kvinna tittar in i kameran

”Lämna inte barn ensamma på nätet”

Varannan elev på lågstadiet har en egen mobil och var tredje besöker sociala medier. Användningen ökar med stigande ålder. Det ställer krav både på hemmen och skolan att ge barn och unga mer vägledning på nätet, menar Kristina Alexanderson på Internetstiftelsen.

Sidans innehåll i korthet:

  • Nästan alla elever på lågstadiet använder internet och hälften har en egen mobil.
  • Det är viktigt att prata om hur man använder mobilen på ett säkert och tryggt sätt.
  • Skolan måste lära ut vad en kränkning är och vad man ska göra när någon blir utsatt.
  • Färre än hälften av föräldrarna på mellanstadiet är väl insatta i sina barns digitala liv.

Kristina Alexanderson är ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar och har en bakgrund som gymnasielärare. På konferensen Internetdagarna i november 2019 presenterade hon den del av undersökningen ”Svenskarna och internet 2019” som handlar om barns användning av internet.

Redan i förskolan använder 77 procent av barnen internet, mest för att se på tv och video. På lågstadiet stiger siffran till 97 procent och hälften får en egen mobil. Var tredje elev använder sociala medier.

– Det blir viktigt att prata om hur man använder mobilen på ett säkert och tryggt sätt. Här behöver hem och skola hjälpas åt, säger Kristina Alexanderson.

Risken för kränkningar ökar

På mellanstadiet använder elever sociala medier mer och umgås med kompisar via nätet, främst via bildbaserade tjänster som Instagram och Snapchat. Bland tjejer är Tiktok stort och flickor är överlag mer intresserade än pojkar av bildbaserad kommunikation. Men i takt med att eleverna börjar bygga sin identitet på sociala medier, ökar också risken för kränkningar.

– Skolan skulle behöva bli bättre på att lära ut vad en kränkning är och vad man ska göra om man själv eller någon annan blir utsatt. Det kan handla om att gå till en vuxen, dokumentera kränkningar eller anmäla till tjänsterna de använder. Då minskar risken för att eleverna ska känna sig otrygga eller utsättas för näthat.

– I dag vet bara knappt hälften av eleverna hur de ska skydda sig mot kränkningar på nätet. I skolan finns tydliga likabehandlingsplaner för kränkningar och det borde vara självklart att koppla nätet till dem, säger Kristina Alexanderson och poängterar att säkerhet vid användning ingår i teknikämnet.

Var tredje hatas på nätet

På högstadiet är det ännu fler som använder sociala medier och datorn blir vanligare. Sju av tio elever på högstadiet använder internet dagligen i skolarbetet. På gymnasiet använder 99 procent av eleverna sociala medier.

– Var tredje elev på gymnasiet utsätts för näthat. Ingen annan åldersgrupp är så utsatt. Man tänker kanske att de är stora och klarar sig själva, men de är unga och känsliga, säger Kristina Alexanderson.

Digital kompetens ingår numera i läroplanen och Skolverket identifierar fyra aspekter: att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, att använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling.

De olika delarna hänger ihop och Kristina Alexanderson efterlyser en mer holistisk syn på digital kompetens.

– Internet är en integrerad del av vårt sätt att leva och vi behöver därför vara kritiskt medvetna och reflekterande. En lärares viktigaste kompetens är att kunna välja tjänster och veta varför. Men man ska också utveckla elevernas digitala kompetens så att de kan bli kritiska i förhållande till information och kan fatta medvetna beslut som medborgare.

”Skolan har en viktig roll”

I en värld som blir alltmer polariserad och där olika grupper genomför koordinerade och storskaliga kampanjer som syftar till att undergräva förtroendet för etablerade medier, institutioner och forskare har skolan en viktig roll att spela.

– Eleverna måste få fundera på vilka vi litar på, inte bara ifrågasätta allt. Vi behöver prata mer om behovet av tilltro och hur vi skapar tilltro till samhället och dess institutioner.

I förhållande till sökningar på nätet behövs dock ett mer kritiskt förhållningssätt. Kristina Alexanderson lyfter fram begreppet sökkritik.

– Det handlar om att ställa frågor om vilka verktyg man använder för att söka efter information på nätet. Varför får jag den här sökträffen, kunde jag ha sökt på ett annat sätt? På Google bestäms mitt resultat av vem jag är, var jag bor, språk, vad jag sökt på tidigare, om jag är inloggad eller inte. Vi behöver vara kritiska mot sökningarna. Skolor måste använda skolbibliotekarierna till detta, för de är experter. Men bibliotekarien måste också utbilda lärarna.

Föräldrar dåligt insatta

Statistiken visar att de flesta föräldrar har skapat användarkonton till sina barn. Men på frågan hur väl de själva känner till dessa tjänster eller använder dem är siffrorna lägre.

– Färre än hälften av föräldrarna på mellanstadiet är väl insatta i sina barns digitala liv. Det betyder att väldigt många barn får skapa sin identitet och bygga upp internetvärlden helt själva, utan att föräldrarna finns där.

Kristina Alexanderson varnar för att barn lämnas ensamma på nätet.

– Frågan är hur vi vägleder dem i att bygga en närvaro och identitet i digitala kanaler. Vi måste prata med dem om hur man är som medmänniska på nätet och ta ställning för de demokratiska värdena. Det är både hemmets och skolans uppgift.

Annelie Drewsen

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 1/2020