Deras modell gav eko över staden

På varje bänk ligger en uppgift som lärarna i förväg gjort i ordning, individuellt anpassad för att vara både rolig och inte för svår. Uppgiftens syfte är att skapa lugn och koncentration inför skoldagens lektioner.

– Sedan ett år har vi ett nytt arbetssätt för att få fler elever att lyckas i skolan och kunna inkluderas i klassrummet. Det har handlat om att bättre möta alla elevers behov av stöd, berättar biträdande rektor Cecilia Westblad.

Den nya modellen har utarbetats av lärarna Johanna Asmelash och Dimitra Pascalidou tillsammans med skolledningen och elevhälsan. Cecilia Westblad har arbetat på Sätraskolan i södra Stockholm i nästan 20 år och har ett långt perspektiv när hon berättar om det lyckade förändringsarbete som genomförts.

”Vi ville sänka tröskeln”

Utgångspunkten var att vända på steken. I stället för att prata om de elever som utmanar i skolan, som exempelvis har svårt att klara av att stå i matkön eller vissa dagar vägrar gå in i klassrummet, så bestämde skolledning och lärare sig för att prata med eleverna och kartlägga deras behov och vilka situationer de upplevde som utmanande.

– Det handlar om att sänka tröskeln in till klassrummet. Att gå från att se problem till att vara nyfiken på eleven bakom agerandet. Varför gör eleven som den gör? Vad behövs för att eleven själv ska vilja lyckas med sitt skolarbete? förklarar Cecilia Westblad.

Att kartlägga och möta de elever som har utmaningar är i dag en självklarhet och då är undervisningens struktur, förutsägbarhet och elevens egen berättelse det viktigaste för att kunna ge rätt stöd, menar trion bakom arbetsförändringen. 

Problem som oro i matkön, gemensamma storsamlingar, konflikter med kompisar och andra utmaningar i skolsituationen som bryter från rutiner, kartläggs i syfte att hitta grundproblemet. Men också för att åtgärda det. Exempelvis arbetar Sätraskolan med att försöka tillgängliggöra alla klassrum så att ljudkänsliga elever får hörselkåpor och skärmar för att kunna stänga ute ljud.

Kvitto på lässatsning

Dimitra Pascalidou beskriver hur klassläraren Johanna Asmelash också har skapat en värdegrund i klassen med många övningar som bidragit till en gemenskap och grundtrygghet, och en tillit hos eleverna som ger förutsättningar för verklig förändring.

– I dag är eleverna väldigt trygga med varandra och jag har jobbat hårt för att skapa ett tillåtande klimat där elevernas olikheter blir en tillgång, berättar Johanna Asmelash.

Alla är överens om att det strukturerade sättet att arbeta ger resultat i elevernas inlärning. Dimitra Pascalidou lyfter fram de särskilda lässatsningarna och hur arbetet med dem ger kvitto när föräldrar hör av sig och berättar om ett barn som haft svårt att knäcka läskoden men nu plötsligt läser.

När man kommit så långt finns ett batteri av insatser för att stötta eleven både i lärandet och i interaktionen med kamrater och skolpersonal. Arbetssättet är inspirerat av elevhälsan och innebär att man redan i klassrummet fångar upp elever som annars i ett senare skede kunde ha blivit ett fall för elevhälsan.

Läser upp dagens schema

En av de viktigaste åtgärderna har varit att göra skoldagen förutsägbar, från start till hemgång. Den här dagen övergår mjukstarten med musik och individuell övning i en grundlig genomgång av dagens innehåll, som varje dag presenteras av en av eleverna.

I dag är det Sukai Nije, åtta år, som står framme vid tavlan och med tydlig röst läser upp hela dagens schema, i kronologisk ordning samtidigt som hon pekar på tavlan. Intill schemat hänger veckans matsedel och i dag ska det bli gratinerad fisk, får klasskamraterna veta.

Nu arbetar hela lågstadiet efter samma koncept men inte alltid med samma byggstenar. Alla har fått kompetensutveckling i ledning och stimulans och varje arbetslag har fått välja tre utvecklingsområden, där de populäraste visat sig vara satsning på en lugn morgon, bildstöd i undervisningen och tydliga lektionsstrukturer.

Enormt gensvar

Nyligen presenterade Cecilia Westblad, Johanna Asmelash och Dimitra Pascalidou sitt förändringsarbete på en elevhälsodag för Stockholms stads skolor under rubriken ”Ledning och stimulans – att sänka tröskeln i klassrummet”. De fick ett enormt gensvar och gläds åt att många kolleger på andra skolor har tagit kontakt för att bygga upp något liknande.

– Ibland finns en rädsla att dra i gång en satsning för att det känns alltför tidskrävande och jobbigt, men vi kan bara säga att när alla rutiner har satt sig är det precis tvärtom. Samarbetet och att det finns upparbetade rutiner minskar stressen och ökar trivseln på jobbet, menar trion som varit en del av förändringsarbetet på skolan.