”Alla barn ska kunna drömma stort”

Efter maktskiftet i Stadshuset förra året heter Stockholms nya skolborgarråd Emilia Bjuggren. Hon är socialdemokrat och beskriver ett slags urscen för sitt politiska engagemang från uppväxten i Tensta, tidiga minnen av hur negativa förväntningar påverkade barn.

– Det fanns pojkar i min klass som alla förväntade sig skulle ställa till problem, men jag kunde se att samma pojkar var jättefina och fungerande med sina kompisar. De agerade olika beroende på vilka lärare eller vuxna som var i rummet, säger Emilia Bjuggren.

Som erfaren politiker förvandlar hon skickligt barndomsupplevelserna till politisk paroll.

– Alla barn ska ha samma chans att drömma stort och kunna uppfylla sina drömmar, oavsett föräldrar, ekonomi, bakgrund eller var man bor.

Men minnena från åren på Hyllingeskolan, numera Hjulsta grundskola, innehåller också andra scener.

– Jag har fantastiska minnen från skolan. Det fanns många lärare som verkligen gjorde skillnad för mig och mina klasskamrater. De tog oss till nivåer som vi inte själva hade trott.

Naturvetenskap i Kärrtorp

Hon läste senare naturvetenskapligt program med matematik och datainriktning på Kärrtorps gymnasium och därefter nationalekonomi vid Stockholms universitet, där hon tog en kandidatexamen i statsvetenskap.

– Det är väldigt mycket tack vare mina matematiklärare på mellan- och högstadiet. Jag fick en tro på att jag är bra på matte, säger hon och skrattar.

Det senaste decenniet har hon varit politiker på heltid, bland annat som ordförande i idrottsnämnden och oppositionsborgarråd. Det nya uppdraget sköter hon från det eleganta arbetsrummet i Stadshuset, men Instagramflödet vittnar om en vardag med många besök på skolor och andra verksamheter i staden. Målet är att besöka minst en skola i veckan.

– Innan jag blev skolborgarråd hade jag mest varit på skolor i Järva, men nu vill jag besöka skolor med olika förutsättningar.

Vad är det bästa med Stockholms stads skolor?

– Att så många får en bra start i livet. Varje dag får barn de kunskaper och den självständighet de behöver för att klara sig i samhället.

Och den största utmaningen?

– Att vi fortfarande har ungefär tolv procent som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Vi vet att det är de som sedan har det tuffast att etablera sig i arbetslivet. Allt vi kan göra för att fler elever ska ta sig ur grundskolan med behörighet till gymnasiet måste vara högsta prioritet.

På frågan vad som var bra av det förra styrets politik räknar Emilia Bjuggren upp tre saker:

• arbetet med skolsociala team
• kartläggning mot antisemitism
• strukturen för resursskolor och särskilda undervisningsgrupper.

– Där tycker jag att de har prioriterat rätt och det är sådant vi vill bygga vidare på.

Vad blir den största skillnaden jämfört med det tidigare styret?

– En skillnad är att vi inte kommer att sälja några skolfastigheter. Vi kommer också att ha en tydligare prioritering av de yngre åldrarna och ett stort fokus på det kompensatoriska uppdraget.

Det verktyg som ska förvandla politik till praktik är Stockholms stads budget, ett drygt 500 sidor långt dokument som klubbades i kommunfullmäktige i december. En nyhet i den rödgröna budgeten är att det inte finns några generella effektiviseringskrav, vilket ibland kallas ”dolda besparingar”.

– Alla som kommer i kontakt med skolan vet att den är ganska effektiviserad. Det finns inget utrymme för generella effektiviseringar. Man behöver tvärtom satsa mer resurser på att ha tillräckligt med lärare och att de har tid att ägna sig åt eleverna.

”2023 ett tufft år”

I budgeten får skolan drygt en miljard extra. De största satsningarna är 70 miljoner till läsa-skriva-räknagarantin, 25 miljoner till elevhälsan och extra pengar för att sänka avgifterna till fritidsklubbarna. Samtidigt är den ekonomiska verkligheten kärvare än på länge, med hög inflation, stigande räntor och oro för lågkonjunktur. Inför 2023 krävde Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) över 20 miljarder i ökade generella statsbidrag för att klara av detta. Det blev sex miljarder, något som också påverkar Stockholm.

