”Bort med skadliga kemikalier”

För sju år sedan började Stockholms förskolor rensa ut leksaker och annat som kunde innehålla höga halter av skadliga kemikalier och där det fanns bättre alternativ. De prover som staden därefter löpande har tagit visar att åtgärderna har haft en positiv effekt på förskolemiljön.

Nu har turen kommit till grundskolorna och fritidshemmen, genom den vägledning som miljöförvaltningen i samarbete med utbildningsförvaltningen har tagit fram. Den har sin grund i stadens miljöprogram ”Ett giftfritt Stockholm” och ska guida skolorna till vad de kan göra för att undvika produkter med skadliga ämnen.

– Vi vill inspirera skolorna att tänka till inför nästa inköp så att de kan välja mer kemikaliesmarta varor och produkter. I vissa fall rekommenderas de även att rensa ut olämpliga material ur verksamheten, säger Felicia Nipstrand, projektledare på miljöförvaltningen.

Plasttallrikar – trots allt

Det handlar till exempel om att se över vilken typ av plast som används, om ventilationen fungerar och vilka material som eleverna dagligen möter. Många kanske främst förknippar kemikalier i skolmiljön med NO-salar och städprodukter, men det går att göra aktiva val i nästan alla delar av skolan. I idrottshallar kan det finnas gamla plastmadrasser med skadliga ftalater, som används som mjukgörare i plast, och i elektronik kan det finnas flamskyddsmedel. Även i skolköken går det att göra mycket för att minska skadliga ämnen.

I Årstaskolans kök står kastruller och pannor travade under de glänsande arbetsbänkarna, allt är av rostfritt stål som är ett bättre material än nonstickbeläggning (som gör att maten inte fastnar lika lätt men som kan innehålla skadliga kemikalier). Gjutjärn är också ett bra val, men redskapen blir då tyngre och är inte optimala för den som lagar många portioner varje dag.

Arbetsmiljön får nämligen inte glömmas bort, påpekar kökschefen Daniel Delsol, och det är en anledning till att skolan än så länge serverar maten på plasttallrikar i stället för porslin eller härdat glas som egentligen är bättre materialval.

– Vi har ungefär 900 elever som äter här varje dag, du kan tänka dig hur det låter. Det behöver vi också tänka på.

Påminner om lanthandel

Det stora skafferiet intill köket påminner om en lanthandel, med olika gryner, baljväxter och krossade tomater snyggt uppställda och i förpackningar av kartong i stället för av metall. Men, påpekar Daniel Delsol, för att kunna göra rätt val, både när det gäller utrustning och råvaror, behöver man vara noga redan från början.

– Vi ska följa våra avtal och anbudsvaror, och därför är det viktigt att tidigt i upphandlingen ha en dialog om vad vi vill ha för produkter, säger han.

På Årstaskolan är det framför allt stadens matstrategi som står i fokus. Den är en del av den kemikaliesmarta vägledningen och innebär bland annat att man ska servera en varierad kost, erbjuda vegetarisk mat och minska matsvinnet. Det är viktigt inte bara för elevernas hälsa utan också för en hållbar utveckling i stort, eftersom produktionen av livsmedel kan ha stor påverkan på miljö, biologisk mångfald och klimat. Skolan köper in så mycket ekologiska produkter som möjligt och ser också till att de vegetariska alternativen står högst upp på menyn, för att knuffa eleverna i rätt riktning.

– Vi berättar alltid vad maten innehåller, men vi lurar också eleverna lite genom att byta ut vissa råvaror i traditionella rätter. Alla gillar ju taco, så vi serverar klimatsmart taco vilket innebär att vi byter ut nötköttet mot till exempel röda linser. I stället för att servera guacamole gör vi röror på ärter som mixas med kesella, men det ser likadant ut och brukar slinka ner mycket bättre än bara ärter, säger Daniel Delsol.

”Det påverkar klimatet”

Tillsammans med fritidshemmet har de också bildat en matpanel, där några av skolans vegetarianer ska hjälpa till att ta fram en meny med tio rätter. Tanken är att skapa goda, klimatsmarta måltider som även köttätare gillar och att eleverna får vara delaktiga.

– Förutom att eleverna gärna äter mat som de tycker är god så behöver de också lära sig vilken påverkan vegetarisk mat och minskat matsvinn har på klimatet. Vi har testat att sätta upp informationsskyltar på borden i matsalen och ska nu också samarbeta med några lärare som får jobba med detta i klasserna, säger Daniel Delsol.

I den digitala vägledningen finns länkar till lärarhandledningar med frågor som kan bidra till inspiration i undervisningen. Där finns också checklistor samt affischer att skriva ut.

Felicia Nipstrand tipsar även om att involvera eleverna via hem- och konsumentkunskapen.

– Sätt upp affischerna där eleverna ser dem. Då ökar ni kännedomen om de här frågorna och får också en dialog med eleverna om vad de kan göra, i skolan och hemma.