Aktionsforskning med elevernas behov i fokus

Arbetet som Sjöviksskolan i Årstaberg gjorde handlade om att utforska sin egen praktik, så kallad aktionsforskning, tillsammans med bland annat Eva Kane, universitetslektor på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Nu sitter Martin Karlsson, fritidspedagog, och Anton Flordh, lärare i fritidshem, och tittar igenom det material de satte ihop med sina elever.

– Forskningsarbetet handlade om att utgå ifrån elevernas behov och intressen och alla hemvister på skolan gjorde på olika sätt, berättar Martin Karlsson och Anton Flordh tillägger:

– I vår dåvarande hemvist för årskurs 3 med ungefär 80 elever kom vi pedagoger fram till att vi skulle låta varje elev beskriva, rita och göra collage av sin drömdag. De behövde alltså inte begränsa sig till vad vi redan i dag gör på fritis.

Resultatet presenterades först som ett omfattande collage över en hel vägg där alla bidrog med bilder, teckningar och texter under rubriken ”Min drömdag”. Här fanns förslag som att äta godis, gå på bio, resa, leka med gosedjur, äta hamburgare, spela spel, göra show med mikrofon och leka affär.

– För oss blev det viktigt att knyta ihop och göra något av det eleverna föreslog, så att de verkligen kände att de fick inflytande över sin dag, berättar Anton Flordh.

”Inte svårt med gosedjur”

Och det krävdes diskussioner bland pedagogerna för att hjälpa eleverna med att förverkliga sina önskningar och drömmar till något genomförbart på fritis. En utmaning var att, utan att styra alltför mycket, locka eleverna att ställa sig tillsammans framför väggen med collaget och samtala i små grupper om hur de själva skulle kunna bygga vidare på idéerna och genomföra dem.

– Att ordna en gosedjursdag var ju inte så svårt. Men var och en fick bara ta med ett gosedjur och uppgiften blev också att skriva och motivera varför de valde just det gosedjuret, säger Martin Karlsson.

Lite svårare var det att förverkliga drömdagen om att resa. Här fick alla ta hjälp av fantasin. Eleverna skrev reseberättelser och de tittade bland annat på en film om pyramiderna. Och tillsammans med pedagogerna pratade de om resmål, äventyr, färdsätt, packning.

Önskan om att äta godis blev bland annat bakning av chokladbollar. Och önskan om att spela spel blev inte bara digitala spel, utan några elever tillverkade också ett eget brädspel. En biofredag blev det också, där eleverna ställde i ordning en biosalong på fritis, tillverkade egna biobiljetter, poppade popcorn och tittade på film.

Önskemål om egen show

En mycket uppskattad show med sång och musik, där eleverna själva fick välja sina framträdanden var också ett resultat av ”Min drömdag”. Några elever satte tillsammans med pedagogerna ihop en projektgrupp som fick planera showen.

Att göra en egen show har också blivit ett återkommande önskemål från eleverna.

– Och det är klart att vi vuxna har blivit bättre på att inte bara bestämma oss för att göra saker utan också ta med oss elevernas önskningar när vi har aktiviteter, konstaterar Anton Flordh.

– Det gäller allt ifrån att uppmuntra eleverna att lägga lappar om vad de själva vill göra i vår förslagslåda till att låta dem vara med och planera vilken aktivitet vi ska ha när vi är i idrottshallen på torsdagar, fortsätter Martin Karlsson.

Ett annat resultat av att Sjöviksskolans fritidshem deltog i aktionsforskningen är att fritidsrådets betydelse för elevinflytandet lyftes fram. Det har bidragit till att fånga upp elevernas åsikter och också ta upp sådant som skapar konflikter.

– Elevinflytande handlar mycket om att hjälpa eleverna att bli självständiga individer, summerar de båda pedagogerna.

”Forskare ställer andra frågor”

Margita Lundström är biträdande rektor på Sjöviksskolan med ansvar för fritidshem. Hon tycker att samarbetet med forskarna vid Stockholms universitet har fått både henne själv och pedagogerna att tänka lite djupare kring sin egen roll vad gäller barns intressen och delaktighet.

– Det är ju en sak vad som står i läroplanen, men forskare ställer annorlunda frågor om mina val som pedagog och hur jag hanterar dem. Vi har inte varit lika medvetna tidigare när det gäller att kartlägga barnens behov och intressen, förutom sådant som att läsa, skriva och räkna förstås.

”Vad tänker du om detta?” och ”Hur kommer det sig att du tänker så?” – det är frågor som borde ställas oftare till barn, tycker Margita Lundström.

– Genom vårt samarbete med Stockholms universitet har vi fått ett levande material som vi hela tiden behöver arbeta med och dela med oss av också till alla dem som inte deltagit i forskningsprojektet.