Full potential med dubbla logopeder
Resultaten har inte låtit vänta på sig efter att Alviksskolan anställt två logopeder. Nu upptäcks fler elever med språkstörning i ett tidigare skede, stödet med hjälp av digitala verktyg har ökat och fler elever når nu sin fulla potential.
Sidans innehåll i korthet:
- Alviksskolan i Bromma har numera två logopeder som kan ge individuellt stöd till elever med språkstörning.
- De bidrar även till ökad kunskap på hela skolan när det gäller elevers språkutveckling.
- Logopederna är en del av elevhälsan och samarbetar tätt med bland annat specialpedagogerna på skolan.
- Alviksskolan har 950 elever, varav 85 går i speciella hörselklasser för elever med hörselnedsättning.
– Tack vare att vi är två logopeder på Alviksskolan kan vi ge individuellt stöd till elever som har en språkstörning, men även arbeta övergripande för att öka kunskaperna på hela skolan när det gäller språkutveckling, säger logoped Cornelia Carlin.
På Alviksskolan går 950 elever, varav 85 går i speciella hörselklasser för elever med hörselnedsättning.
– Vi skollogopeder är en del av elevhälsan och samarbetar tätt med bland annat specialpedagogerna på skolan. Men vi är också noga med att skilja på våra roller, där vår är att ge elever stöd rent språkligt. Det kan handla om elever med språkstörningar på grund av hörselnedsättning, dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter, berättar logoped Amelie Grape.
”En expertresurs för alla”
Cornelia Carlin pekar i sin tur på fördelarna med att ha en logopedkollega att kunna bolla med och att de även kompletterar varandra inom olika logopediska inriktningar.
– Jag har lång erfarenhet av dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Amelie i sin tur har specialkunskaper om utredningar och remisser. Vi blir en expertresurs för alla lärare på skolan när det gäller språkstörningar och hjälpmedel för språklig inlärning.
– Vår uppgift är att hitta verktyg och strategier för att eleverna ska kunna överbrygga språkliga begränsningar, allt för att öka elevens självständighet i lärandet. Vi jobbar ofta i klasserna och bistår lärarna direkt i undervisningen, säger Amelie Grape.
Det senaste året har de båda skollogopederna satsat särskilt mycket på att föra in mer digitala hjälpmedel som stöd i språkinlärningen.
– Vi använder surfplattor och olika digitala program, inte minst AI är ett fantastiskt hjälpmedel för förståelsen av ord och begrepp, men också för elever som behöver bildstöd och uppläsning av texter. Det räcker inte att en elev kan stava till ett ord, hen måste verkligen också förstå ordets betydelse, understryker Cornelia Carlin.
Ökad kunskap hos lärarna
– All inlärning bygger på språklig förståelse. Om en elev inte förstår betydelsen av de ord de läser eller skriver blir det ett hinder för deras inlärning, konstaterar Amelie Grape och lyfter fram att AI-program är till stor hjälp exempelvis när elever vill bygga upp en tankekarta som minnesstöd eller få förklarat vad ett specifikt ord betyder.
– Vi lever i en tid där vi har tillgång till fantastiska digitala hjälpmedel som stöd för elever med språkstörning. Det gäller bara att visa vägen. Det är en viktig del i vårt arbete, både vad gäller enskilda elever och för att ge lärarna ökade kunskaper om olika program och AI. Här fyller också våra IT-pedagoger en viktig funktion, säger Cornelia Carlin.
Det senaste året har de båda skollogopederna drivit ett specifikt projekt för att öka kunskaperna om språkstörning hos alla pedagoger på skolan: ”Levla språket”.
– Det känns fantastiskt att ha möjlighet att fortbilda våra lärare. Vi har bland annat haft föreläsningar och workshoppar om dyslexi, selektiv mutism och kommunikationssvårigheter, berättar Amelie Grape. (Selektiv mutism är ett ångesttillstånd som kan innebära att ett barn talar obehindrat hemma men är helt tyst i skolan.)
”Bättre rustade för framtiden”
Biträdande rektor Emma Ederyd konstaterar att det finns många fördelar med att ha logopeder anställda på skolan.
– Jag känner mig stolt över att vi har tagit det här steget. De båda logopederna har bidragit till att skolan generellt har fått ökade kunskaper om språkutvecklande arbetssätt och hjälpmedel. Och det kommer verkligen eleverna till del. Vi ser det i förbättrade resultat framför allt hos våra elever i hörselklasserna, vilket gör att de kan lämna skolan bättre rustade för framtiden.
Agneta Berghamre Heins
Skribent
Originalpublicering i LÄRA 1/2026