Porträtt på kvinna framför en målning med en äldre man.

Hon är förälskad i litteratur

Under 2021 har Anna Bergqvist prisats dubbelt. Först fick hon Svenska Akademiens svensklärarpris och sedan utsågs hon till Årets gymnasielärare i Stockholms stad. ”Det känns fantastiskt att någon annan uppskattar det som är mitt livsverk”, säger hon.

Sidans innehåll i korthet:

  • Anna Bergqvist har utsetts till Årets gymnasielärare och fått Svenska Akademiens svensklärarpris.
  • Hon arbetar på Blackebergs gymnasium och betraktar sitt yrke som ett livsverk.
  • Kärleken till litteraturen borde vara en förutsättning för att bli svensklärare, menar Anna Bergqvist.
  • Lektionsplanering är A och O för att undervisningen ska bli så bra som möjligt.
  • Hon har varit lärare i 23 år och tycker att hon är ”oändligt mycket bättre” i dag än när hon började i yrket.

Till dagens tredje lektion före lunch kommer försteläraren Anna Bergqvist körande med en vagn lastad med biblar. Hon ska undervisa om judendomens högtider i en naturklass som går årskurs 3 på Blackebergs gymnasium. Här har Anna Bergqvist undervisat i svenska och religionskunskap ”sedan förra årtusendet”.

– Det här är sista lektionen om judendomen. Sedan ska jag boka in ett moskébesök, men det är lite svårt att hitta en tid som passar så jag återkommer, säger hon och klickar fram dagens presentation.

Studiebesöken utgör en viktig del av religionskursen. Hon försöker hinna med ett besök per världsreligion, trots att kursen bara har 42 lektioner. Klassen har nyligen besökt en synagoga, och under lektionen fungerar studiebesöket som ett slags fönster ut mot världen. Den traditionella katederundervisningen blir levande genom att Anna Bergqvist hela tiden hittar fästpunkter i elevernas erfarenhets- och föreställningsvärld – från studiebesöket och svenskt midsommarfirande till tv-programmet ”Robinson” eller livet med mens och flytningar. Det blir aldrig tråkigt.

En optimal kombination

Att undervisa i svenska och religion är en optimal kombination, enligt Anna Bergqvist.

– Sådant jag kan utifrån religionsämnet, kanske jag kan gestalta eller förklara tydligare med till exempel en roman, och det jag lär mig av teater, konst eller litteratur ger något i min religionsundervisning.

Intresset för de båda ämnena kan spåras till barndomen. Anna Bergqvist växte upp i den lilla jämtländska byn Fåker. Skolan var så liten att flera årskurser gick tillsammans.

– Jag minns det som att vi hade väldigt kunniga lärare. Högstadiet gick jag i Brunflo dit jag åkte skolbuss i två mil.

Litteraturen hade tidigt en central plats. Uppmuntran kom både från skolan och en kulturellt intresserad familj. Båda föräldrarna arbetade på Skatteverket, men hemma kunde pappa Åke trollbinda lyssnarna med sina berättelser medan mamma Lena briljerade med rytm och rim på högtidsdagar. När bokbussen stannade på grannens gård två gånger i månaden lånades ”säckvis med böcker”.

– Det var en stor händelse och en viktig del av min uppväxt. Jag har alltid älskat litteratur och lärde mig läsa när jag var tre år, berättar Anna Bergqvist.

”De talade i tungor”

Hon menar att kärleken till litteraturen borde vara en förutsättning för att bli svensklärare.

– Litteratur ska vara lustfyllt! Ingen skulle komma på tanken att vara lärare i bild eller textilslöjd om man inte tyckte om att utföra det, men svenska … Det finns så många dimensioner, man kanske tycker om att skriva, men jag tycker att man måste älska att läsa!

Till skillnad från litteraturintresset tändes nyfikenheten på religion av en enskild händelse. Det var i tolvårsåldern och Anna Bergqvist hade följt med på baptistförsamlingens läger med en kompis. Familjen var inte religiös, men på lägret var de flesta andra djupt troende.

– Det blev en enorm upplevelse! Det var vettiga människor, men de hade en upplevelse som jag inte hade. De ramlade omkull och talade i tungor. Det har jag inte kunnat släppa. Vad är det i religionen som ger människor så starka upplevelser?

Anna Bergqvist är fortfarande fascinerad av de kulturella, samhälleliga och psykologiska perspektiv som möts i religionsämnet.

– För mig är sommarlägret ett fint minne, och det styrde mitt yrkesval.

En kvinna talar inför elever i ett klassrum.
I sin undervisning återknyter Anna Bergqvist till olika böcker och hur läsningen kan kopplas till elevernas värld.

