”I dag vill eleverna gå på vår skola”

Framför allt handlar det om att nå ut till målgruppen, förklarar rektor Martin Malmberg. Skolan annonserar inte längre i lokalpressen, eftersom de har upptäckt att föräldrarna antingen inte läser tidningen eller också inte riktigt litar på annonsen. De vill hellre ha information från människor de känner: släkt, vänner och grannar. 

– Man måste lära känna sin lokala kontext och förstå hur man når ut till vårdnadshavarna. Vi samarbetar nu också mycket tätare med de kommunala skolorna i området, säger Martin Malmberg. 

Inför skolvalet nu i februari deltog Rinkebyskolan, som har plats för 250 elever i årskurs 7–9, i föräldramöten på de tre närliggande F–6-skolorna. Då hade de också med sig elever som tidigare har gått på den aktuella skolan och som kunde berätta hur det är att gå på Rinkebyskolan. 

Sexorna får lära känna skolan

– Vi försöker att ha med någon som har syskon kvar i den skolan så att det blir en koppling mellan skolorna. Då blir det lättare för vårdnadshavarna att förstå hur det fungerar hos oss. Och genom att söka upp dem i stället för att bjuda in till öppet hus hos oss når vi många fler, säger Martin Malmberg.

Men det handlar också om att eleverna redan under årskurs 6 får lära känna Rinkebyskolan. Skolan arrangerar språkval för hela området och upplåter även hemkunskapslokalerna till de kommunala grannskolorna. Dessutom har Rinkebyskolan och årskurs 6 friluftsdagar tillsammans, och en gång om året åker de på en gemensam skidresa till Romme. 

– På så vis lär de känna skolan och nuvarande elever innan de har börjat, och de ser att det är en trygg skola där alla känner alla, säger biträdande rektor Mohamoud Mohamoud. 

Just tryggheten är något som han återkommer till många gånger. 

Behåller nio av tio

– Om du bygger en trygg skola så kommer även de som har oss som andra- eller tredjehandsval att stanna kvar. Tidigare har vi haft stor omsättning under terminen, och det skapar oro. Det är också svårt för oss att planera undervisningen om vi vet att många elever försvinner, säger han. 

I dag behåller Rinkebyskolan 90 procent av de elever som börjar, jämfört med 60 procent för några år sedan. Det finns till och med exempel på elever som flyttat till södra delarna av Stockholm men ändå väljer att gå kvar. Dessutom är det allt fler elever som har Rinkebyskolan som förstaval. 

– För sju år sedan hade tolv elever Rinkebyskolan som förstaval. Det bygger du inte en klass på, konstaterar Martin Malmberg. 

Det här läsåret är siffran 55 elever, och tillsammans med andrahandsvalen fylldes de 80 platser som fanns för läsårets sjuor snabbt. 

Dialog med föräldraråd

– Tidigare fick vi många elever som kanske inte ville börja just här. Det gjorde dels att det blev stora betygsskillnader, dels att fler krävde extra resurser. I dag har vi elever som vill gå här, säger Martin Malmberg. 

Sedan tre år har skolan även ett föräldraråd som kommer med idéer och har en dialog med skolledningen om vad som fungerar och vad som kan göras bättre. Skolan deltar också varje år i nationaldagsfirandet på Rinkeby torg för att visa upp sin verksamhet. 

Specialläraren och försteläraren Anita Nylund är engagerad i de inskrivningssamtal som skolan har med eleverna och deras vårdnadshavare. Där får de berätta om sina behov och önskemål, allt från om de behöver extra resurser till om de har önskemål om att gå i samma klass som en kompis.

– När vi vet vilka elever som vill gå här och vad de har för önskemål blir det lättare att planera för det och erbjuda dem en bra undervisning, säger hon. 

”Kunskaper viktigare än sovmorgon”

Anita Nylund tror att vändningen också hänger samman med hur skolan har utvecklat sin undervisning och att man i dag satsar på lärartäthet och behöriga lärare. 

– När lärarna får bra möjligheter ger det också effekt på skolvalet, säger hon. 

Martin Malmberg konstaterar att skolan de senaste åren har fått ett bra rykte om att ha lärare som bryr sig om eleverna och att det inte är oväsentligt i sammanhanget. Inför skolvalet är det allt fler som frågar om undervisningen, och det gäller även eleverna. 

– Tidigare kunde deras frågor handla om vad man gör på rasterna och hur ofta man har sovmorgon. I dag verkar fler ha ett önskemål om att plugga vidare, de vill verkligen lära sig och att betyget ska spegla deras kunskaper, säger han.