Modersmål och andraspråk stärker barnets språkutveckling

Vad kan förskolan göra så att barn inte förlorar sitt modersmål? I Skärholmen har de utvecklat språksamtalet med barnens föräldrar på ett framgångsrikt sätt.

Texten i sin helhet:

Alla förskolor har enligt läroplanen ett uppdrag att arbeta med barnens modersmål. Förskolan ska medverka till att modersmålet utvecklas och det här kan man göra på olika sätt.

Modersmålet är en tillgång, grunden för en positiv identitetsutveckling och viktig för att utveckla ett andraspråk. Forskning visar att förstaspråket stärker inlärningen av andraspråket om de utvecklas parallellt. Därför har förskolan en viktig roll att uppmuntra familjen att använda förstaspråket under barnets mest aktiva inlärningsperiod. Modersmålet är viktigt för barnets sociala relationer till föräldrar, syskon, släkt och vänner.

Flerspråkig personal

Hur kan då förskolan stimulera flerspråkiga barns modersmål? De flesta förskolor löser det genom att anställa flerspråkig personal. På förskolan Lilla världen i Vårberg finns det barn i barngruppen som talar mellan åtta till tio olika språk och en personal som kan tala cirka fem av dem.

– Vi har bland annat språkstunder på arabiska och några språk till, då barnen får sago- och sångstund på sitt modersmål. Därefter brukar vi låta barnen återberätta stunden på svenska för de andra barnen i gruppen, berättar förskollärare Malin Källgren.

Men i Skärholmen har de också utvecklat samarbetet med föräldrarna med goda resultat. På ett konkret sätt kartlägger de hur, var och när barnet använder sina språk i hemmet respektive förskolan.

Viktigt med föräldrarnas medverkan

– Barnen kommer under alla omständigheter lära sig svenska. Men i de fall där vår personal inte kan täcka upp behöver barnet stöd av sina föräldrar för att utveckla sitt modersmål, istället för att tappa det, säger Marlin Deniz Icman.

Hon är förskollärare på Lilla världen med egen erfarenhet av att förlora sitt modersmål. Marlin saknar idag som vuxen att inte kunna uttrycka sig väl på sitt modersmål, särskilt sedan hon själv blev mamma.

Språk i olika domäner

Vid de återkommande utvecklingssamtal om barnets språkutveckling upptäcks ofta att modersmålet tappar mark till fördel för andraspråket allt eftersom barnet blir äldre. Istället för att de båda språken utvecklas parallellt och stärker varandra får barnet ett hemmaspråk och ett dagisspråk. Orden som används på förskolan får ingen översättning till modersmålet i hemmet, och vice versa.

Med den mer utökade kartläggningen av barnets språkdomäner kan Skärholmens förskolepersonal göra föräldrarna mer observanta på situationer där modersmålet tappar mark.

Förförståelse och meningsskapande

Malin Källgren och Marlin Deniz Icman visar upp ett dokument där man färglagt de språkliga domäner som visar på ett av deras barns användning av språken i hemmet respektive förskolan. Här blir det tydligt var barnen inte får båda språkens uttryck på liknande situationer och var pedagogerna och föräldrarna kan backa upp för varandra så att barnet utvecklar sina båda eller flera språk.

Den parallella språkutvecklingen ger barnet förförståelse och samarbetet mellan pedagoger och föräldrarna gör dem tryggare och gladare, menar Malin Källgren och Marlin Deniz Icman.

– Det blir också meningsskapande för barnen om det som händer på förskolan följs upp på modersmålet i hemmet, säger Malin.

Totte-böcker på flera språk

På förskolan läser de böckerna om Totte i de yngre åldrarna. I samarbete med biblioteket i Bredäng kan förskolan låna ut böckerna på olika språk till föräldrarna. Det finns även lådor med attribut från böckerna att låna hem, så att berättelsen kan göras konkreta och lekas fram på modersmålet.

På Lilla världen försöker de få föräldrarna att sjunga sånger, som de sjunger på förskolan, på sitt modersmål hemma tillsammans med barnen, säger Malin och ger exempel på Imse Vimse som ett bra exempel som finns på de flesta språk.

Artikeln är bearbetad. Den publicerades för första gången på Pedagog Stockholm 2014.