– Jag tror att alla förstår att 2023 kommer att vara ett tufft år, men det finns kommuner i landet som inte har samma ekonomiska muskler som Stockholm och som kommer att lida ännu mer av regeringens svek.

I nyhetsrapporteringen har konsekvenserna av de stigande priserna illustrerats med skolor som serverar soppa eller på andra sätt gör skolmaten billigare. Emilia Bjuggren har inte fått några sådana signaler från skolor i Stockholm.

– Vi vill i stället utöka möjligheterna att få skolfrukost i stadens skolor. För väldigt många barn är skolmaten det viktigaste målet mat de får.

Positivt i Järva

En insats som nämns i budgeten är att ”öka den lärarledda tiden” för eleverna, bland annat genom att införa tvålärarsystem. Emilia Bjuggren berättar att det har gett positiva resultat i Järvaområdet.

– Vi vill lyfta fram tvärlärarsystemet. Där förutsättningarna är tuffa så tror vi att det är ett sätt att arbeta, men det är ett långsiktigt arbete som inte görs på ett år. Tanken är att eleverna ska få mer tid med lärarna i stället för läxor.

Innebär det mer undervisningstid i lärarnas tjänster?

– Det styrs lokalt, men tanken är inte att någon ska gå in och jobba mer övertid. Absolut inte.

För att ekvationen ska gå ihop krävs alltså fler lärare, samtidigt som rekryteringen av nya lärare är ”en av de stora utmaningarna”. Emilia Bjuggren menar att Stockholms stad måste arbeta för att fler ska välja läraryrket, bland annat genom att erbjuda praktikplatser. Hon nämner även arbetsmiljön.

– En bättre arbetsmiljö kommer i sig att göra att fler vill bli lärare. Det som ibland kan avskräcka är ju bilden av att det är ett stressigt jobb. Annars tror jag att väldigt många känner att det är det mest meningsfulla man kan arbeta med.

Enligt budgeten ska Stockholms stad ”vara ett föredöme som offentlig arbetsgivare”. Hur långt är det kvar till det målet för lärare, skolledare och övrig skolpersonal?

– Bra fråga. Det är tydligt att många lärare har en väldigt stressad arbetssituation. Samtidigt vet jag att många är stolta över att jobba i Stockholms stad och tycker att man har en bra skolledning. Men det är klart att det fortfarande finns mycket kvar att göra.

Hon nämner bland annat en pågående kartläggning av den administrativa arbetsbördan.

– En del är lagstadgat, men mycket går att hantera inom skolans lokala organisation. Det arbetet kommer jag att följa upp, så att vi har organisationer som avlastar så mycket som möjligt.

”Vi ska inte sälja ut skolor”

Emilia Bjuggrens fullständiga titel är skol-, arbetsmarknads- och personalborgarråd. Hon ser en koppling mellan arbetsmarknaden och gymnasieskolan, till exempel när det gäller att fylla platserna på yrkesprogrammen.

– Att ha riktigt bra yrkesprogram, som nu också ger behörighet till högskolan, gör att vi kan attrahera fler elever. Det är en oerhörd trygghet att kunna försörja sig på en gång efter gymnasiet. Stockholm skulle vinna på att fler ungdomar gick yrkesprogram.

Emilia Bjuggren ser fram emot att samarbeta med andra borgarråd under mandatperioden. En konkret satsning som bygger på samverkan mellan olika förvaltningar är Läsa äger. Det går ut på att hålla elevernas läsning i gång över sommaren, bland annat genom att ungdomar har som feriearbete att främja läsning.

– Det verkar vara ett fantastiskt initiativ, att satsa på läsfrämjande och samtidigt ge ungdomar en meningsfull sysselsättning på loven.

Ytterligare ett område som ska prioriteras de kommande åren är ”insatser som bryter skolsegregationen”. Emilia Bjuggren poängterar att mycket ligger utanför kommunal kontroll. Den viktigaste insatsen blir därför att se till att bra kommunala skolor finns överallt.

– Vi ska inte sälja ut skolor och vi ska planera för nya skolor så att barn från olika områden kan mötas.