Unik gymnasie­utbildning i Spånga

Att besöka Tropikhuset och naturbruksprogrammet på Spånga gymnasium är som att gå rakt in i en djungel. Entrén välkomnar med värme och hög luftfuktighet, där gula kanariefåglar hoppar från gren till gren bland de tropiska växterna. En trappa upp gäller det att ha ordning på fötterna när sköldpaddan Gandalf fritt strosar runt bland terrarier och akvarier och nyfiket sträcker fram huvudet, ackompanjerad av arornas rop. Ljudvolymen vid papegojornas voljärer är hög men ändå trivsam, och Gandalf är van.

Ebba Augustsson som går sista året berättar att han fanns på skolan redan när hennes faster många år tidigare studerade här. Uppvuxen med djur omkring sig – häst, hund, getter och ormar – var det tidigt självklart att Ebba Augustsson skulle jobba med djur. Men gymnasiets breda djurutbildning har gjort att planen på att bli veterinär nu har fått konkurrens av andra inriktningar.

– Jag har blivit mer intresserad av den marina miljön, och min dröm vore att arbeta med marina däggdjur, till exempel med ett rehabprogram, säger hon och vidhåller bestämt att även fiskar är spännande med sina personligheter och sitt sociala språk.

Många möjliga yrken

Ebba Augustsson vill studera marinbiologi på universitetet. Alla planerar emellertid inte för vidare studier, utan i första hand är programmet en yrkesutbildning. Eleverna ska vara anställningsbara direkt efter studenten, oavsett om de söker sig till en djuraffär, en veterinärklinik eller en djurpark. Därför ger även de teoretiska ämnena kunskaper som djurvårdare behöver, som att räkna ut omkretsen på en djurbur eller känna till facktermer på engelska.

Spånga gymnasium har funnits i nuvarande lokaler sedan 1947. Djurutbildningen var från början en del av det individuella valet, men utvecklades så småningom till ett helt program. I dag tar skolan emot 180 elever – tre klasser i varje årskurs – som får lära sig allt från vad den dagliga djurskötseln innebär till övergripande djursjukvård som att lägga bandage, sätta droppkanyler och föra journal. Här finns runt tusen djur, fördelade på hundra olika arter.

Det är Stockholms stads enda naturbruksprogram, och det stadsnära läget är ovanligt för en sådan utbildning. Inriktningar som jordbruk och trädgårdsodling som kräver större ytor erbjuds därför inte. Däremot finns möjlighet att välja inriktningen hästhållning med travprofil, och då genomförs utbildningen i samverkan med Solvalla. Men de flesta läser inriktningen djurvård.

Bidrar till biologisk mångfald

Gandalf stannar vid sin matskål och mumsar en stund innan han lägger sig till rätta. En sandorm vilar i ett terrarium och i ett annat sträcker en ödla nyfiket fram sitt huvud. Arterna är valda utifrån ett evolutionärt perspektiv. De finns inte här bara för att de är vackra att se på eller fascinerande varelser, utan ska också lära eleverna om världens och arternas utveckling.

Miljön må vara inspirerande men det här är i första hand en skola, inte en publik djurpark, och allt är pedagogiskt genomtänkt, förklarar Sara Fjellstad, biträdande rektor, och visar hur eleverna har designat inredningen till några av terrarierna och akvarierna.

– Tidigare var det vanligt att det bara satt en affisch med bild på växtlighet på väggen bakom glaset, men numera skapar man en riktig miljö inne i akvariet. Det som ser ut som stenar är i själva verket ett poröst material där alger gärna växer, och det bidrar till akvariets ekosystem, berättar hon.

Sara Fjellstad poängterar att skolan bidrar till biologisk mångfald och att alla djur som finns här ska leva så nära sin naturliga miljö som möjligt. I den intilliggande ladan med smådjur finns inga trånga plastburar med galler, utan kaniner och marsvin har stora utrymmen med möjlighet att röra sig fritt i olika skrymslen.

