”Eleverna har en guldsits”

Det doftar av trä och olja i den över 1 000 kvadratmeter stora verkstaden. Maskinerna bullrar och eleverna bär hörselskydd och skyddsglasögon när de kapar bräder som ska bli möbler och bruksföremål. Det är årskurs 3 som håller på med sina gymnasiearbeten.

Här finns inga läroböcker eller datorer utan i stället maskiner med namn som fyrkutter, som hyvlar fyra sidor av virket samtidigt. Här finns också planhyvel, bordsfräs och bredbandsputs. Det är ett precisionsarbete att beräkna de exakta måtten och eleverna arbetar under koncentrerad tystnad.

Eleverna ska i sitt gymnasiearbete tillverka en möbel. De kan välja mellan tre svårighetsgrader och Ludvig Sedelius har valt att göra ett dubbelt vitrinskåp, den svåraste uppgiften. Oavsett val av svårighetsgrad är betygen inte graderade, utan antingen godkänt eller icke godkänt.

– Det var lite av en slump att jag hamnade här. Jag visste inte vad jag skulle söka, men jag ville gärna göra något kreativt och jobba med händerna, då var finsnickeri ett bra val, berättar han.

Han säger att utbildningen varit långt över hans förväntningar.

– Det finns så många inriktningar och jag har fått arbeta med så mycket mer än möbler.

Knivblock i snygg design

Inte minst har Ludvig Sedelius uppskattat kursen i entreprenörskap där eleverna fått starta och driva egna företag inom ramen för UF (Ung företagsamhet). 

Tillsammans med sina tre kurskamrater Gita Merai, Marceli Chojnowski och Elijah Lager i klass HV20FIN startade Ludvig företaget Valexio Design UF med affärsidén att producera funktionella knivblock i snygg design av återvunnet material. Materialet utgjordes av träspill som skänktes av lokala snickeriföretag.

– Vi har lärt oss massor och även tjänat pengar. På kursen i entreprenörskap fick vi lära oss sådant som budget, marknadsföring, att hantera bankkontakter och sköta kundkontakter, säger Gita Merai.

Lönsamheten var dock inte drivkraften för det lilla pop-up-företaget som avslutades vid terminsslutet i våras, helt enligt regelverket.

– Nej, det handlade om att det är roligt att snickra, säger hon.

SM-tvåa i Ung företagsamhet

Men allra roligast var vinsten i Stockholms stads tävling Stockholmsnästet där de fick presentera sitt projekt i Stadshuset och där representanter för det lokala näringslivet bedömde affärsmässighet, genomförande och produktkvalitet.

Alla knivblock som gänget hann med att tillverka såldes och det blev totalt 30 exemplar till ett pris av 800 kronor styck. En rejäl slant som fördelades proportionerligt inom gruppen, utifrån vars och ens arbetsinsats.

Stockholmsnästet var inte den enda stora tävlingsframgången för S:t Eriks gymnasium i år. Sistaårseleven Leon de Carvalho Eriksson kom tvåa i kategorin Årets hantverkare på SM i Ung företagsamhet med en egendesignad och egentillverkad bricka från sitt UF-företag Brixo.

Men hans mest iögonfallande arbete står lite undanskymt i ett hörn i den stora salen. Vid ett första ögonkast ser det ut som Carl Malmstens kända skåp Lillbo, en smäcker skapelse i alm på höga ben med pardörrar och fem lådor med beslag i handsnidat trä.

– Jo, Lillbo har inspirerat mig men jag har designat skåpet själv och jag ska använda det som arbetsprov när jag söker till Carl Malmsten-skolan i höst och hoppas få en av de åtta platserna, säger Leon de Carvalho Eriksson, vars pappa är snickarmästare och som själv har snickrat sedan han var liten.

”Kommit långt i entreprenörskap”

Calle Kronberg är utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen. Han har själv en bakgrund som UF-lärare och ligger bakom ett pilotprojekt som går ut på att öka kopplingen mellan UF och examensmålen.

– Första skola att nappa var S:t Eriks gymnasium som redan hade kommit långt i sin undervisning i entreprenörskap, säger Calle Kronberg.

Målet var att höja kvaliteten på undervisningen och ta vara på elevernas egen unika kompetens. I dag är det bara elva procent av gymnasieeleverna i Stockholm som läser på något yrkesprogram. Det beror delvis på att utbildningarnas innehåll och höga kvalitet inte är så kända, något som nu dock håller på att ändras.

– Med tävlingar och utställningar följer exponering och status. Vi hoppas att föräldrar och andra som har inflytande på elevernas utbildningsval ska få upp ögonen för hur attraktiva yrkesprogrammen är, säger Calle Kronberg.

Jobb direkt för dem som vill

Christer Sjödin är yrkeslärare i finsnickeri på S:t Eriks gymnasium. Han märker att eleverna är eftertraktade på arbetsmarknaden och att de får jobb direkt efter examen om de vill.

– Många verksamma finsnickare går mot pension och konkurrensen om ungdomarna är stor. Det är lätt att få praktikplatser och de elever som går ut har en guldsits. Företagen som rekryterar är ofta inredningssnickerier med bra arbetstider, och de betalar bra, säger Christer Sjödin.

Han menar att hantverksyrkenas tidigare låga status sannolikt beror på att de förknippats med byggbranschens medieexponerade fusk och fuffens. Att hantverksyrkena nu syns i medierna i positiva sammanhang innebär att fler får upp ögonen för utbildningarna.

S:t Eriks gymnasium har cirka 1 200 elever. På hantverksprogrammet erbjuds fyra inriktningar: textil design, frisör, florist och finsnickare. Finsnickeriinriktningen har 17 elever i varje klass.

”Eleverna bästa ambassadörerna”

Biträdande rektor Helen Pellbäck är ansvarig för hantverksprogrammet. Både hon och Christer Sjödin har intrycket att eleverna generellt inte ser några nackdelar med att läsa också teoretiska ämnen som ger grundläggande högskolebehörighet. Tidigare var dessa ämnen frivilliga men från och med i höst ingår de i den ordinarie programstrukturen. Eleverna måste annars välja bort de högskoleförberedande kurserna.

– Vi har bra söktryck till våra inriktningar och eleverna är själva de bästa ambassadörerna. De bidrar med att synliggöra möjligheterna på mässor och i tävlingar som ger uppmärksamhet i medierna, säger Helen Pellbäck.