Rutsystem på klassrummets vita tavla

Sju tips på anpassningar för lärande

Hela klassens resultat höjs genom att undanröja hinder och bedriva en undervisning som passar fler elevers lärande. Gymnasielärarna Sandra Aadalen och Emelie Sköld tipsar om sju anpassningar alla elever tjänar på.

Sidans innehåll i korthet:

  • Koppla undervisningen till vad eleverna vet sen tidigare.
  • En tydlig och synlig struktur skapar lugn och studiero.
  • Dynamik, varierat tempo och volym, håller eleverna pigga.
  • Ge instruktioner och information på olika sätt, erbjud flera vägar till kunskap.

Koppla till elevernas livsvärld

Genom att koppla undervisningen till vad eleverna vet sen tidigare, deras förväntningar och erfarenheter blir de engagerade och mer intresserade av att ta till sig ny information. Det handlar inte om att koppla till elevernas intressen och hobbies utan om vad som är allmänmänskligt och intressant för en tonåring. En koppling till deras vardag. 

– Får du frågan varför eleverna ska lära sig vissa kunskaper bör du titta på din undervisning. Frågan är en feedback på att de inte ser relevansen av kunskapen vilket påverkar motivationen, menar Sandra.

Skapa en tydlig och synlig struktur

En tydlig och synlig struktur skapar lugn och studiero. Skriv strukturen för varje lektion på vita tavlan - vad är för lektion, när det är rast, vad ska de ska göra och varför, hur de ska göra det och varför och vad eleven ska göra när hen är klar.

– Eleverna får koll på vilka tider som gäller, vad de ska lära sig och vad som förväntas av dem. Det besparar dig många frågor om det praktiska och ökar förutsägbarhet, förklarar Emelie.

– Det betyder också att elever kan lägga sin energi och fokus på lärandet och det skapar trygghet. Ett svar på frågan ”hur ska det här ska bli för mig?”, tillägger Sandra.

Andra exempel på strukturer som underlättar för eleverna är

  • Timetimer, en timstock som visualiserar tiden som återstår eller för uppgiften
  • samma tider för skolstart, skolslut, lektioner och raster varje dag
  • uppgiftsmallar
  • instruktioner steg för steg
  • hemklassrum med skåp för böcker.

Arbeta med uppgiftsmallar

Ge eleverna mallar som stöd för hur de ska strukturera sina texter och stödjande frågor för att ta sig an studiematerial. Sandra och Emelie visar alltid exempel på slutprodukten, ofta i form av ett kamratexempel, för att eleverna ska veta vad de ska sträva mot. Inte som ett facit utan exempel på lösning vilket också synliggör omfång.

Låt lektionen vara dynamisk

Planera lektionen för att skapa dynamik. Variera tempo, aktiviteter och volym och ta en paus för rörelse om eleverna ska koncentrera sig länge. Dynamik håller eleverna pigga.

Ge formativ återkoppling

Ett vanligt problem är att eleverna får välja att göra uppgifter som är förbestämda vad de ska leda till för betyg. Ofta en så kallad E-uppgift. Det leder till att de aldrig blir motiverade att sträva mot högre betyg eftersom de redan när de väljer uppgift placeras i ett fack. Det går utmärkt att differentiera uppgifter i svårighetsgrad, omfång etc. utan att benämna de olika uppgifterna med bokstäver. 

– Vi jobbar med formativa omdömen utan bokstavsbetyg under läsåret. Bokstäver får de först i slutbetyget. I årskurs ett kan de bli jättearga för de är vana att få "betyg" redan vid första omdömet men de vänjer sig. Det handlar om att fokusera på lärandet och vara explicita. Visa vad eleven kan och vad som är fokus framöver, vilken förmåga som ska utvecklas. Vi ger heller aldrig en elev uppgifter som vi vet på förhand att de inte kommer klara av, en viktig tumregel, säger Sandra.

Genom att aktivt kolla av var eleverna befinner sig i kunskapsnivå kan du anpassa undervisningens innehåll. Istället för att svara muntligt på frågor kan eleverna använda färgade kort för att svara på dina kontrollfrågor. Då får du direkt respons på deras tankar och kunskaper. Ett annat sätt är att arbeta är digitala klotterplank. Då får du en bild av kunskaperna i klassen och dessutom får de möjlighet att lära av varandra.

– Det enda vi vet om lärande är att vi kan utvecklas och lära oss väldigt mycket mer än vi kan idag, säger Sandra. Eleverna växer genom att de får höra att de har möjlighet att lära sig. När elever säger ”jag kan inte!” brukar jag lägga till ”än”, jag kan inte än. Men snart så.

Erbjud olika sätt att lära sig

Ge eleverna instruktioner för uppgifterna på olika sätt så att de passar fler.

– För att en elev ska arbeta efter en instruktion måste den ges på ett begripligt sätt. Alla lärare har väl varit med om att man berättar om en uppgift och det första några elever frågar när man är klar är vad de ska göra? Det är en direkt feedback på att instruktion inte fungerade, säger Sandra.

– Ge instruktionen på flera sätt och analysera feedbacken från eleverna. Var du otydligt? Hur kan du bli tydligare? Om en elev var ofokuserad medan du pratade kan denne få instruktionen på ett annat sätt. Exempelvis i textform, resonerar Emelie.

Låt eleverna ta till sig kunskap och visa vad de kan på olika sätt.

– Det är inte problematiskt att låta eleverna göra skriftliga prov. Men det är problematiskt om det är det enda sättet som eleven får redovisa sin kunskap på. För vissa elever mäter skriftliga prov inte kunskaper utan stressnivån eller hur motiverad hen är att göra provet säger Sandra.

Alternativ till skrift för att ge instruktioner och redovisa kunskaper är

  • film
  • inspelat ljud
  • muntligt
  • bilder.

Planera för rörelse

Många elever har myror i kroppen och behöver något att sysselsätta händerna med eller behöver röra på sig medan de lär. En god förutsättning är flexibla klassrum. Det kan innebära att det finns tillgång till utrustning som eleverna får låna. Exempelvis pilatesbollar att sitta på, höj och sänkbara bord, pallar man kan vicka på och en låda med hjälpmedel som exempelvis stressbollar.

– Vi arbetar med att bygga in flexibilitet under skoldagen och är tydliga med att variationen är till för alla och att behovet av hjälpmedel varierar från dag till dag. Bara för att du vill stå en dag betyder det inte att du vill göra det imorgon också.

Ett billigt tips är piprensare som eleverna kan skruva på och pilla med. De är mjuka, ljudlösa och billiga att köpa in som alternativ till att eleverna pillar sönder suddgummin, papper eller sina egna nagelband.