Två unga kvinnor sitter i ett rum på skolan och diskuterar med varandra.
Foto: Robert Blombäck

"Viktigt agera tillsammans mot våld"

På Knutbyskolan i Rinkeby får eleverna lära sig hur de ska agera för att undvika våld. Det har resulterat i en mer öppen syn på andra människor och ökad respekt för olika åsikter.

Sidans innehåll i korthet:

  • Eleverna på Knutbyskolan i Rinkeby får lära sig vad de kan göra för att undvika våld.
  • Skolans fjärdeklassare har arbetat med utbildningsmaterialet ”Agera tillsammans”.
  • Det har resulterat i en öppnare syn på andra människor och ökad respekt för olika åsikter.
  • Det våldsförebyggande arbetet kommer att fortsätta eftersom det givit tydliga resultat.
  • Grundskolechefen understryker hur viktigt det är att få med sig föräldrarna i arbetet.

Vilken roll hade jag i bråket som uppstod på skolgården, och hur ska jag agera om det händer igen? Det är frågor som eleverna på Knutbyskolan har börjat fundera över det senaste året.

– Vi ser att våra elever har börjat tänka till och fått insikt. De förstår att de har en roll och ett ansvar även om de är passiva åskådare till en händelse, säger Naima Yasin, klasslärare i 5A.

I fjol började skolans fyror arbeta med ”Agera tillsammans”, ett utbildningsmaterial som har tagits fram av den ideella organisationen Män. Det ska ge eleverna grundläggande kunskap i vad de kan göra för att motverka såväl fysiskt som psykiskt våld. Ett år senare kan lärarna konstatera att arbetet har lett till synliga resultat. Nagehan Pek, klasslärare i 5C, har noterat att eleverna har en mer öppen syn på andra människor och att de har lättare att se saker ur fler perspektiv än tidigare.

– De visar mer respekt och hänsyn till varandra, och de förstår att alla kan vara olika och att man får vara det, säger hon.

Vissa frågor laddade

Lektionerna bygger på att eleverna är aktiva i gruppdiskussioner och att de sedan kan reflektera över de situationer som uppstår. Varje lektion har ett tema, exempelvis rasism, men vissa frågor har visat sig vara mer laddade än man kan tro. Till exempel har diskussioner om homosexualitet och genus väckt en del reaktioner.

– Här finns en del starka åsikter och normer om hur man ska se ut som pojke eller flicka. Vi gjorde då en koppling till populärkulturen och pratade om manliga rappare som har klänning och nagellack, och det har fått eleverna att inse att man visst kan göra så. Det är viktigt att förklara att man inte behöver tycka lika men att alla är lika mycket värda, säger Nagehan Pek.

Till en början väckte projektet också en del frågor hos elevernas familjer. Några föräldrar ifrågasatte att det ens skulle genomföras – deras barn var ju inte bråkiga. Skolkurator Il Zoo Kim Zung fick lägga en del tid på att förklara att det kan vara andra som bråkar och att eleverna därför behöver lära sig hur de ska agera i en sådan situation.

”Viktigt få in föräldrarna”

– Vi utbildar inte elever i att gå emellan, utan vi lär dem vilka händelser som kan inträffa i deras vardag och vad de kan göra då. Kanske ser man att en kompis blir kränkt, och då kan man efteråt fråga hur kompisen mår och om de ska prata med en vuxen. Då agerar man utan att själv utsätta sig för fara, förklarar hon.

För att på ett bredare plan involvera föräldrarna samarbetar skolan också med Familjehuset i Rinkeby. Det drivs av socialförvaltningens preventionsenhet och arrangerar föräldraträffar på samma tema.

– Det är väldigt viktigt att vi får in föräldrarna, för vi behöver stärka deras kompetens så att de förstår vad vi lär eleverna och kan stötta dem, säger Happy Hilmarsdottir, grundskolechef i Järvaområdet.

Där jobbar alla högstadieskolor med Mentorer i våldsprevention (MVP), men genom att allt fler mellanstadieskolor följt efter Knutbyskolan och börjat arbeta med frågorna hoppas Happy Hilmarsdottir att eleverna ska vara väl förberedda i tidig ålder.

”Betydelse för hela området”

– Det jobb skolorna gör kompenserar för elevernas utsatthet i ett område där det finns sociala svårigheter. Eleverna behöver tidigt få verktyg för att kunna hantera våld och veta hur de ska agera för att få stöd och hjälp. Det här är ett gediget samverkansarbete som på sikt kommer att få betydelse för hela området, säger hon.

På Knutbyskolan är det självklart att arbetet ska fortsätta eftersom effekten är så tydlig:

– Jag ser att pojkarna har blivit mer öppna. Från att tidigare ha haft attityden att de inte bryr sig, kan de nu sätta ord på sina känslor och faktiskt säga att de blev ledsna när något har hänt. Och flickorna förstår att även en grimas kan såra, säger Naima Yasin.

Johanna Lundeberg

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 4/2021