Sifferflyt på matematiklektionen ger resultat

Eleverna på Sjöängsskolan i Älvsjö tassar in till mattelektionen efter rasten. Alldeles innanför klassrumsdörren stannar de och väljer var sitt papper från en hylla. Här finns flera högar med många olika underlag att välja mellan, men gemensamt är att alla innehåller någon form av räkneuppgift. För den som är van tar det några minuter att arbeta sig igenom pappret. Facit finns på baksidan, och eleverna kan själva kontrollera att de har gjort rätt.

De arbetar koncentrerat och löser sina uppgifter med sådan lätthet att man kan tro att det är något de gör varje lektion. Och så är det faktiskt. Läraren Marina Nordin jämför stunden med begreppet läsflyt som många skolor arbetar med, och därför kallar hon den sifferflyt.

– Vi ska ha lässäkra elever, men det är lika viktigt att de också är siffersäkra, säger hon.

Ett bra läsflyt innebär att eleven ska kunna läsa med god hastighet, förstå orden och kunna betona dem rätt, och i många skolor är begreppet också en benämning på de små, korta övningar som hjälper eleverna att kontinuerligt träna sin läsning.

Vanligt med tyst läsning

I många klasser, bland annat på Sjöängsskolan, inleder eleverna lektionerna i svenska med några minuters tyst läsning i egen takt. Det ger både träning och kontinuitet. Så varför då inte göra något liknande i matematikundervisningen? Det var så Marina Nordin resonerade när hon tog fram konceptet till sifferflyt.

– Det finns många likheter mellan att lära sig läsa och räkna. Läsning är färskvara, och en elev som inte läser på ett halvår får svårt att hitta flytet. Då blir det också svårt att förstå vad man läser. Det är samma sak med siffror, att om grunden till de fyra räknesätten finns där så är det lättare att lösa problem, men man måste verkligen nöta in den, förklarar Marina Nordin.

Hon stödjer sig på det som inom forskningen kallas grit, det vill säga uthållighet, och framför allt handlar sifferflyt om att repetera, upprepa och nöta igen.

– Det är egentligen inte konstigare än hur det var under min egen skolgång, mycket tragglande. Det kanske ses som lite tråkigt, men det är viktigt för att få en god grund, säger Marina Nordin.

”Viktigt att grunden sitter”

Matte betraktas av många som ett ganska svårt ämne. Olika räknesätt och logiskt tänkande kan lätt snurra till det när man är trött. Ännu svårare blir det om grunden är svag. Marina Nordin har noterat att eleverna lätt fastnar när de kommer till själva problemlösningen, och som lärare tycker hon att man behöver fundera på varför det tar stopp just där.

– Om grunden inte sitter så får du svårt att lösa problem. Du får lägga för mycket tid och fokus på att räkna till exempel multiplikation i stället för att fundera över vad du vill veta och hur du ska göra för att räkna ut det. Om eleverna blir snabba i att räkna och kan rabbla sina tabeller så sitter resten också. Dessutom får de självförtroende, och i och med det också en skjuts i att prova utmaningar de annars inte skulle vågat ge sig på.

Upplägget är tämligen enkelt: alltid hemläxa i matte inför onsdagens lektion, och då blir det alltid någon form av läxförhör eller genomgång av uppgiften. Detta för att fånga upp både att alla har gjort den och framför allt att de gör rätt. Matteboken är med hela läsåret, men varvas med Marina Nordins instruktionsfilmer, och eleverna har också fått göra egna filmer om problemlösning.

– Men allt som är nytt och inte bara handlar om att nöta och repetera går vi igenom gemensamt i klassrummet eller i en video så att alla ska känna sig trygga och inte sitta hemma med uppgifter de inte kan lösa utan hjälp.

Eleverna presterar bättre

Sedan Marina Nordin för två år sedan introducerade sifferflyt i sin dåvarande mellanstadieklass ser hon tydliga resultat. Eleverna presterar bättre på proven och har höjt sina meritvärden i matematik.

– Framför allt har jag märkt enorm skillnad när det kommit nya elever till klassen. Det kan vara väldigt duktiga elever, men i början har de ändå haft svårare under mattelektionerna än de andra eleverna, konstaterar hon.

Det har bidragit till att fler klasser på skolan börjat använda sig av sifferflyt, något som Marina Nordin välkomnar både för elevernas skull och för att lärarna kan byta uppgifter med varandra och återanvända dem i sina klasser. Under en termin går det nämligen åt ganska många uppgifter, och därför tycker hon att man ska börja i liten skala så att det inte blir övermäktigt.

– Det viktigaste tror jag är att få in rutinen, att det blir en naturlig och regelbunden del av varje lektion. Men samtidigt får det inte ta över hela lektionen, utan bara vara en uppvärmning inför det man ska göra resten av tiden, säger hon.

Även de blyga fångas upp

Att uppvärmningen gör det lättare att fokusera på problemlösning bekräftas av flera elever.

– De första minuterna med sifferflyt på lektionen hjälper oss att komma i gång. Då är det lättare att sen börja räkna i matteboken, och jag har också lättare att komma ihåg det som vi tidigare har lärt oss, säger Hadi Khalifa.

Hans klasskamrat Irice Welén instämmer.

– Tidigare kände jag mig mer ovan vid matte, men sedan vi började med sifferflyt är jag mer beredd, och det blir lättare när vi ska lösa tal och problem, säger hon.

Lektionen är slut och eleverna ska strax få lämna klassrummet, men först går Marina Nordin runt med en kortlek där varje kort visar ett tal som ska lösas. Hon stannar framför varje elev som en efter en räknar ut att 3 gånger 9 är 27 eller att 56 genom 8 blir 7.

Alla elever får svara. På så vis fångas samtliga upp, och även de blyga som tycker att det är jobbigt att prata inför hela klassen får här chansen att svara i en mer intim och avdramatiserad situation. En uppmuntrande nick följer dem en i taget när de svarat rätt och får lämna rummet innan nästa elev får ett kort och en fråga.

– Jag tycker att det är roligt när sifferflytet innehåller någon lek eller tävling med siffror, för jag gillar att tävla, säger Hadi Khalifa innan han snabbt räknar ut sitt tal och får ta rast.