Språkförståelse avgörande för matematiken

”På fjällvandring” är rubriken på uppgifterna som halva klass 6A på Hjulsta grundskola just har fått. Läraren Maria Engmark förklarar att dagens lektion i matematik handlar om textuppgifter och ord. Hon frågar en elev om han vet vad fjällvandring betyder.

– Nej.

– Ett fjäll då?

Inte det heller. En annan elev svarar.

– Som ett berg.

Maria Engmark ritar några bergstoppar på den lilla skrivtavlan. Kollegan Carolina Öystilä är med i klassrummet. Några elever protesterar och menar att fjällen ska vara lägre. De resonerar om huruvida det ska vara snö på toppen eller inte samt var i Sverige det finns fjäll. Till sist verkar de flesta hänga med på vad ett fjäll är och hur det ser ut.

– Vad är en vandring då? fortsätter Maria Engmark.

– När man går.

– Är det som en vanlig promenad på fem minuter?

– Nej, man går långt.

”Vi såg en annons om tvålärarskap”

Den första stunden på lektionen är matematiken avlägsen. I stället handlar det om att få eleverna att förstå uppgiftens sammanhang. En familj är ute och vandrar i Jämtlandsfjällen i fyra dagar. En karta visar mellan vilka platser de gått och hur stora avstånden är. Maria Engmark ritar av kartan på tavlan, berättar vad en sovsäck är och spelar upp en liten scen när familjen äter lunch vid en å. Hon påminner om de svenska landskapen och tragglar uttalet av Vålådalen.

Till sist är det dags för den första uppgiften: ”Första dagen gick de till Stendalsstugorna. När de gått halvvägs stannade de vid en liten å för att äta lunch. Hur långt hade de sedan kvar att gå?”

Lärarna Maria Engmark och Carolina Öystilä har arbetat tillsammans i fem år, varav två på Hjulsta grundskola, där de båda är förstelärare.

– Vi sökte hit för att det var en annons om tvålärarskap. Vi har alltid funderat på vad man skulle kunna utföra med två lärare i klassrummet, så det var drömmen, säger Carolina Öystilä.

Tidigare arbetade de i Sollentuna. Det var där de fick upp ögonen för språkets betydelse i matematiken.

– För mig började det när vi skulle sätta betyg på en nyanländ elev i årskurs 6. Han kunde matematiken, men trots det gav vi inte honom högsta betyg eftersom han inte klarade de svåraste uppgifterna som innehöll ett mer avancerat språk. Var det matematiken eller språket vi satte betyg på? Det var något vi funderade över och fortsättningsvis diskuterade, säger Carolina Öystilä.

Språkstöd på arabiska

En annan tankeställare kom av att många elever i årskurs 6 sökte till en spetsutbildning i matematik på en närliggande högstadieskola. En mamma tackade för den goda undervisningen. Men var det verkligen den som fick så många att söka spetsutbildningen? I så fall borde elever som inte från början utmärkte sig i matematik ha sökt.

Men riktigt så var det inte.

– Vi funderade på om vi behövde undervisa på ett annat sätt för att få fler att söka, om det nu var en språklig faktor som hade betydelse, säger Carolina Öystilä.

Ungefär samtidigt blev de handledare för lärare som gick Snabbspåret för nyanlända lärare.

– Då började vi få tankar om vad ett språkstöd på arabiska kan innebära på matematiklektionerna. Via snabbspåret fick vi också kontakt med Eva Norén som forskar om matte och språk, berättar Maria Engmark.

Tack vare ett stipendium från Gudrun Malmers stiftelse kunde de fördjupa samarbetet med Eva Norén, som är docent i matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet. Hon kom till skolan regelbundet för att vara med på lektionerna och diskutera undervisningen.

– Jag minns när vi satt och tittade på uppgifterna i läroboken. Vi gick igenom språket och vad elever med svenska som andraspråk kan missuppfatta, säger Carolina Öystilä.

Bilderna har betydelse

En annan svårighet var bilderna. I boken fanns dels bilder som var utsmyckning, dels bilder som innehöll information som var nödvändig för att lösa uppgiften.

