Stolar uppställda på tomma bord. Lärare undervisar framför dator.

Samtal med tre rektorer i tider av fjärrundervisning

En av restriktionerna till följd av corona är att gymnasieskolorna tvingats gå över till fjärr- och distansundervisning. Omställningen har varit snabb och frågan är hur detta fungerat och hur det har påverkat undervisningen? Rektorer på tre olika gymnasieskolor i Stockholm ger sin syn.

Sidans innehåll i korthet:

  • Tekniken fungerar över förväntan
  • Extra utbildning till den med mindre datorvana eleven
  • Praktiska moment kräver kreativa lösningar

På PA Fogelströms gymnasium berättar Thomas Lejdemalm att det har gått över förväntan och att de tekniska lösningarna har funkat bättre än väntat.

Thomas var inte så orolig för själva undervisningen, däremot för bedömning och betyg.
- Den som vet hur vi kan lösa examinationerna på ett rättssäkert sätt får gärna höra av sig, säger Thomas. PA Fogelströms gymnasium har i stort sett uteslutande arbetat med Teams i undervisningen. De har använt programmet för videokonferens och som kursplattform med digitala inlämningar och för återkoppling.

Lektioner i realtid är uppskattat

- Det har blivit fler lektioner i realtid än jag trodde, säger Thomas. Enligt en utvärdering vi gjorde tyckte eleverna att ju mer fjärrlektionen liknar en vanlig lektion, desto lättare blir det att följa med.

Thomas berättar vidare att tydlighet och variation är viktigt. Det finns en risk för att en elev som läser åtta kurser utsätts för samma lektionsupplägg åtta gånger per vecka, om vi inte ser till att de undervisande lärarna resonerar kring det. Eftersom det är en ny situation för oss alla tror jag man är mer benägen att kopiera upplägg som man hör fungerar för andra.

Påtvingad fortbildning

- Det har varit ett stort fortbildningstillfälle. Att bli tvingad att fortbilda sig är inte dåligt även om orsaken till det i detta fall blev så, säger Thomas.

Har du några konkreta tips?

- Skapa forum för att låta lärarna prata med varandra. Personalmöten med många på plats och några på länk funkar bra. Samordna för att minska enformigheten.

"Man kan inte klippa klor på kaniner på distans"

På Spånga gymnasium inleder Urban Vikström ungefär på samma sätt som Thomas Lejdemalm med att berätta att fjärrundervisningen har fungerat bra och att farhågor om tekniskt strul inte har besannats.

- Men tyvärr slår det mot elever som har sämre förutsättningar, fortsätter han. Till exempel elever som har varit kort tid i Sverige. De har inte den datorvana som krävs och vi har fått ge dem extra utbildning.

- Från början såg vi att vi hade ganska stor frånvaro. Det hängde ihop med att eleverna inte hade förstått att vi ville att de skulle visa livstecken i realtid. Men det löste sig och nu har vi en högre närvaro än vi normalt har.

Skillnad mellan undervisning i klassrum och på distans

Att sätta sig in i vad det innebär med en i stort sett helt digital undervisning har varit den största utmaningen på Spånga gymnasium. Allt gick så fort och lärarna fick inte mycket tid att ställa om sig på.

I ett vanligt klassrum märks det tydligt när eleverna är koncentrerade och fokus blir mer på processen. I undervisning på distans hamnar fokus mer på resultaten.

En positiv sak är dock att man får en helt annan närhet: att ostört kunna arbeta med varje elev och ge instruktioner, berättar Urban. Med delade dokument måste man gå in och titta vad eleven gör på ett annat sätt. På gott och ont.

Liksom alla andra vi pratar med nämner Urban också den sociala aspekten som den stora nackdelen.

- Vi är sociala varelser och det är ett annat utbyte i ett klassrum. Det sker inte på samma sätt bakom en skärm.

Urban resonerar, liksom Thomas, att man måste hitta former för att variera undervisningen och hålla eleverna motiverade.

Betygen en utmaning

Tills nu har undervisningen följt schemat i realtid men Spånga gymnasium funderar på att komplettera med distansundervisning där eleverna får uppgifter att utföra på egen hand. Det blir tungt att sitta uppkopplad i fem sex timmar. Utmaningen blir att formulera bra uppgifter.

