Ökad rörelse ger energi och koncentration

Eleverna i klass 3A kommer inspringande i Långbrodalsskolans idrottshall. Christian Söderkvist, som är idrottslärare och utvecklingslärare med ansvar för skolans rörelseaktiviteter, berättar hur pulsen fungerar och varför det är bra att ha koll på den. Sedan väntar drygt 20 minuters pulshöjande aktivitet. Eleverna använder pulsband och kan på en storbildsskärm följa sin egen puls och hur den förändras i takt med träningens intensitet.

Skolan började smyga in pulshöjande aktiviteter för ungefär tre år sedan. I dag är det en viktig del av hela skoldagen, på lektionerna, på rasten och på fritis.

– Man kan inte bara lägga in rörelse en halvtimme i början av skoldagen och sedan tro att det är klart, utan det handlar om flera små korta moment, gärna i kombination med någon problemlösning så att eleverna får aktivera båda hjärnhalvorna, säger Christian Söderkvist.

Uppdrag: skapa mer rörelse

Dagens pulsträning är ganska krävande. Under dagen varvas den med inslag av mindre rörelseaktiviteter på lektionerna. Varje lunchrast finns det någon organiserad aktivitet, med olika teman varje dag. Ofta deltar 20–30 elever. Till en riktigt populär aktivitet kan dubbelt så många dyka upp. Det gäller också att hjälpa eleverna att hitta den kravlösa spontanleken och glädjen i att aktivera sig på skolgården i stället för att bara hänga.

– Jag har inte varit här så länge men jag tycker mig se att det nu är mer skratt och mer spring på skolgården. De elever som vill får också hjälpa till att leda aktiviteter. Det skapar engagemang och lockar fler. Vi har kört discodans, parkour och cirkelträning med hjälp av elever, säger Daniel Nyström som är rastaktivist och har i uppdrag att skapa mer rörelse i skolan.

Att eleverna varvar ner bättre om de först har varvat upp bekräftas av klassläraren Elizabet Sandberg. Hennes klass inleder alltid morgonen med en musikstund då de dansar, skakar loss, går runt och pratar av sig. Och det har gett resultat.

– Framför allt kommer eleverna nu i tid. De är ivriga att få lyssna på musiken och kommer springande till lektionen, säger hon.

Tio upphopp i korridoren

Sedan klassen införde den rutinen är eleverna inte lika trötta under lässtunden.

– Jag märker att de är mycket piggare och gladare och att de tar till sig lektionerna på ett annat sätt. Tidigare kunde jag höra ljudet av hur de vred och vände på sig under morgonlektionerna, men sedan vi började kombinera med rörelse så gör jag inte längre det.

En elev som känner sig trött kan dra en lapp ur klassens aktivitetspåse som ger förslag på en kort aktivitet, till exempel att gå ut i korridoren och göra tio upphopp. Om hela klassen behöver aktiveras bakar Elizabet Sandberg in ett så kallat brain break, det vill säga en kort aktivitet med hjärngympa mitt i lektionen, för att eleverna ska få aktivera både kropp och knopp samtidigt.

Eleverna Alvar Brodén och Freja Damgaard beskriver ivrigt hur de kombinerar matte med ett brain break.

– Vi får en fråga, till exempel vad två gånger fem är, och det blir ju tio. Då ska man svara genom att göra tio armhävningar, förklarar Alvar Brodén.

”Tidigare höll jag på att somna”

De säger själva att det är roligt med de små, korta och återkommande pauserna och framför allt att de märker skillnad mot mer stillasittande dagar.

– Tidigare kunde jag känna att jag höll på att somna, nästan, men nu får vi energi. En gång hann vi inte med någon dans i klassrummet, och då märkte vi att vi blev tröttare än vi brukar, säger Freja Damgaard.

I idrottshallen letar sig elevernas puls uppåt. Alla tar i utifrån sin förmåga och av stojandet och skratten att döma verkar de tycka att det är roligt. Ändå går det inte att komma ifrån att det i nästan alla skolor finns elever som rör för lite på sig och att en del elever inte alls vill vara med. Alvar Brodén och Freja Damgaard, som själva är aktiva inom olika idrotter, säger att alla i klassen brukar vilja vara med och dansa på morgonen och att de tillsammans hjälps åt att få med den som kanske inte vill.

Stötta dem som inte vågar

Christian Söderkvist är inne på samma linje, att det är viktigt att stötta de elever som kanske inte vågar komma med på rastaktiviteterna eller vill inte vara med på idrottslektionerna.

– Det behöver inte vara så märkvärdigt. En del elever kanske behöver prata med en vuxen, och då kan läraren kombinera det med en promenad tillsammans. En del behöver också lite tid. Vi hade en tjej som tittade på i fem veckor och en dag ville hon också vara med, säger han.

Mer rörelse i skolan är ett prioriterat område i Stockholms stad. På Långbrodalsskolan är det så integrerat i undervisningen att ledningen tar upp det under medarbetarsamtalen, hur lärarna arbetar med frågan och vad de uppnår.

– Jag tror att det är viktigt att vi involverar hela skolan i projektet. Jag kan inte vara överallt samtidigt utan vi försöker att delegera utelekarna till andra pedagoger så att alla jobbar åt samma håll, säger Daniel Nyström.

”Viktigt för oss också”

Han ser också till att även personalen får möjlighet till rörelse genom till exempel morgongympa.

– Om eleverna presterar bättre av att röra på sig så gör vi också det. Då är det viktigt att vi också aktiverar oss så att vi får förutsättningar att vara ännu bättre för eleverna, säger han.

I idrottssalen är pulsträningen över. Eleverna lägger sig på golvet och slappnar av. Andas. Berömmer sig själva och varandra. Ett lugn sprider sig i salen, ljudnivån sjunker och det tidigare stojandet märks inte längre. I stället är kropparna fyllda med ny, viktig energi som ska hjälpa eleverna att orka resten av dagen.

Johanna Lundeberg
Skribent
Originalpublicering i LÄRA 3/2019