En kvinna i 40-årsåldern hjälper en högstadiekille som arbetar vid sin bärbara dator.
Foto: Robert Blombäck

Mångfald genom minoriteter

Som enda kommunala högstadium i landet erbjuder Vasa Real en judisk profil. Den bidrar till att skapa mångfald och gemenskap på skolan. Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har funnits i landet sedan 1700-talet.

Sidans innehåll i korthet:

  • Den judiska profilen på Vasa Real är den enda i sitt slag i Sverige och har ett 70-tal elever.
  • Utöver ordinarie kursplan har eleverna judiska studier som består av historia, tradition och kultur.
  • Profilen är öppen för alla och klasserna blandade, vilket bidrar till att göra skolan mångkulturell.
  • Utbildningen stärker elevernas identitet och kan främja toleransen för minoriteter.

– Profilen är också viktig för majoritetens kunskap om det samhälle som vi alla är en del av, säger läraren Talli David.

För många personer som tillhör en minoritet är historia, tradition och gemenskap viktiga faktorer för att de ska hitta sin identitet och ta tillvara sin kultur. Det är också några skäl till att elever med judisk bakgrund söker sig till Vasa Real vid Odenplan, den enda kommunala högstadieskola i Sverige, och i stort sett den enda i Europa, som erbjuder judisk profil.

– Gemenskapen är viktig. Eleverna får här vara i ett sammanhang och i den kultur som de är uppvuxna i. En kommunal grundskola som ger en minoritet fördjupade kunskaper i dess historia, tradition och kultur är fantastiskt. Det är också något som övriga samhället kan använda sig av för att främja tolerans och bejaka olika minoriteter, säger Louise Belenius, lärare i judiska studier, SO och hebreiska samt ansvarig för Vasa Reals judiska profil.

Status som nationell minoritet

Det judiska högstadiet har funnits här sedan 1995 då Vasa Real tog över verksamheten från en skola som inte längre finns kvar. I dag läser cirka 70 av skolans 800 elever den judiska profilen.

– Nästan alla har någon form av judisk anknytning eller identifierar sig som judar utifrån arv och tradition, men det finns en stor mångfald i hur de förhåller sig till det judiska. Gemensamt är att de har en väldigt tydlig svensk-judisk identitet med en stark koppling till det svenska samhället, som de allra flesta är uppväxta i, samtidigt som de har en önskan om att bevara sin kulturella och traditionella identitet, förklarar Louise Belenius.

Det finns ungefär 20 000 judar i Sverige, och de flesta bor i Stockholm. Precis som samer, tornedalingar, sverigefinnar och romer har judar status som nationell minoritet. Deras särskilda rättigheter regleras i lagen. Dessutom ska grundskolan ge alla elever kunskap om minoriteternas historia och kultur.

Profilen öppen för alla

På Vasa Real är profilen öppen för alla, och det är inget krav att eleverna ska vara judar. Här finns ett fåtal elever som är allmänt intresserade eller som velat läsa tillsammans med sina judiska kompisar, men de allra flesta har tidigare studerat på den judiska friskola som finns i Stockholm. Vasa Real informerar även om sin verksamhet via den judiska församlingen.

– Dialogen mellan skola och representanter för minoritetsgruppen är viktig.

Talli David, lärare i judiska studier och hebreiska, understryker också att man inte får glömma bort vilka profilen är till för och varför.

– Det är viktigt att se till minoritetens behov att få lära sig mer om sin kultur och hitta en gemenskap och ett sammanhang. Men profilen är också viktig för majoritetens kunskap om det samhälle som vi alla i Sverige är en del av, säger hon.

Utöver ordinarie kursplan har eleverna judiska studier på schemat och även möjlighet att läsa hebreiska. Judiska studier består av tre delar: historia, tradition och kultur.

”Mycket mer än religion”

– En vanlig missuppfattning är att judiska studier bara handlar om religion. Religionen är viktig och ryms i ämnet, men judiska studier är ett formellt ämne med en fastställd kursplan där det ryms så mycket mer. På ett filosofiskt plan ger det också möjlighet för eleverna att söka sin identitet och att förstå sin historia, säger Louise Belenius.

Skolan har inga speciella judiska klasser, utan alla klasser är blandade vilket bidrar till att göra skolan mångkulturell.

– Genom att blanda eleverna skapar vi också större sociala kontaktytor för alla, och både judar och icke-judar kan lära av varandras kultur, säger Talli David.

Hon berättar att de alltid serverar äpplen och honung när det judiska nyåret infaller i september.

– Då både uppmärksammar vi högtiden och visar vilken mat som vi förknippar med den. De flesta brukar bli nyfikna.

Och på tal om mat så har skolan också ett kosherkök för de judiska eleverna, vilket enkelt uttryckt innebär att man skiljer på mjölk- och köttprodukter och inte äter fläsk.

”Vill veta varifrån jag kommer”

Ella Svanlindh i klass 9B sökte sig till Vasa Real till viss del för att hennes vänner går här, men framför allt eftersom det kändes viktigt att veta mer om sin judiska bakgrund:

– Jag vill veta varifrån jag kommer, och eftersom judarna är en minoritet och lätt assimileras är det viktigt för mig att lära mig mer om mitt ursprung, säger hon.

För Zach Gorosch i samma klass var det också ett självklart val. Hans äldre syskon och flera släktingar har studerat här tidigare.

– Vi är inte så många judar i världen, och det känns viktigt att hålla traditionen levande, säger han.

De ser båda två att de har nytta av kunskapen, både för att den tillhör deras kultur och för att den bidrar till den viktiga gemenskapen – nu och i framtiden. Och för Zach Gorosch finns det ytterligare skäl att studera de judiska språken:

– Vårt språk dör ut om ingen pratar det. Jag läser både hebreiska och jiddisch, och för mig är det kul att kunna prata jiddisch med min gammelmoster, säger han.

Johanna Lundeberg

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 2/2021