Även småskaligt jordbruk

De två allmogebaggarna Vädd och Havtorn kommer fram från sin hage och buffar efter godis. De är namngivna efter växter i Roslagens lokala flora och används i det avelsprogram som skolan deltar i, för att bevara den ras roslagsfår som hittades på Raggarön utanför Östhammar för nästan 30 år sedan. Nio tackor av samma ras finns på närliggande Hästa gård, och de har alla burit lamm i år.

Hästa gård är gymnasiets filial, där eleverna får lära sig småskaligt jordbruk och att ta hand om större djur som hästar, kor, får och en dvärgåsna. Varje år har de internpraktik då de under några veckor arbetar heltid med djuren såväl i lokalerna i Spånga som på Hästa gård. Därutöver är också 15 veckor av arbetsplatsförlagt lärande (APL) obligatoriskt i programmet.

– I tvåan får eleverna göra sin APL nära Stockholm så att de kan bo kvar hemma, men i trean finns möjlighet att göra den i andra delar av Sverige beroende på vad man är intresserad av, säger APL-samordnare Elin Karvonen.

Hon har tidigare arbetat på Furuviksparken utanför Gävle och kan från den tiden vittna om att Spångas elever har gott renommé. Men en del reser längre än så. Innan coronapandemin slog sitt grepp om världen fanns det nämligen möjlighet för sistaårseleverna att göra fem veckors praktik på Borneo eller i Australien, och förhoppningen är att det så småningom kan bli aktuellt igen.

Intresserad av djurvård

– Ungefär hälften av treorna ansöker om utlandspraktik, och två eller tre från varje klass får åka. Vi förbereder dem alltid på att de kan få hemlängtan och hur de ska hantera den. Det är tufft för en 18-åring att vara hemifrån i fem veckor, och det passar inte alla. Men de flesta som kommer hem brukar säga att de vill åka igen, säger Elin Karvonen.

Sistaårseleven Emma Wirenbäck är framför allt intresserad av djurvård och vill arbeta på en djurklinik i framtiden.

– Men det finns så många möjligheter. Jag tycker att det är bra att utbildningen är bred. Vi lär oss om allt från djurvård i andra länder till vad man ska tänka på när djur transporteras.

Det stora intresset för djurskötsel har lett till att Emma Wirenbäck nu arbetar extra på skolan på helger och lov när djurvårdarinstruktörerna är lediga.

– Det är bra att låta elever från skolan arbeta extra på helgerna när djuren behöver tillsyn. Vi vet ju vad de kan, de känner djuren och de kan våra rutiner, säger djurvårdarinstruktören Daniela Engström.

”Djur har stor inverkan på oss”

Hon och hennes kollega Sara Hammarlind har arbetat på Spånga gymnasium i tio respektive elva år. Båda är tidigare elever som blev kvar efter utbildningen och som tillsammans med ytterligare fyra kolleger handleder eleverna i djurvård.

– Det handlar mycket om att lära ut dagliga rutiner och hur de hanterar djur. Säkerheten är viktig, både den som rör djuren, till exempel djursjukvård, och den som rör dem själva. De måste veta hur de ska röra sig runt stora djur och hur de ska arbeta ergonomiskt, till exempel när de mockar, så att de inte blir skadade, säger Sara Hammarlind.

Hon tycker att skolan är sig lik sedan hon själv gick i gymnasiet, även om verksamheten har utökats till fler klasser, med fler elever och fler djur. Och att den harmoniska inramningen ger idel glada miner – även i grannskapet när elever och djurvårdare promenerar runt kvarteret med baggarna i koppel – är kanske inte så konstigt.

– Underskatta inte vad djur har för inverkan på oss människor. De stimulerar både fysiskt och mentalt. Vi mår bra av att ha dem omkring oss, och ett djur kan också bli en mycket god vän, säger Ebba Augustsson.