Elevers delaktighet i skolbiblioteksverksamheten

I Barnkonventionen artikel 12 står det att ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.” Detta är något som även återkommer i Läroplanen, Lgr 22, under kapitel 2.3 Elevers ansvar och inflytande. Likaså framgår det tydligt i skollagen att elevers deltagande och inflytande ska vara centralt i undervisningen. I Stockholms skolbiblioteksplan lyfts barns delaktighet fram genom formuleringen ”Barn och unga upplever biblioteken som trygga och har inflytande över bibliotekens innehåll. Kultur för, med och av barn och unga ges utrymme.”

Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021–2025

Läroplan för grundskola samt förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22), Skolverkets webbplats

Barnkonventionen, Unicefs webbplats

Vad är delaktighet?

Det finns ett flertal modeller och verktyg att utgå ifrån för att starta igång en diskussion och reflektion kring barns delaktighet och inflytande. Två kända exempel är Roger Harts ”Delaktighetsstege” och Harry Shiers ”Vägar till delaktighet”.

Roger Harts delaktighetsstege

När man pratar om barns delaktighet är det svårt att inte direkt tänka på Roger Harts delaktighetsstege, vilken är en utveckling av Sherry Arnsteins delaktighetsstege från 1969. Arnsteins stege innehåller åtta steg som visar olika grader av vuxnas delaktighet i samhället och finns beskriven i artikeln ”A ladder of citizen participation”. Hart presenterade sin modell, som tar utgångspunkt i Barnkonventionen, första gången i artikeln ”Children’s participation: from tokenism to citizenship 1992”. Det är lätt att tolka denna stege hierarkiskt men tanken är att aktiviteterna ska styra vart på stegen en vill och kan befinna sig. Man ska med andra ord inte sträva efter att alltid befinna sig på steg 8.

1. Manipulation: Barn deltar utan att veta sammanhang. Till exempel Ett barn som inte kan läsa ikläds en T-shirt med en politisk slogan.
2. Dekoration: Barnet fungerar som en dekoration i ett syfte. Till exempel en politiker låter sig fotograferas med ett barn i famnen.
3. Symbol: barnets närvaro symboliserar något man vill. Till exempel elever som publik vid skoldebatt.
4. Anvisad, men informerad: Barnet är informerat om vad som gäller men är ej aktivt. Till exempel kommunen använder några skolklasser för att sprida informationen om det nya badhuset.
5. Konsulterad och informerad: Barnet är informerat om vad som gäller och ges utrymme att yttra sig. Till exempel kommunen tar in barns åsikter i arbetet med ett nytt badhus.
6. Beslutsfattande initierat av vuxna, delat av barn: Vuxna har initierat beslutet. Barnet deltar i beslutet. Till exempel barn tas med i planeringen av en ny skolgård.
7. Initierat och styrt av barn: Barn tar initiativ och fattar beslut. Till exempel barn producerar sin egen skoltidning eller webbplats.
8. Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna: Barn tar initiativ till ett projekt för att lösa ett identifierat problem och får vuxna med sig att lösa det. Till exempel tiden för grön gubbe förlängs efter det att ett barn påtalat att man inte hinner över.

Hart 1992, Ladder of Participation, översättning Eriksson/Näsman, 2008.

Harry Shiers modell för delaktighet

Harry Shier erbjuder i sin tur en alternativ modell för delaktighet, som grundar sig fem olika nivåer.

1. Barn blir lyssnade till.
2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter.
3. Barns åsikter och synpunkter beaktas.
4. Barn involveras i beslutsfattande processer.
5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattandets process.

På varje nivå finns det tre steg av engagemang, öppningar, möjligheter och skyldigheter. Till exempel på nivå ett, ”Barn blir lyssnade till”, följer stegen av engagemang:

• Är du beredd att lyssna på barn?
• Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till?
• Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till?

Shier 2001 ”Vägar till delaktighet”.

Exempel på delaktighetsarbete

Att låta eleverna vara delaktiga i skolbiblioteksverksamheten kan ske på många olika sätt, till exempel genom skolbiblioteksråd, inköpsförslag eller låta dem vara delaktiga i utformandet av rummet.

Ordna playshops

Ett sätta att arbeta aktivt med elever och rummet är genom så kallade playshops, det vill säga lekfulla workshops där innehållet anpassas efter målgruppen. Innan man börjar är det viktigt att berätta för eleverna om syftet, varför man behöver deras hjälp och vad som kommer att ske med deras tankar och idéer. Till exempel kan playshops vara att man ger eleverna en karta över skolbiblioteket där de sedan får markera bästa platsen respektive sämsta platsen i rummet. Eleverna kan också intervjua varandra med förslagsvis frågor som ”Hur ser ditt drömbibliotek ut?”, ”Vad saknas på biblioteket?”, ”Hur se din bästa studieplats ut?” och så vidare. Ett annat förslag är att låta eleverna göra collage eller moodboards utifrån vad de önskar sig av ett skolbibliotek. Det allra viktigaste när man arbetar på detta sätt är att ge eleverna återkoppling hur deras arbete kommer att användas.

Skapa ett skolbiblioteksråd

Ett annat konkret sätt att ge eleverna möjlighet att få vara med och påverka skolbibliotekets verksamhet och utveckling är skapa ett skolbiblioteksråd. Där deltar elever tillsammans med skolbibliotekspersonalen för att till exempel anordna tävlingar, utställningar eller diskutera bokinköp. Skolbiblioteksrådet kan även vara aktiva i till exempel bokuppställning och utrustning av medier. Även pedagoger och annan personal på skolan kan vara delaktiga i ett skolbiblioteksråd.

Fråga eleverna om inköpsförslag

De flesta skolbibliotek arbetar på ett eller annat sätt med inköpsförslag från eleverna. Det en kan tänka på är att aktivt fråga eleverna efter inköpsförslag, att möjliggöra anonyma inköpsförslag och att informera tydligt om möjligheten att lämna förslag. Det är även viktigt att sedan visa vilka medier som köpts in efter förslag från elever.