Två kvinnor sitter på en lekplats på en förskola

Vinnare med bättre praktik

Stockholms stads Pedagogikcollege ska få fler att söka barn- och fritidsprogrammet och välja barnskötaryrket. Samarbete och bättre kontinuitet i det arbetsplatsförlagda lärandet har lett till att kvaliteten på utbildningen höjts.

Sidans innehåll i korthet:

  • Behovet av att rekrytera barnskötare är stort
  • Återkommande praktik på samma förskola - en framgång
  • Karriärsutveckling med APL-handledarutbildning

– Jag tycker om att jobba med förskolebarn, men det är klart att det också har spelat in att jag får lång praktik och kan vara på samma förskola under hela utbildningen. Det säger Caroline Franzén, som går andra året på barn- och fritidsprogrammet på Pedagogikcollege vid Midsommarkransens gymnasium.

Utbildad handledare ger värdefull praktik

Vi träffas på Malmgårdens förskola på Reimersholme, där Caroline Franzén gör alla sina APL-perioder (arbetsplatsförlagt lärande) under den treåriga utbildningen. Då är hon på förskolan tre av fem dagar i veckan. Tillsammans med sin handledare, barnskötaren Helena Malm, tar hon en liten paus i arbetet och vi sätter oss i ett rum högst upp under takåsen i det gamla 1700-talshuset.

Helena Malm berättar att hon har varit handledare åt många praktikanter under sina åtta år på Malmgården.

– Men det har fungerat på ett helt annat sätt. Då har eleverna kanske varit här i en vecka och sedan försvunnit någon annanstans, säger hon och konstaterar att det känns mycket bättre att få lära känna och ge handledning åt en och samma elev under alla tre gymnasieåren.

En del i att höja kvaliteten på barnskötarutbildningen är också att Helena Malm har fått gå en APL-handledarutbildning under två halvdagar på Pedagogikcollege. Kursen är godkänd av Skolverket och ger handledarna redskap att stödja eleven och följa elevens kunskapsutveckling.

– Att handleda Carro är väldigt roligt för att hon är så mottaglig. Och det känns också som att vi alla lär av varandra, både barn, elev och handledare, säger Helena Malm.

Bättre förståelse för hela verksamheten

Och för Caroline Franzén innebär det att hon hinner få en inblick i förskolans hela verksamhet. På Malmgården finns cirka 50 barn mellan ett och fem år. De är uppdelade efter ålder på tre hemvisten. Under de sammanlagt 18 veckorna hon tillbringar på förskolan under sin treåriga utbildning hinner Caroline Franzén vara i flera omgångar på olika hemvisten. Nu senast har hon varit hos barnen som är tre och fyra år.

I förskolans nya läroplan, Lpfö 18, står bland annat att barnen ska utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation.

– Vi valde att jobba med just den delen och att det skulle handla om bokstäverna och där har Carro också fått vara med och ge förslag, berättar Helena Malm.

– I början kändes det lite trögt, men så upptäckte vi att barnen är förtjusta i pastabitar och då kom vi på att vi kunde göra bokstäver av penne och måla dem. Då blev plötsligt bokstäverna intressanta. Och nu har vi gjort bokstäver av pinnar också, säger Caroline Franzén.

Det arbete som hon gör tillsammans med barnen ska Caroline Franzén sedan redovisa på sin utbildning.

Kontakten med gymnasieutbildningen

Helena Malm berättar också om trepartssamtalet, som är en viktig del under APL-perioden. Då träffas både den betygsättande läraren, handledaren och eleven.

– Det sker efter varje praktikperiod och då får jag berätta om mina iakttagelser och vi samtalar om hur det går för Carro.

Mer än halvvägs i sin utbildning till barnskötare är Caroline Franzén nöjd. Hon har också valt till ett teoripaket i engelska och svenska som ger henne behörighet att läsa vidare till förskollärare på högskola eller universitet.

– Men direkt efter utbildningen vill jag nog jobba i några år först.

Caroline Franzén har dessutom en annan dröm: på Midsommarkransens gymnasium går hon parallellt på den nationella idrottsutbildningen. Hon är antagen på handbollsutbildningen och är på fritiden målvakt i ett handbollslag.

– Det vore jätteroligt att komma med i handbollslandslaget förstås. Det går nog att kombinera med att vara barnskötare, säger hon hoppfullt.

Utbildningsförvaltningens satsning på Pedagogikcollege startade hösten 2018. Det är Stockholms stads egen yrkesgymnasiala utbildning för barnskötare.

– Syftet är att vi på sikt ska kunna underlätta för stadsdelarna att rekrytera främst kompetenta barnskötare men även förskollärare, berättar projektledaren Emma Frankl.

Samarbete med fem stadsdelar

Och rekryteringsbehovet av barnskötare och förskollärare i Stockholms stad är stort. Det beräknas ligga på ungefär 1 300 personer per år fram till 2026.

– Hittills har vi överenskommelser med fem stadsdelar där vi har gjort tydligt vad som är vårt ansvar och vilka kvalitetskriterier vi har att jobba efter. Med vår modell blir eleverna väl omhändertagna och får träna på arbetsuppgifter som en barnskötare förväntas göra på en förskola i dag. För handledarna blir det ett sätt att utvecklas i sin yrkesroll, säger Emma Frankl.

Pedagogikcollege tar in drygt 60 elever på barn- och fritidsprogrammet varje år och den första kullen kommer att gå ut våren 2021. Emma Frankl konstaterar att det nog sker en del avhopp eftersom yrket kräver ett genuint intresse för att arbeta med barn och ungdomar.

– Men målet är att 50 elever tar sin yrkesexamen på Pedagogikcollege varje vår och det hoppas vi kunna leverera.