”Dags att minska den digitala klyftan”

Till Roboteket i Liljeholmen, som är en del av Medioteket, kommer lärare för att utveckla sin digitala kompetens. Miljön skvallrar om hur roligt man kan ha det med 3D-skrivare, robotar och VR-verktyg. Här finns miniatyrreplikor av kända skulpturer, programmerbara nyckelpigor och diodbroderier. Det praktiska och laborativa arbetet vilar på en gedigen teoretisk grund tack vare IKT-pedagogerna Linda Spolén, i grunden bibliotekarie med lång erfarenhet av IT i skolan, och Jakob Ödin Fagerlund, lärare i matematik och NO. 

– Vi håller i kompetensutvecklingen för stadens lärare. Alla våra kurser är skräddarsydda, förklarar Linda Spolén. 

Sedan genombrottet för artificiell intelligens hösten 2022 har det blivit ännu mer angeläget att minska det digitala kunskapsglappet.

– När elever är inne i tekniken medan pedagogernas enda relation till AI är Max Tegmarks dystopiska Sommarprat finns risken att det blir en stor klyfta. Den vill vi minska, säger Jakob Ödin Fagerlund. 

”Kan hjälpa eleverna att fuska”

Linda Spolén betonar att medie- och informationskunnighet (MIK) är viktigare än någonsin. Man kan inte bara lära sig att skriva kod, utan det handlar om att se hur koden hänger ihop med de större frågorna och hur man kan agera i en digital omvärld. Numera känner de flesta lärare som kommer till Robotekets kurser till AI, men nivån på förkunskaperna varierar. 

– De flesta känner till Chat GPT och har hört att det kan hjälpa eleverna att fuska. Fler och fler har också testat det, men ofta bara ett enda AI-verktyg, säger Jakob Ödin Fagerlund. 

I praktiken finns många olika tjänster där AI används för att generera text, bild eller film, så kallad generativ AI. Dessutom är AI redan integrerat i många verktyg i vardagen, inte minst i mobilen. Jakob Ödin Fagerlund öppnar sin egen mejlkorg för att visa. 

– AI läser av mejlet och känslan i det och kan föreslå att jag ska svara ”Ja, det låter bra”. Även i Powerpoint finns AI som kan ta fram förslag på bilder som passar till innehållet i en presentation. 

”Lärarna oerhört viktiga”

Så vad är egentligen AI? Linda Spolén pratar hellre om maskininlärning.

– Det innebär att man genom att mata in enorma mängder data tränar en modell tills man får det resultat man önskar.

– Chattbottarna vi ”pratar” med förutspår det mest sannolika ordet att komma efter det föregående. Det gör att de ibland ”hallucinerar” och ger ett falskt svar som låter väldigt övertygande, förklarar Linda Spolén.

Hon ger ett exempel på en chattbott som på ett mycket övertygande sätt hävdat att Hemingway skrivit en viss bok, trots att boken inte existerar. Där skiljer sig chattbottarnas språkmodeller mot en vanlig sökning på nätet. 

– Google ger inte något svar om det inte finns på nätet, men språkmodellerna ger ett falskt svar. En chattbott säger aldrig att den inte vet. Här blir det oerhört viktigt med lärarnas ämneskunskaper. När man funderar över fusk är det på sådana saker man kan se det, säger Linda Spolén. 

Hjälp att förbättra text

Jakob Ödin Fagerlund vänder dock gärna på frågan om fusk och lyfter fram AI som ett verktyg för att exempelvis få återkoppling på en text för att kunna förbättra den. 

– Kanske är det demokratiskt att elever som inte har akademiker till föräldrar nu också får studiestöd hemma? Men det är klart att AI kan vara fusk, vilket leder till att vi behöver fundera över vilka uppgifter vi ger. Det handlar inte bara om att göra alla skrivuppgifter i skolan, utan även om att prata och resonera om kunskaper.

Hittills kräver de flesta AI-verktyg någon form av inloggning, vilket varit ett problem då det inte får användas på stadens datorer. Men en lösning är på gång. 

– Om allt går som planerat kommer vi under våren att ha tillgång till Copilot med kommersiellt dataskydd, säger Linda Spolén. 

Copilot är Microsofts AI-verktyg, som tidigare kallades Bingchatt. Det är också ett verktyg för att länka samman olika program på datorn, för att till exempel skapa en Powerpointpresentation av en Wordfil. I Copilot ingår även AI-modellen Dall-e som kan generera bilder, ett område där AI kan vara både fascinerande och skrämmande. 

Måste uppdatera sig själva

På några ögonblick kan stereotyper kopplade till exempelvis kön bli synliga. De finns inbyggda i själva modellen eftersom de funnits i de träningsdata som den bygger på. När man sedan går in och försöker rätta till det blir det ibland fel på andra sätt.

– Om man säger ”kan du ge mig bilder på senatorer i USA på 1800-talet” får man kanske bilder med svarta kvinnor, men svarta kvinnor var ju inte senatorer då. När man försöker rätta till skadliga stereotyper blir det i stället förfalskning av fakta, säger Linda Spolén. 

Utvecklingen av AI går snabbt och både Linda Spolén och Jakob Ödin Fagerlund går ständigt kurser för att hålla sig uppdaterade. 

– De senaste årets utveckling av AI gör att vi med stormsteg närmar oss någon form av intelligens. Vi är fortfarande bara i början, konstaterar Linda Spolén.