Lärare och elever sitter på huk och diskuterar.
”Have you read the full text?”. Rebecka Ungh Wolf, lärare på Eriksdalsskolan, diskuterar dagens text med Malin Yael Goldfarb (till höger) och hennes gruppkompisar i klass 5A. Foto: Ulrica Zwenger

Cirkelmodellen stöttar i alla ämnen

Eleverna har blivit säkrare på engelska, inte bara på att skriva utan också på uttal och förståelse, vilket syns på de nationella proven. ”Cirkelmodellen gör eleverna kreativa utan att de tänker på det. Och jag får syn på fler elevers tankar och funderingar”, säger läraren Rebecka Ungh Wolf.

Sidans innehåll i korthet:

  • Engelskläraren Rebecka Ungh Wolf ser flera positiva resultat av cirkelmodellen.
  • Eleverna har blivit säkrare, inte bara på att skriva utan också på uttal och förståelse.
  • De får också vara kreatörer och kommer mer till tals, medan läraren blir en handledare i arbetet.
  • Modellen är indelad i fyra faser, från att klassen gemensamt bygger upp ordförråd till att eleverna skriver individuella texter.

– It doesn’t sound right. I think we should swap!

Malin Yael Goldfarb plockar runt bland pappersremsor med olika textavsnitt. Hon och hennes gruppkompisar ska lista ut rätt ordning på olika textavsnitt och skapa en berättelse om Fatima som står upp mot sin mobbare. Det är engelsklektion enligt cirkelmodellen i klass 5A på Eriksdalsskolan på Södermalm och eleverna arbetar med beskrivande texter i grupper.

Malin Yael Goldfarb, Algot Cheung Norberg och Matilda Johansson Alzé läser högt, diskuterar och byter plats på textremsorna.

– It’s a bit tricky, bekräftar Rebecka Ungh Wolf, klassens mentor och förstelärare på skolan, som går runt mellan grupperna och peppar eleverna att fundera ett varv till:

– Do you remember the little words we talked about to help you figure out the time?

Just det, tidsorden som visar kronologin. Eleverna fortsätter att diskutera och Rebecka Ungh Wolf går vidare till nästa grupp.

Tappar bort sin lillebror

Just nu arbetar klass 5A i den andra fasen av cirkelmodellen och i dag har de dekonstruerat en text, eller ”packat upp den” som Rebecka Ungh Wolf också kallar det. Inför grupparbetet har hon och klassen tillsammans gått igenom en annan beskrivande text, om Noah som tappar bort sin lillebror på museet.

De har gått igenom textens olika delar – inledning, huvudtext och avslutande reflektion. Eleverna har också fått lyssna på texten samtidigt som de följt med i sin bok. Och de har tagit ut tidsorden – first, next, after a while, at last – och pratat om den kronologiska ordningen.

Cirkelmodellen är en vedertagen modell inom genrepedagogiken, som i sin tur är ett sätt att undervisa om hur olika texttyper är uppbyggda, till exempel berättande, beskrivande och instruerande texter, och som bygger på lärande genom interaktion med andra.

– Man kan säga att genrepedagogiken är paraplyet och cirkelmodellen metoden, förklarar Rebecka Ungh Wolf som började arbeta med modellen i svenska som andraspråk, innan hon tog den vidare till svensk- och sedan engelskundervisningen.

”De får vara kreatörer”

Modellen är indelad i fyra faser. I den första bygger klassen upp ordförråd samt kunskap om ämnesområdet och den aktuella texttypen. I nästa studerar klassen olika texter, går igenom textens delar, syfte och språkliga drag. I den tredje fasen skapar eleverna en gemensam text tillsammans med läraren och i den fjärde skriver de egna texter med hjälp av stödstrukturer och checklistor. I metoden ryms också stöttande och visuella mallar.

Rebecka Ungh Wolf beskriver cirkelmodellen som en stöttande undervisningsmodell som fungerar i alla ämnen.

– Det som jag upplevde som nytt och spännande när jag började arbeta med modellen är den gemensamma texten som klassen skriver. Eleverna får vara kreatörer och jag blir en handledare i arbetet. Eleverna kommer mer till tals och de kommer fram till lösningar. Därför blir det mer laborativt. Och jag får dessutom bättre syn på deras engelskkunskaper.

Genom modellen får eleverna ett metaspråk för sitt lärande, ett språk som de kan använda som verktyg i undervisningen. Rebecka Ungh Wolf upplever att hennes elever har blivit säkrare på engelska, inte bara på att skriva texter utan också på uttal och förståelse. De vågar mycket mer, vilket syns på de nationella proven. Ordförrådet i engelska har ökat och eleverna har blivit bättre på grammatik.

Elever som börjat läsa högt

Dessutom kan hon se att pojkar gynnas av modellen och de stöttande mallarna och strukturerna. Till exempel finns en bank med beskrivande ord.

– Pojkar skriver ofta kortfattat, men med den här metoden blir det lättare att bygga ut texten med detaljer och även att få en röd tråd.

Cirkelmodellen leder också till ett mer tillåtande klimat. I dag finns det elever i klassen som inte läste högt förut, men som gör det nu.

– De som varit lite avigt inställda har blivit tryggare. Eleverna läser varandras texter och får varandra som förebilder. De blir lite mer raka i ryggen på engelskan. Jag tror inte att vi hade nått dit utan modellen. Men det har tagit tid.

Elever som läser svenska som andraspråk och även elever känner motstånd mot att skriva texter kan bli stärkta av cirkelmodellen och skrivandet kan lossna.

– Eleverna blir mer delaktiga. De kan bidra till att skriva en text tillsammans med andra, utan att de tänker på det.

 

Lärare som skriver på whiteboardtavla.
Titel, inledning, huvudtext och avslutande reflektion – Rebecka Ungh Wolf analyserar den beskrivande texten och dess olika delar tillsammans med eleverna. Foto: Ulrica Zwenger

 

Vann brons i Belma

Tillsammans med Maria Olsson och Fiona Miller har Rebecka Ungh Wolf skrivit ett läromedel som bygger på cirkelmodellen, ”Skills”, som vann brons i Belma, Best European learning materials awards, för ett par år sedan. Där tävlar förlag från hela Europa och priset delas vanligtvis ut under Bokmässan i Frankfurt, men eftersom det var pandemi 2021 fick Rebecka Ungh Wolf och hennes medförfattare ta emot priset på en digital gala.

– Det kändes hedrande att få utmärkelsen och höra motiveringen. Juryn lyfte bland annat fram att det finns karaktärer och händelser som eleverna lätt kan identifiera sig med och att boken ger dem möjlighet att ta del av en mångfald.

Pernilla Rönnlid

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 3/2023