Tydliga rutiner för lärande och lek

Intill matsalen på Karlbergs skola hänger två anslagstavlor. På den ena står med stor text ”Det här lär jag mig nu på fritids”, med läroplanens fyra kunskapsområden som underrubriker. Fastnålade färgglada lappar informerar om de för tillfället aktuella aktiviteterna ”Spel”, ”Drama” och ”Läsa”.

På skrivtavlan bredvid sitter flyttbara runda magneter i olika färger, med namnet på varje elev i årskurserna 2 och 3. På eftermiddagen, när det är dags för fritids, går eleverna hit och flyttar sin magnet för att välja aktivitet. Just i dag går det till exempel att välja att skapa med pärlor eller rita eller läsa i ett rum som inretts till bibliotek.

”Alla ska veta vad som händer”

En gång i veckan har varje årskurs gemensamma aktiviteter där eleverna är indelade i färggrupper i stället för klasser. På så sätt blandas eleverna så att de lär känna varandra över klassgränserna. Syftet är att skapa trygghet för alla elever i den stora fritidsgruppen.

– Jag gillar att rita och pyssla med olika saker, säger Linnea Stenling, klass 3B.

Kompisen Isa Nord, klass 3A, säger att hon ofta väljer att läsa böcker i lilla biblioteket.

– Sedan kan vi också lägga lappar i ett rör med förslag på nya saker att göra, säger hon och berättar att hon funderar på att föreslå fler brädspel.

Inne i personalrummet en trappa upp, med fönster mot den luftiga trapphallen, sitter Malin Abrahamsson, lärare i fritidshem och arbetslagsledare för årskurs 3. Hon berättar om en verksamhet med mycket tydliga rutiner. Skoldagen börjar klockan kvart över åtta, men innan dess är det öppningsfritids för de elever som behöver. I samband med att skoldagen slutar går personalen på fritids igenom med eleverna vilka aktiviteter som gäller under eftermiddagen.

– Alla elever ska förberedas inför hela sin dag och veta vad som händer, med övergångar, samlingar och val av aktiviteter, säger biträdande rektor Catarina Sandberg, som kommer skyndande från ett möte.

Lärande hela dagen

Fritidshemsverksamheten planeras i fyra veckor framåt och har ett eget årshjul för hela läsåret, där varje månad har innehåll utifrån läroplanen. Där finns också inplanerade teman som bland annat knyter an till skolans värdegrundsarbete.

– I höstas arbetade vi med FN:s barnkonvention och läste en bok om Rosa Parks, hon som kämpade för allas lika värde och vägrade lämna sin plats på bussen till en vit man. På fritids går det ju att rita, måla och samtala kring de här frågorna, berättar Malin Abrahamsson.

Att fritidshemmet har planeringstid och utvecklingsmöten på samma villkor som lärare i de lägre årskurserna är en viktig anledning till att Karlbergs skola lyckats bra med att följa läroplanens påbud om lärande hela dagen, menar Catarina Sandberg.

– Varje årskurs har veckovisa planeringsmöten och utvecklingsmöten där all personal deltar. Utvecklingsmötena leds av biträdande rektor och en förstelärare som har fritidsutveckling i sitt uppdrag.

Många nyanlända elever

Skolan ligger i ett vanligt bostadshus. Förutom klassrummen finns här flera rum där det går att bygga, måla och ägna sig åt annan skapande verksamhet. Fritidshemmet har arbetat med att få fram lärmiljöer som lockar till lärande och lek. På dörren till varje rum sitter bilder som beskriver vad man kan göra just där.

Överallt finns visuellt stöd som hjälper eleverna att ta till sig information, till exempel namnskyltar med bilder på all personal och bilder som visar vilka aktiviteter som erbjuds.

– För att vara en innerstadsskola har vi en ovanligt stor andel nyanlända och barn med annat modersmål än svenska. Det känns faktiskt som en ynnest att få ha en sådan mix av elever, säger Catarina Sandberg.

– Det gör också att vi måste vara tydliga och förutom språket använda oss av visuellt stöd även i kontakten med vårdnadshavarna, tillägger Malin Abrahamsson.

På flera väggar hänger tavlor med olikfärgade hjärtan och budskap som ”Vi är rädda om våra saker och vår miljö” och ”Vi talar sanning och ger varandra beröm”. Skolan har inga ordningsregler utan arbetar med förhållningssätt i sitt värdegrundsarbete.

– Det känns betydligt bättre med hjärtan än ordningsregler där det står ”Du får inte …” eller ”Du ska …”, säger Malin Abrahamsson.

Nästan knäpptyst

Inne i ett av byggrummen sitter Linnea Stenling och Isa Nord och trär färgglada pärlor. De berättar att några elever ibland går hem ganska tidigt.

– Men det är mycket bättre att vara här, där det finns roliga saker att göra och kompisar, säger Linnea.

– Om man går hem sätter man sig bara ensam med plattan, säger Isa.

Det är lite stimmigt i matsalen utanför och plötsligt hörs någon som klappar tre gånger. Som ett omedelbart svar kommer tre klappningar från alla elever vid borden.

– Nu kommer det att vara alldeles tyst i fem minuter, förklarar Isa.

Och när vi någon minut senare, på väg ut från skolan, passerar matsalen är det nästan knäpptyst där.