Höga gymnasiebetyg

Att hon skulle bli lärare var dock inte givet från början. Med höga betyg från gymnasiet låg vägen öppen till de flesta utbildningar. De personliga intressena fick styra och det blev Lärarhögskolan i Stockholm.

– Jag hade ingen tanke på att jag skulle jobba som lärare, men så gjorde jag det och upptäckte att jag både tyckte om det och var ganska bra på det.

I dag är hon väldigt glad över sitt beslut, som då fick många att skaka på huvudet.

– Precis allt spännande jag gjort i mitt liv har jag fått göra tack vare att jag är lärare.

Ett utbyte med Uganda har betytt särskilt mycket. Första resan var med en grupp elever som skulle göra sina gymnasiearbeten i landet. På samarbetsskolan träffade de elevrådsordföranden Richard Lusimbo. Han kom senare ut som gay och har blivit en av Ugandas främsta hbtq-aktivister, och en nära vän till Anna Bergqvist.

– Han kom ut när antigaylagen med dödsstraff var på tapeten i Uganda. I dag sitter han i styrelsen för en panafrikansk hbtq-organisation och är en av de främsta hbtq-aktivisterna i världen. Det har fördjupat utbytesresorna till Uganda och han har också besökt Sverige flera gånger.

Litteraturen i centrum

Anna Bergqvist låter ofta impulser utifrån, som en teaterföreställning eller en tidningsartikel, påverka undervisningen, inte minst i valet av litteratur i svenskan. Just nu läser till exempel en klass Kafkas ”Förvandlingen” tillsammans med en text om en kvinna med nervsjukdomen ALS och en annan text om en man som avslutade sitt liv på en självmordsklinik i Schweiz.

– Båda är fångna i sina kroppar och hem. Vi har ett samtal där vi jämför de texterna med ”Förvandlingen”. Det blir kanske inte som Kafka ville att vi skulle läsa den, men jag är inte så intresserad av det.

I en annan klass gör eleverna radioprogram utifrån Emma Clines bok ”Flickorna”.

– De har olika teser att förhålla sig till, till exempel att ”Flickorna” är en bra skildring av hur det är att vara tjej i ett patriarkalt samhälle. Sedan ska de använda argument ur boken.

Samtalet om litteraturen står alltid i centrum för svenskundervisningen.

– Jag undviker all form av litteraturanvändning som blir värderande, och det är likadant när vi går på teater. Jag skulle aldrig fråga om eleverna tyckte det var bra. Det är oviktigt och hämmande för upplevelsen.

Engagemang som smittar

Läsandet varvas med skrivande och samtal. Ofta får eleverna först skriva om en konkret fråga utifrån litteraturen, sedan tar samtalet vid.

– Då har de fått visa att de läst och kan släppa det. Jag vill inte att samtalet ska styras av att de tror att de måste synas mycket. Ganska ofta använder jag mig av ”akvariesamtal”. De måste lyssna, växla och ta vid där de andra slutade. Det gick utmärkt att göra på Teams under distansundervisningen.

Sådana lyckade samtal om litteratur kan göra henne alldeles uppfylld.

– Det är härligt att man efter 23 år i yrket fortfarande kan få en sådan kick. Det är svårt att bli blasé som lärare.

Engagemanget märks i klassrummet och smittar av sig på eleverna. Under lektionen om judendomen lyssnar hela klassen uppmärksamt och ställer många frågor.

– Man märker direkt när en lärare brinner för ämnet, säger Marcus Käll och får medhåll av klasskompisen Rasmus Löfquist:

– Hon framstår som väldigt kunnig och intresserad.

”Jag måste kunna min sak”

Anna Bergqvist säger att hon arbetar intensivt med lektionsplanering.

– Jag kan inte komma till lektionerna och inte kunna min sak. Eleverna kan vara väldigt tuffa på det.

Att hon på kort tid fått ta emot två priser för sitt arbete gör Anna Bergqvist både glad och stolt, särskilt för att de tilldelas hela hennes lärargärning och inte ett enskilt projekt.

– Jag tycker över lag att man ska uppmuntra skickligheten och erfarenheten som kommer av att man har jobbat länge. Jag är en oändligt mycket bättre lärare i dag än när jag började.

Vad hon ska göra med prispengarna är inte bestämt, förutom den del av svensklärarpriset som tillfaller skolan.

– Jag vill ha hit en föreställning som heter ”Moln”, där Kompani Giraff gestaltar Karin Boyes dikter i nycirkusversion. Det blir något gemensamt för alla elever på hela skolan.

Annelie Drewsen

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 4/2021