Två elever och en pedagog står och pratar vid en hydroponisk odling.
Tekniska museets pedagog Osvald Svenaeus (i mitten) visar den hydroponiska odlingen för Maria René och Edwin Rådestad i NA22. Klassen har under året drivit ett eget odlingsprojekt. Foto: Ulrica Zwenger

”Eleverna vill helst göra coola saker”

Ett samarbete med Tekniska museet ska visa gymnasieelever vilken nytta de kan ha av teknik i vardagen och även inspirera till fortsatt utveckling och utbildning inom ämnet. Vi var med när klass NA22 från Kärrtorps gymnasium deltog i en workshop på museet.

Sidans innehåll i korthet:

  • Tre gymnasieskolor har börjat samarbeta med Tekniska museet på Gärdet.
  • Besöken ger inspiration och visar vilken nytta eleverna kan ha av teknik i vardagen.
  • Eleverna har fått lära sig mer om artificiell intelligens och smart teknik.
  • För lärarna på Kärrtorps gymnasium är det viktigt att projekten kan kopplas till läroplanen.
  • Det är bra om det finns en plan för hur man fortsätter undervisningen mellan träffarna.

Eleverna Maria René och Edwin Rådestad står mittemot varandra på en scen framför klassen. Hon berättar att hon gillar fotboll, men tonfallet är mest uttråkat. Han säger att han älskar våren och anstränger sig för att låta lycklig. Här är det nämligen inte vad de säger – utan hur – som är det viktiga när de efteråt ska gissa vilken känsla den andra har försökt förmedla.

Klasskamraterna från Kärrtorps gymnasium skrattar och applåderar innan det är deras tur att testa. De är mitt i en improvisations- och dramaövning som under en förmiddag på Tekniska museet ska hjälpa dem att vässa sin presentationsteknik.

Men vad har då improvisationsteater med teknik att göra? Alexandra Selenius, pedagog på Tekniska museet, förklarar att syftet med klassens återkommande besök på museet är att sätta IT och annan teknik i ett sammanhang och visa hur man kan ha nytta av det i vardagslivet.

– Där är presentationstekniken en viktig del, något som alla behöver kunna, och här kopplar vi övningarna till den redovisning de senare ska göra i klassen. Genom att träna på att stå på scen kan de känna sig trygga i framförandet, säger hon.

”Roligt att komma hit”

Förmiddagens träff är en del av det samarbete som utbildningsförvaltningen och Tekniska museet inledde i början av läsåret. Det vänder sig till gymnasiets teknik- respektive naturvetenskapsprogram.

– Teknik berör alla och på väldigt många olika sätt, och vi vill inspirera en ny generation för att få en mångfald i branschen, förklarar Alexandra Selenius.

Hittills har tre skolor – Kärrtorps gymnasium, Betty Petterssons gymnasium och Spånga gymnasium – deltagit i projektet, där eleverna har lyssnat på inspirationsföreläsningar om artificiell intelligens och smart teknik i vardagen och sedan fått utveckla sina egna idéer utifrån ett tema.

Roligt och lärorikt, tycker Maria René som går första året på naturvetenskapsprogrammet:

– Jag har inte varit inne så mycket på teknik tidigare, men här har jag sett hur jag kan ha nytta av den. Det är ett bra projekt, och det har varit roligt att komma hit i stället för att göra allt i den vanliga skolbänken, säger hon.

Spetsprogram i teknik?

Kärrtorps gymnasium arbetar för att starta ett spetsprogram i teknik, med möjlighet för intresserade elever att sista året läsa en kurs tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Beroende på intresset från framtida elever hoppas skolan kunna erbjuda programmet inom kort, kanske redan till hösten.

– Samarbetet med Tekniska museet har därför också varit ett sätt att testa hur vi kan arbeta tillsammans i fortsättningen, för såväl teknik- som naturvetenskapsprogrammet, förklarar Conny Marstad, lärare i kemi och matematik.

Men eftersom träffarna har haft teknisk inriktning fick de tänka till lite inför naturvetenskapsklassernas besök för att hitta ett tema som fungerade. För andraårseleverna går det tämligen enkelt att koppla temat till läroplanen genom temat energi, och den klassen fick i uppgift att skissa på smarta enheter och smarta hem. Men för lärarna var det viktigt att hitta ett projekt för förstaårseleverna som på ett naturligt sätt kunde kopplas till läroplanen i naturvetenskap och biologi, och där blev temat odling och hållbar utveckling.

Två lärare står vid ett draperi på Tekniska museet.
Lärarna Alice Horsman och Conny Marstad från Kärrtorps gymnasium rekommenderar att både elever och lärare besöker Tekniska museet inför projektet för att se vad som finns där. Foto: Ulrica Zwenger


Framtidens stadsodling

I september startade klassen ett projekt med hydroponisk odling, det vill säga att odla med vatten och näring men utan jord. Därefter har de testat olika sätt att odla alfalfagroddar för att se vilka faktorer som påverkar hur de växer.

– Vi har testat hur ljus, vatten och syre påverkar odlingen och vad som händer om vi sänker eller höjer temperaturen. På så vis har vi kunnat se vad en växt behöver för att växa och fått förståelse för både odling och hållbar utveckling, berättar Edwin Rådestad i NA22.

Odlingsprojektet kunde sedan knytas till träffarna på Tekniska museet, där klassen har studerat museets hydroponiska växthus, lärt sig hur man odlade förr och skissat på hur framtidens stadsodling kan se ut.

– Men vid det här laget börjar de tröttna på att odla bara alfalfa, och eftersom de helst vill göra coola saker så har vi breddat projektet. De har fått skriva en låt som handlar om odlingen och som de ska framföra under slutredovisningen, säger Alice Horsman, lärare i biologi.

”Lustfyllt lärande för livet”

Många elever i stadens skolor har aldrig varit på Tekniska museet. Conny Marstad rekommenderar därför att de inför ett sådant här projekt först får göra ett studiebesök utan någon specifik undervisning.

– Då kan de så att säga leka av sig, kolla och testa tekniken, och när de har gjort det är det lättare att fokusera på träffens tema, säger han.

Alice Horsman inflikar att det kan vara bra även för läraren att besöka museet på egen hand vid något tillfälle för att lättare kunna planera det fortsatta arbetet i klassen. En förutsättning för att lärandet ska bli så bra som möjligt är nämligen att ha en plan för hur man fortsätter undervisningen i klassrummet mellan träffarna.

– Vi vill att man jobbar aktivt på skolan mellan besöken hos oss så att det inte bara blir ett tomtebloss och ett roligt besök, utan ett livslångt och lustfyllt lärande som man senare har nytta av i sitt yrkesliv, säger Alexandra Selenius.

Johanna Lundeberg

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 2/2023

Uppdaterad