Så håller skolan tjuvarna borta

För att ett brott ska fullbordas krävs tre förutsättningar: ett tillfälle, en motiverad gärningsman och ett brottsoffer.

− Skolorna ska se till att tjuven aldrig får något tillfälle, säger säkerhetssamordnare Kim Norman från utbildningsförvaltningen när vi besöker Hägerstenshamnens skola, en F–6-skola i Axelsberg.

Där träffar vi också skolans administrativa chef Behzad Salehniasammak som först deltog i en digital utbildning på 1,5 timmar och därefter i en frivillig uppföljning, också den på distans.

− Vi hade från början inget skydd alls mer än larm med väktarutryckning. Men det hjälpte inte, tjuvarna hann få med sig datorer och surfplattor innan väktarna var på plats, berättar han.

Inbrott dagen efter

Hägerstenshamnens skola drabbades av fyra inbrott nattetid förra året, ett av dem dagen efter att nya datorer hade levererats efter det förra.

”Tänk som tjuven” är utgångspunkten för den utbildning som skolledare, administrativa chefer, IT-samordnare, vaktmästare och andra nyckelpersoner i Stockholms skolor har möjlighet att delta i.

Det är Kim Norman och trygghetsstrateg Tommy Jonasson på Skolfastigheter i Stockholm AB (Sisab) som ligger bakom kursen, som startade som ett pilotprojekt med fem deltagande skolor. Alla var utvalda för att de hade varit hårt drabbade, en av skolorna hela åtta gånger.

Hägerstenshamnens skola deltog i utbildningens samtliga tre steg.

− Vid det andra videomötet gick vi igenom hur det såg ut lokalt här på skolan och våra funderingar kring vad vi skulle kunna göra, säger Behzad Salehniasammak.

Stora pengar för skolan

Det tredje steget innebar att Kim Norman och Tommy Jonasson gjorde en inbrottsbesiktning på plats på skolan, och det var då den riktiga planeringen av långsiktiga åtgärder startade. Det handlar om stora pengar för skolan, som själv måste bekosta de invändiga investeringarna. Sisab står däremot för skalskyddet.

– Men när investeringen väl är gjord sparar skolan stora pengar eftersom kostnaderna för ett inbrott flerfaldigt överstiger kostnaderna för åtgärderna som stoppar inbrotten, säger Kim Norman.

I det här fallet var skolans utgifter för inbrotten 575 000 kronor (självrisk, leasing, lagning och ersättning av dörrar), medan kostnaderna för säkerhetsskåp och andra förebyggande åtgärder landade på 185 000 kronor.

Före säkerhetsanpassningen förvarades datorer och surfplattor på rullvagnar för att vara lättåtkomliga för lärarna. Nu förvaras de i säkerhetsskåp som står fullt synliga utifrån trots att de går att bryta upp. Men tjuvarna vet att det skulle ta för lång tid och avstår.

All utrustning är i dag dna-märkt, vilket gör den mindre lockande. En tjuv får betydligt mindre betalt för stöldgods som går att spåra.

− Säkerhetstänkandet är också viktigt. Att begränsa antalet personer som har tillgång till koderna till säkerhetsskåpen är en viktig pusselbit, säger Kim Norman.

”Längre tid att ta sig igenom”

När det gäller skalskyddet handlar det i huvudsak om dörrar och fönster.

− Första förstärkningen av ytterdörrarna räckte inte, tjuvarna tog sig in ändå. Nu har vi monterat så kallade C-profiler som kräver större kraft och längre tid att ta sig igenom, en investering för Sisab på 100 000 kronor, säger Tommy Jonasson.

Fönstren går fortfarande att forcera, åtminstone i teorin, men olägenheten att ta sig in genom krossat glas för att sedan mötas av de inbrottssäkra skåpen är tillräckligt avskräckande, anser han.

Ingen av de skolor som har gått alla steg och sedan vidtagit de rekommenderade åtgärderna har drabbats av nya inbrott. Ett hundratal skolor har så här långt deltagit men långt ifrån alla har åtgärdat skolans brister.

Skolor som deltagit i utbildningen får 45 000 kronor för inköp av säkerhetsklassade skåp.