för juryn ringde blev jag paff, chockad, stolt och tänkte samtidigt ”Inte ska väl jag …”. Det finns så otroligt många skickliga lärare, säger Ulrihca Malmberg. 

Kammade noll i Lund

Hon är uppvuxen i Södertälje. Mamma var lärare och pappa sjökaptenen som gick i land och blev personalchef. Hennes två systrar gick i mammas fotspår och blev lärare. Ulrihca valde en egen väg – precis som med stavningen av sitt namn. Efter naturvetenskaplig linje på gymnasiet läste hon matematik på Lunds universitet.

– Men så upptäckte jag att det fanns något som hette studentliv. Jag hade ingen studieteknik och gick ut med noll poäng första terminen. 

Till sist utbildade hon sig till naturgeograf på geovetarlinjen. 

– Det handlar om landskapets utformning och processer. Jag inriktade mig på fjärranalys och geografiska informationssystem, att analysera satellitdata. Vi tittade på jorden från ovan. 

Hon fick jobb på ett dotterbolag till statliga Rymdbolaget och flyttade till Kiruna 1990, precis när det svenska mobilnätet började byggas ut. Sveriges yta skulle kartläggas för att masterna skulle kunna placeras optimalt. Hon beskriver geovetenskapen som en bestående kärlek. Det handlar om att se naturen med en annan blick, till exempel under en promenad på Söders höjder. 

– Om man tittar mot klipporna ner mot Riddarfjärden så ser man en förkastning som uppstod för tre miljoner år sedan och går från Åland till Örebro. Det är en av de få platser där det syns.

”Gud vad jag var bra”

Hon arbetade som naturgeograf i 15 år i Kiruna och Stockholm.

– Det blev allt mindre analysarbete och mer administrativt projektledande, och då kände jag mig färdig. Jag ville undervisa andra! 

Under några år läste hon in matematiken för gymnasiebehörighet och korta lärarprogrammet vid sidan av sitt arbete. Första lärarjobbet var på en högstadieskola på Lidingö. 

– Jag har aldrig varit så bra lärare som det första året. Gud vad bra jag var, tyckte jag. Men sedan upptäckte jag att eleverna inte hade lärt sig vad jag tänkt mig. 

Insikten ledde till självreflektion och en didaktisk nyfikenhet som aldrig sinat. Vetgirigheten har resulterat i uppåt 900 högskolepoäng i allt från matematisk problemlösning och miljörätt till serietidningens historia. Just nu läser hon en master i de naturvetenskapliga ämnenas didaktik samtidigt som hon arbetar heltid. 

– Men när jag är klar med min master har jag sagt att jag ska ta en sabbatstermin från studierna. Jag gillar att måla och spela brädspel, men det hinner jag verkligen inte med nu. 

Diagnoser eller energipolitik

På den fiktiva närakuten surrar det av frågor, svar och funderingar. 

– Jag har jätteont i magen, ojar sig en elev. 

– Vad arbetar du med? 

– Jag är inköpschef och har det stressigt på jobbet. Jag brukar lugna mig med en whisky på kvällen. 

– Hur ser dina övriga motionsvanor ut? frågar en av läkarkandidaterna. 

Någon försöker förstå sig på blodtrycksmätaren och Ulrihca Malmberg frågar om ingen behöver nyttja labbet, men eleverna verkar rådvilla när det gäller provtagning. I hennes klassrum ställs eleverna ofta inför svåra uppgifter där de måste arbeta tillsammans, gärna i en samhällskontext. I dag handlar det om diagnoser, andra gånger om att ställa om energipolitik och elproduktion för ett fiktivt land.

– De får information om klimat, ekonomi, demografi och så vidare och ska sedan avgöra vad som är värt att satsa på utifrån landets förutsättningar. Det är en svår uppgift där de måste bolla med varandra utifrån en massa data. 

Fördelar med att vara sträng

Filippa Gustafson Burnetti i klass ES23A uppskattar att undervisningen är strukturerad och varierad.

– Trots att det här är en pluggkurs upplever jag det inte som stressigt. Många uppskattar att det är så strukturerat. Det känns tryggt. 

Ester Widlund i klass ES22B uppskattar också tydligheten. 

– Hon kan sina grejer och är jättetydlig. Hon kan vara lite sträng så man vågar inte låta bli att göra sina läxor. Hon förklarar bra, särskilt i matte. När jag hade henne i matematik var det min storhetstid i det ämnet. 

Det är inte första gången Ulrihca Malmberg beskrivs som sträng, men det tog ett tag innan hon kunde förlika sig med det. 

– Jag tog det som negativt, men nu har jag omfamnat det. Det har sina fördelar. Jag har förstått att eleverna kan bli lite rädda i början för jag är väldigt rak och fyrkantig.

”Överläkaren” är tillbaka

Fyrkantigheten kommer ur en stark känsla för rättvisa. Det finns till exempel inget som heter sena inlämningar. 

– Jag kan inte acceptera att någon ger sig själv extra tid när de andra lämnar in i tid. Om något händer i ditt liv så säger du till, så kan vi anpassa uppgiften. Om du missar får du en ny uppgift. Det är sådant som kan skrämma elever, men det är ingen förhandling. Många elever tycker om det, att veta vad som gäller. 

Samtidigt säger Ulrihca Malmberg att hon har blivit mjukare med åren. 

– Jag blev inte lärare för att jag älskar barn, utan för att jag älskar att undervisa om mina ämnen. Men det är något med unga människor som inte går att värja sig mot. De kryper in under skinnet. Utan mina elever skulle jag inte vara den lärare jag är i dag. 

Plötsligt är överläkare Anna Jansson tillbaka från sin semester och lektionen bryts. I själva verket är det en AI som Ulrihca Malmberg har instruerat att bete sig som en överläkare som träffar läkarstudenter. Eleverna kan konsultera henne via en chatt och börjar knappa in de olika symptomen. 

Svar med nya frågor

– Särskilt med hosta och andningssvårigheter måste vi ta det här ”very allvarligt”, svarar AI-överläkaren. 

Många svar är långa och innehåller en mängd nya frågor. 

– Hon är lite för pedagogisk, konstaterar en elev. 

En bit in på lektionen börjar flera elever se uppgivna ut. AI-överläkaren ger inga direkta svar, provsvaren är svåra att tolka och det är många symptom att hålla resa på. Sköldkörtelprov? CRP? Svart bajs? Differentialdiagnos? I en grupp undrar läkarkandidaterna vad duodenalsår betyder. 

– Det undrar jag också, gnyr patienten. 

En av läkarkandidaterna tar patientens hand för att lugna. 

– Det kommer att bli bra. Det finns behandling. 

Rollspelet gör diagnoskampen verklig. Grupperna har ställts inför olika fall och redovisar sina förslag på diagnos för klassen. Blödande magsår? Korrekt. Nästa grupp gissar på sepsis. 

”Jag ser potentialen med AI”

– Nej, det var lunginflammation orsakad av mykoplasma som kan vara svår att diagnosticera, så lungorna missades där, konstaterar Ulrihca Malmberg. 

Efteråt tycker hon att lektionen funkade bra, men att interaktionen mellan eleverna och AI-överläkaren behöver förbättras. 

– Jag måste träna på hur jag styr den. När AI kom var jag skräckslagen, men nu ser jag potentialen. Man får acceptera att den finns. Jag har anmält mig till en kurs som heter AI för lärande på KTH, säger Ulrihca Malmberg, packar ihop de medicinska mätinstrumenten och stänger närakuten för denna gång.