Lärare spelar piano för elever i klassrummet.
Förstelärare Shireene Wessel sjunger ofta tillsammans med sina elever, som får ett välbehövligt avbrott vid långa lektionspass. I förgrunden syns Judit Thuning och Lea Lethenström i klass 3A. Foto: Robert Blombäck

”Nu kan alla nå sin fulla potential”

På Hässelby Villastads skola har ämnesövergripande undervisning bidragit till både djupare och bredare kunskap. ”Och måluppfyllelsen bland eleverna är högre, det märks tydligt”, säger försteläraren Shireene Wessel.

Sidans innehåll i korthet:

  • Den ämnesövergripande undervisningen har bidragit till högre måluppfyllelse bland eleverna.
  • På Shireene Wessels lektioner kan det teoretiska arbetet om matsmältningen varvas med en sång om kroppen.
  • Att erbjuda flera olika arbetssätt utmanar elevernas förmågor och gör att de lär sig bättre på sitt eget sätt.
  • En annan fördel med ämnesövergripande undervisning är att underlaget för bedömning ökar.

Det är sista lektionen i klassrummet för dagen. Eleverna i klass 3A på Hässelby Villastads skola har arbetat koncentrerat med frågor om matsmältningen en lång stund, och när pedagogen Shireene Wessel växlar över till pianot och stämmer upp i en sång om kroppen, tar eleverna glatt i från tårna. 

– Vi sjunger mycket på lektionerna. Sångerna har kopplingar till temat vi jobbar med och blir naturliga avbrott i undervisningen och en bra ingång till språket. Att erbjuda flera olika arbetssätt utmanar elevernas olika förmågor och de lär sig att befästa kunskap på sitt eget sätt, säger hon.

Sedan några år arbetar Shireene Wessel fullt ut ämnesövergripande med sin klass. För närvarande är hon mentor för årskurs 3 och har kunnat följa eleverna sedan skolstarten. Hon menar att ett stort fokus på språkutveckling är en viktig förutsättning för ett lyckat ämnesövergripande arbetssätt.

Film om matsmältningen

– För mig går det hand i hand. Ämnesintegrering skapar bättre förutsättning för språkutveckling och vice versa. För att eleverna ska kunna se sammanhang krävs det att de kan sätta ord på saker och ting. De didaktiska frågorna vad, hur och varför bidrar till att stimulera elevernas nyfikenhet och motivation att lära sig mera. 

Därför är det centralt för Shireene Wessel att formulera nya frågeställningar som i sin tur kan leda eleverna vidare i tankarna och språket.

– Jag arbetar efter cirkelmodellen med varje nytt tema eller område. Först får eleverna grundläggande kunskap om området, som i dag genom en film om matsmältningen. Parallellt gör de egna tankekartor och sedan får de jobba parvis och berätta för varandra vad de lärt sig. Därefter skriver eleverna en egen text som synliggör kunskapsinlärningen.

– Språkutveckling är en process, där vi går från vardagligt språk till skolspråk. Eleverna får strategier till att lära sig nya begrepp och sätta orden i rätt sammanhang, från tal till skrift. Det bidrar till att elevernas måluppfyllelse ökar, helt enkelt genom att deras förståelse för ett enskilt ämne eller en uppgift blir tydligare.

Bättre underlag för bedömning

Shireene Wessel menar att alla ämnen lämpar sig för ämnesintegrering, att det bara är fantasin och ambitionerna som sätter gränser.

– Ta matematik som exempel. Där får jag ibland frågan om, och i så fall hur, man ska jobba ämnesintegrerat. För mig är det självklart. Matematik innehåller abstrakta begrepp som behöver lyftas fram i olika sammanhang. Mina elever får samtala vid laborationer och utveckla sitt mattetänk med stöd av bild och musik.

En annan stor fördel med ämnesövergripande undervisning är att underlaget för bedömning ökar.

– Vid bedömning kan eleverna välja redovisningssätt: muntligt, skriftligt, i bild eller till och med i musik, vilket gör att jag får rikliga underlag för att se vad eleverna kan. Att arbeta ämnesövergripande effektiviserar helt enkelt bedömningen.

Men hon sticker inte under stol med att det krävs extra förberedelsetid inför lektioner och nya teman, då flera ämnen ska kopplas samman.

Lärare och elever dansar och sjunger till en sång om kroppen.
Shireene Wessel samlar ihop klassen och startar en sång om kroppen. Foto: Robert Blombäck

 

Från prekambrium till kvartär

Sedan ett år handleder Shireene Wessels också sina kolleger i ämnesövergripande och språkutvecklande arbetssätt.

– Med tiden hoppas jag att fler och fler ska visa intresse för det här arbetssättet, även om det tar lite tid att ställa om. Jag ser bara fördelar också för min egen del som pedagog. Det blir ett sätt att kompetensutvecklas kontinuerligt. Jag får använda mig av mina olika förmågor, vilket gör arbetet så mycket roligare.

Att Shireene Wessel är engagerad i frågan råder det inget tvivel om, och efter lektionen visar hon runt i rask takt. I matsalen hänger en stor bild från förra årets arbete om ”Livets utveckling”. Eleverna har gjort en tidsaxel, från prekambrium till kvartär, där de har ritat och skrivit förklarande texter om varje tidsperiod.

– Det här är ett väldigt tydligt exempel på ämnesintegrering. Bara genom att titta på elevernas tidsaxel går det att utläsa olika kunskapsområden: naturkunskap, svenska, geografi och bild. Vi har också sjungit om livets utveckling, säger hon och berättar att samtliga elever i klassen nådde sina mål förra terminen.

Avslutade med rymdmusikal

– I våras arbetade vi med rymden och avslutade med en rymdmusikal, som även den blev ett underlag för kunskapsbedömning. Med rätt stöd kan alla elever nå sin fulla potential – det är min drivkraft som pedagog.Och Alex Hellman Metto i 3A, som nu är på väg till idrotten, tycker att det är bra att få använda olika metoder för att lära sig saker:

– Det är jättebra att också få sjunga om kroppen, som vi gjort i dag, och inte bara läsa och skriva. Då fastnar det bättre i huvudet.

Agneta Berghamre Heins

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 3/2023