– Men många elever hoppade bara över bilderna, säger Carolina Öystilä.

Lärarna började gradvis inrikta sig på sådant som de märkte var svårt. Tillsammans med eleverna ägnade de sig åt bilder, ord och begrepp. De försökte skilja vardagliga ord från matematiska begrepp. De gav eleverna strategier för att lösa textrika uppgifter. Vissa elever gav upp direkt när de såg en textuppgift.

– Vi måste ge dem strategier för att kunna ta sig an textuppgifter. Det kan vara att titta på bilden och lära sig att den kan ha betydelse, eller att ringa in vardagliga ord och matematiska begrepp, säger Maria Engmark.

Samarbetet med Eva Norén pågick i drygt ett läsår. En lektion i veckan ägnades åt språket i matematiken. Dessutom fick eleverna med arabiska som modersmål stöd av snabbspårslärarna och alla flerspråkiga elever uppmuntrades att använda sina modersmål för att diskutera.

I rapporten ”Språkets roll i matematiken” har Maria Engmark och Carolina Öystilä presenterat sina resultat från aktionsforskningen. De har även skrivit en kortare artikel i tidskriften Nämnaren. De beskriver bland annat att eleverna blev mer engagerade på matematiklektionerna och började resonera och samtala om matematiken.

Många har inte varit i fjällen

Resonerande är även målet för dagens lektion. Eleverna diskuterar olika lösningar och begrepp. Glädjen är stor när någon plötsligt förstår. Eleven Falak Butt tycker om att diskutera matematik.

– Man får reda på hur andra tänker och hur deras lösningar ser ut. Om jag har tänkt på ett sätt och min kompis på ett annat, så kan jag lära mig något nytt. Jag kan lära mig om jag har fel!

Maria Engmark berättar att det blev en ögonöppnare att upptäcka hur stor betydelse det hade att ge flerspråkigheten större plats i klassrummet. Det är också tydligt att uppgifterna i läroböcker inte alltid tar hänsyn till elevernas skiftande livserfarenheter. Många har aldrig varit i fjällen, medan de flesta har besökt en marknad – ett annat tema i läroboken.

– En marknad finns överallt och det blir lättare att relatera till en sådan uppgift, säger Maria Engmark.

Båda lärarna är noga med att det inte är någon särskild pedagogisk modell de har infört. Inte heller har de skapat situationer för att passa forskningens upplägg. Utgångspunkten är alltid autentisk undervisning. När dagens lektion är avslutad börjar de genast diskutera vad som skulle kunna förbättras. Det är frustrerande att den interaktiva skrivtavlan inte fungerar, eftersom bildstöd är viktigt. En liten felplacerad skrivtavla är allt de har.

– Jag kunde ha tagit med ryggsäck och sovsäck hemifrån för att visa, säger Maria Engmark.

De vill fortsätta samarbetet

Men Carolina Öystilä håller inte med. Verkligheten i klassrummet är sällan idealisk.

– Vad kan en vanlig lärare med enkla medel göra bättre i klassrummet? Det är vår utgångspunkt. Vi älskar att forska på vår egen undervisning och utgå från det vi har här: matteboken och lite laborativt material. Vi skapar inte en forskningssituation, utan försöker förbättra de situationer vi är i varje dag. Hur kan vi förenkla dem med små medel som ger resultat?

Nu har de fått stöd från utbildningsförvaltningen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt som ska pågå i fem terminer. Samtidigt tar de emot nya elever och ser fram emot att lägga en bra grund i matematik. Dessutom finns en ömsesidig önskan att fortsätta samarbetet med Eva Norén vid Stockholms universitet.

– Jag skulle vilja fortsätta att följa Carolinas och Marias arbete med språk och matematik i genuina undervisningssituationer. Det finns interventionsstudier där forskaren bestämmer, men jag är mer intresserad av att se hur lärare bygger upp sin profession inom området. Det ger väldigt mycket. Jag tror att andra lärare kan uppskatta att det kommer från lärarna själva och vilja vidareutveckla arbetet, säger Eva Norén.