Ytterligare en utmaning är att det brinner att få in betygsunderlagen. Elever i årskurs tre måste prioriteras och Urban tror att de kommer behöva plocka in elever i mindre grupper för att göra examinationer.

Gymnasiearbeten går bra att göra på distans. Värre är det med labbar och praktiska moment som ingår i Spånga gymnasiums yrkesförberedande program.

- Man kan inte klippa klor på kaniner på distans, konstaterar Urban Vikström på Spånga gymnasium.

Hur har ni fortbildat er?

- Vi har jobbat med Teams i många år. Det var mycket strul med införandet och vi lade ned mycket tid och arbete. Genom utbildningsförvaltningen har vi fått utbildningar och workshops men nu sköter vi allt själva. De som jobbat mycket i programmet har blivit kunskapsspridare. I måndags hade vi en heldag för att arbeta med Teams. Då kunde de som var osäkra få konkreta tips om hur de kan arbeta.

Kommer ni ta med er något efter coronakrisen?

- Ja för sjutton! Nyttan av att använda digitala verktyg i undervisningen är något vi kommer att ta med oss. Det finns en enorm potential kring elever som av olika skäl har svårt att komma till skolan. Många har mycket bättre närvaro på distans än de haft i vanliga vardagen.

Just närvaron är något som flera lärare konstaterat är högre i och med fjärrundervisningen än i vanliga fall. Gymnasiedirektör Peter Lyth säger att det bara är en av drygt 17 000 elever som inte har kontakt med sin skola.

Det är klart lättare att komma i tid till första lektionen om man slipper långa resvägar med kollektivtrafiken, vilket hör till den vardagen för många gymnasieelever.
- En elev berättade att hen gillade att man kan gå upp fem minuter innan lektionen, säger Malin Stormheim på Kungsholmens västra gymnasium i en intervju i P4.

Lödkit, smart lösning på praktiskt moment

Helt klart har skolor med teoretiska program lättare att klara sig med distansundervisning, även om bedömning och betyg blir en svårighet för alla.

Men hur ser det då ut på ett gymnasium med uteslutande yrkesförberedande program med många praktiska inslag?

Hanna Mayer, rektor på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG), berättar.

- Vi har stuvat om i planeringen och kör så mycket teoretiska moment vi kan just nu. När skolan öppnar igen får det bli mer praktiskt fokus. Men våra elever gillar att arbeta praktiskt så vi försöker vara kreativa. Till exempel har vi gjort små lödkit som elever har hämtat eller vi kört ut. Då kan de sitta hemma och löda kretskort under handledning på videolänk.

Även STFG kör efter schemat med fjärrundervisning. I verkstaden finns kameror så att eleverna kan följa med när lärarna visar hur man till exempel byter bromsar eller kamrem.

Vad har varit svårast?

- Att inte ha interaktionen med eleverna, säger Hanna Mayer. Både elever och lärare tycker det har varit jobbigt. Speciellt i en verkstad där man är van att kunna gå runt och prata med varandra. Fjärrundervisningen funkar men kan bli lite platt och svårtolkad.

Hanna och kollegorna märker att eleverna längtar tillbaka.

- De tyckte det var lite spännande i början men det vi hör dem säga nu är: “När får vi komma tillbaka? Vi saknar er. Vi saknar maten.” Saker som de i vanliga fall kanske inte säger.

Liksom Urban vittnar Hanna om att det är svårt för elever i utsatta situationer som saknar bra hemförhållanden. Skolan är en trygghet och just nu är det oroligt för dem.

Anonyma frågor en fördel

En fördel med fjärrundervisningen som upptäckts på STFG är att det verkar finnas en större trygghet att ställa konstiga frågor via chatten. Fler elever vågar ställa frågor i fjärrklassrummet, och där sitter det ju ofta andra som funderar på samma sak.

Bland lärarna har man diskuterat att Teams kanske alltid ska vara igång för att erbjuda möjligheten att ställa anonyma frågor även i fortsättningen. Även att filma genomgångar, kan också vara en poäng för att elever som varit frånvarande lättare ska komma ikapp.