Synlighet viktig för elevhälsan

– När kan jag komma till Studio 19?

Frågan ställs av en elev när han får syn på rektor Åsa Killander och biträdande rektor Lovisa Stralje ute på skolgården. De båda skolledarna ler och Lovisa svarar eleven att hon pratat med läraren i studion och med klassläraren.

– Vi har planerat för att det snart är dags.

Studio 19 är en del av skolans lokaler dit de elever får komma som behöver vara i ett mindre sammanhang. Numret 19 står för årskurserna 1 till 9.

– Vårt mål är att det inte ska kännas jobbigt för eleverna att gå till studion och det här var ju ett kvitto på att det faktiskt kan vara så, konstaterar Åsa Killander.

Grupper med eget klassrum

Studio 19 består av fyra grupper som alla har sitt eget klassrum, men det finns också små rum för vila och lek. Och ett litet matrum för de elever som inte orkar eller vill gå till den stora matsalen.

Studion har sex fast anställda samt elevassistenter. Under ett läsår brukar fler än 50 av skolans närmare 1 000 elever någon gång få undervisning i Studio 19. De kan läsa enstaka ämnen och vara här under kortare eller längre perioder.

– Att många elever vill gå hit tror vi beror på det bemötande de får och att de känner att de får lyckas. En förutsättning för att vilja ta emot stöd är ju att man själv känner att man tjänar något på det, säger Lovisa Stralje.

Studion är bara en del i skolans elevhälsoarbete, betonar de båda skolledarna. Lovisa Stralje var tidigare arbetslagsledare för elevhälsan, men Åsa Killander har utnämnt henne till biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, som därmed blivit en viktig del i skolans ledningsgrupp.

– Och hand i hand med elevhälsan går mentorskapet, framhåller Åsa Killander.

”Elevhälsan stöttar mentorerna”

Sedan hon började som rektor har hon ändrat på uppdraget som mentor på högstadiet och infört mentorstid två gånger i veckan. På måndagar används tiden till mer traditionella mentorsuppgifter som att informera och prata med eleverna om hur den kommande veckan ser ut.

– Den andra mentorstiden ska användas till värdegrundsarbetet. Det kan handla om att ta upp jobbiga ämnen, om drogliberalism, Black Lives Matter, sociala medier eller hbtq-frågor. För de lärare som inte är vana vid att undervisa om detta går det att hitta nyhetsartiklar eller ta fram intressanta filmer på UR Play. Om två mentorer samarbetar kan de dessutom, beroende på ämne, dela upp eleverna i två grupper, säger Åsa Killander.

– Och elevhälsan är till för att stötta mentorerna, fyller Lovisa Stralje i. De som ingår i elevhälsoteamet ska vara synliga och delaktiga i skolans vardag. Vi vill samverka med all personal och svårigheter löser vi ofta tillsammans.

Synlighet är ledordet i elevhälsans arbete. Det gäller också rent konkret. Här och var i korridorer och klassrum står skärmar på samma sätt som i Studio 19. De är till för elever som kan behöva avskildhet och lugn.

”Vi vill ha kvar eleverna”

– Vi är alla olika och ju mer vi kan göra för alla, desto mindre utpekade blir vissa, säger Åsa Killander och betonar att skolan ska leva och verka i värdegrunden. Det betyder att vi i möjligaste mån ska ha kvar alla elever på skolan, inte skicka iväg dem. Många säger att det blir för dyrt, men så behöver det inte alls vara.

Lovisa Stralje håller med och hänvisar till Specialpedagogiska skolmyndighetens material om det förebyggande elevhälsoarbetet.

– Om vi bara lyckas skapa en bra lärmiljö genom ledning och stimulans, och genom extra anpassningar när det behövs, så kommer färre elever att behöva särskilt stöd.

– Vi har väldigt få elever som inte når målen eller blir behöriga till gymnasieskolan. Och antalet hemmasittare har också minskat. Vi har en organisation för dem, för att de ska kunna finnas på skolan, avslutar Åsa Killander.