Kvinnlig lärare pratar med elever om innehållet på en plansch

Skolan och klimatet för ett hållbart lärande

Hållbarhetstänkande och klimatengagemang är vardag på Mariaskolan. Odlade räkor, choklad och billiga t-shirts står inte högt i kurs när högstadieeleverna har fått undersöka hur skadlig produktionen kan vara för miljön. Engagerade SO-lärare låter eleverna lära i verkligheten.

Sidans innehåll i korthet:

  • FN:s Globala mål i undervisningen
  • Sammanhållen undervisning över tre årskurser
  • Samarbete med föreningar stärker lärandet

FN:s globala mål från 2015 är centrala i hållbarhetsundervisningen på Mariaskolan, en F–9-skola på Södermalm med 850 elever, varav 185 går på högstadiet. Här arbetar försteläraren Aida Tvrtkovic som SO-lärare och det är hon som är arkitekten bakom den sammanhållna undervisning som löper ämnesövergripande genom alla tre årskurserna på högstadiet.

Verktyg för att själv tänka och ta ställning

− Vi jobbar genomtänkt från dag ett på höstterminen i sjuan, då vi tar upp klimatfrågan. Då börjar vi med att prata om vädret och sedan kommer vi in på klimatförändringarna. I åttan lär eleverna sig att vissa länder är väldigt sårbara och i nian kommer det avslutande stora projektet. Då handlar det om både kort- och långsiktiga förändringar.

Aida Tvrtkovic betonar att hon som SO-lärare har det naturliga ansvaret men att hela arbetslaget arbetar tillsammans med planeringen, så att det ska finnas en röd tråd för eleverna.

– Det är viktigt att ta vara på det engagemang för miljön och klimatet som eleverna ofta har med sig hemifrån. I undervisningen konkretiserar vi vad hållbarhet innebär i praktiken, vilket ger en ökad förståelse.

Aida Tvrtkovic beskriver ett projekt i åttan med utgångspunkt från materialet som kallas ”Livets lotteri”. Varje elev tilldelades slumpmässigt ett land tillsammans med information om problemområden i det landet.

− Själv fick jag Egypten och valde att fördjupa mig i landets analfabetism och hur den påverkar vardagen för invånarna och landets utveckling, berättar Elsa Högsveden som nu börjat i årskurs 9.

Hennes klasskamrat Rasmus Hagmüller Tingvall fick USA på sin lott och berättar att han främst studerade vapenfrågan och korruption.

I årskurs 9 är projektarbetet inriktat på hur råvaror förädlas och hur detta många gånger innebär en stor negativ miljöpåverkan. Här har eleverna exempelvis fått följa bomullens väg fram till den billiga t-shirten. Eller lära sig hur den billiga palmoljan som finns i så mycket av det vi äter innebär storskalig skövling av palmskog.

Axel Berglund och Rut Bartonek var under vårterminen klasskamrater i 9A. De berättar om hur projektarbetet i avgångsklassen tog form och blev den avslutande pusselbiten i det arbete som de inledde redan i årskurs 7.

− I skolan har jag fått lära ur ett annat perspektiv. När vi arbetade med uppgifterna gick vi på djupet. Tidigare har jag inte tänkt på att jätteräkan jag får i sushin orsakar skövling av mangroveskogar, säger Axel Berglund.

Elevernas miljöengagemang har vuxit i takt med att kunskaperna ökat och de är mer återhållsamma med att köpa billiga t-shirts när de fått en inblick i vad produktionen innebär för miljön.

Läraren Aida Tvrtkovic nickar och konstaterar att precis så vill hon att undervisningen ska fungera: den ska ge insikter som blir verktyg för eleverna att själva tänka och ta ställning.

Mässa för innovatörer

Även Lugnets skola, en F–6-skola i Hammarby sjöstad, har satsat på att integrera hållbarhet och miljöfrågor i undervisningen. Här handlar det om mellanstadiet.

Ann Walter-De Perlét är SO-lärare för 180 elever i årskurs 5.

− Vi började i årskurs 4 med en entreprenörsmässa med inriktning på de globala målen genom nya innovativa idéer i samarbete med föreningen Hammarby Sjöstad 2.0 som består av företagare.

Hammarby sjöstad 2.0

Ann Walter-De Perlét berättar att eleverna fick spåna fram idéer till en miljövänlig produkt som skulle presenteras på mässan. En sådan idé var att producera en skräpplockare som ska kunna sänkas ner i Östersjön och fiska upp skräp från botten. I uppgiften ingick också att designa en monter för mässan.

− I femman fick eleverna välja tre av de globala målen som de sedan presenterade i en podd som de spelade in på sina paddor med hjälp av en särskild app. Podden var tre–fyra minuter lång, säger Ann Walter-De Perlét.

Att få redovisa sina projekt i en podd som gjorts utan åhörare i stället för att med rampfeber stå framför kamraterna i klassrummet har betytt mycket för de goda resultaten, menar hon.

I årskurs 6 vill eleverna göra en ny entreprenörsmässa, med en högre nivå på uppgifterna utifrån allt de hunnit lära sig sedan förra gången.

Forskarledd fortbildning inspirerar

Både Ann Walter-De Perlét och Aida Tvrtkovic på Mariaskolan lyfter fram betydelsen av kurserna de gått inom ramen för ”SO-didaktik i centrum”, som är en del av Stockholms stads satsning på didaktik.

Tidskriften SO-didaktik om Hållbar utveckling och Agenda 2030

SO-didaktiskt centrum

Kurserna och tidskriften SO-didaktik leds av forskarutbildade SO-lärare på Globala gymnasiet. En av kurserna är Doing sustainability som är inriktad på undervisning och hållbar utveckling och hålls i samverkan med Universitets- och högskolerådets verksamhet Den globala skolan.

Karolina Sandahl är dels regionansvarig för Den globala skolan, dels förstelärare på Globala gymnasiet.

− Doing sustainability syftar till att lärarna ska utveckla sin egen undervisningspraktik i relation till lärande för hållbar utveckling. I mitt uppdrag i Den globala skolan arbetar jag med kompetensutveckling i samarbete med många kommuner och enskilda skolor, säger hon.

Aida Tvrtkovic konstaterar att kurserna har varit hennes stora inspiration.

− För min egen del har Den globala skolans kurser för lärare varit helt avgörande när jag har lagt upp vårt arbete. Deras lärare är forskare som själva är lärare och de har bidragit med material som jag sedan kunnat anpassa efter grundskolans förutsättningar.

Den globala skolan

Marianne Hühne von Seth

Skribent

Originalpublicering i LÄRA #4 2020