Lärare och elev i klassrum. Läraren pekar på tavlan där texten
Foto: Ulrica Zwenger

”En viktig rättighet att rösta”

Inför valet i september kommer demokratifrågan att bli en viktig del i undervisningen på många skolor. Utbildningsförvaltningens nya stödmaterial kan vara till hjälp när det gäller att bjuda in politiska partier och förbereda eleverna inför valet i stort.

Sidans innehåll i korthet:

  • Inför valet i höst kommer demokratifrågan att vara en viktig del i undervisningen på många skolor.
  • Under en lektion på Spånga gymnasium behandlas offentlighetsprincipen och rätten att ta del av information.
  • Som hemuppgift ska eleverna samla in information om var sin riksdagsledamot.
  • Läraren Fredrik Brohlin menar att eleverna behöver veta hur de kan påverka även mellan valen.

Det går ett sus genom salen när Fredrik Brohlin, lärare i samhällskunskap på Spånga gymnasium, berättar för eleverna att deras betyg är offentlig handling och att den som vill kan begära ut dem från skolan. Klassen är mitt i en lektion på temat demokrati. De pratar om offentlighetsprincipen, om rätten att ta del av information och vad det i sin tur innebär för ett land med stark demokrati.

– Ni har möjlighet att ta del av de beslut som riksdag och myndigheter fattar och av de underlag som finns. Det ökar er insyn som medborgare och er egen kontroll över era liv, förklarar Fredrik Brohlin.

Klassen får diskutera vilka platser och organisationer som de tror är offentliga och vilken information de har rätt att ta del av. Allvarliga diskussioner om sekretess blandas med skratt när de får frågan om de skulle ha rätt att läsa brev som skickas till skolans rektor.

Skatteverkets telefonkö

I bakgrunden hörs då och då en signal från Skatteverkets telefonkö som Fredrik Brohlin är placerad i. Han har kopplat på telefonens högtalare, och eleverna räknar ner allteftersom han kommer längre fram i kön. När han når fram till en handläggare får de en demonstration i hur enkelt det är att ta reda på vad statsminister Magdalena Andersson har för personnummer, var hon bor och om hon är gift. Under samtalet får han också svar på hur stor hennes taxerade inkomst är och hur mycket hon har betalat i skatt.

– Jag visste inte att det var så enkelt att få ta del av uppgifterna och blev lite förvånad över att jag inte behöver berätta vem jag är eller vad jag har för syfte med att be om informationen, säger eleven Sabina Mastafa.

Fredrik Brohlin nickar. Det är inte första gången han gör den här övningen med en klass, och reaktionerna brukar bli som i dag.

– Eleverna brukar bli lite chockade över att uppgifterna är offentliga, och det är en bra start för att undersöka offentlighetsprincipens positiva och negativa sidor, säger han.

Får välja ut riksdagsledamöter

Eleverna får sedan välja ut var sin riksdagsledamot. Som hemuppgift ska de ringa och hämta samma information om personen som Fredrik Brohlin nyss gjort.

– Genom att jobba praktiskt utifrån vad som berör eleverna väcks deras känslor, och när de själva får öva på att hämta in uppgifter blir det mer konkret för dem hur demokratin fungerar, förklarar Fredrik Brohlin.

Demokrati är ett brett begrepp. För Milad Rasoul i klass NA19A betyder det framför allt rösträtt och frihet.

– Det första jag tänker på är att alla har samma rätt till exempelvis utbildning och vård. Demokratin ska representera olika synvinklar, och därför är det viktigt att rösta, säger han.

Pojke i klassrum tittar upp mot kameran.
Milad Rasoul i NA19A kommer absolut att rösta i höst. Frågor om utbildning och studentliv känns extra intressanta. Foto: Ulrica Zwenger

”Finns andra sätt att påverka”

Valet i september närmar sig, och eleverna, som tar studenten i sommar, ska för första gången få rösta. Flera av dem säger att de självklart kommer att göra det, men också att de först behöver sätta sig in i vad de olika partierna står för och vilka frågor som de tycker är extra viktiga.

– Det är en viktig rättighet att rösta, men det finns också andra sätt att påverka. Man kan till exempel publicera en text på nätet eller vara med och demonstrera, säger Sabina Mastafa.

Klasskompisen Amanda Saliba är inne på samma spår.

– På tidigare lektioner har vi pratat om att man kan skriva till kommunen om man vill ha en förändring, eller gå med i en förening som driver en viktig fråga, säger hon.

Eleverna behöver veta

Fredrik Brohlin ser gärna att demokratiperspektivet får ta stor plats i undervisningen. Frågan är ständigt aktuell, menar han, och det går ofta att göra kopplingar till den oavsett vad lektionen har för tema. Att det i år blir stort fokus på valet tror han är naturligt.

– Det är rimligt att vi lärare vill ge eleverna viss konsumentupplysning, men man ska komma ihåg att demokrati handlar om så mycket mer, säger han.

Han menar att eleverna behöver veta vilka möjligheter de har att påverka och att ta del av vad som sker i samhället. För även om det är viktigt att rösta så är det också nödvändigt att se och förstå vad som händer mellan valen.

– Det är val bara vart fjärde år. Däremellan fattas en massa beslut, och för att förstå dem och hur de påverkar våra liv behöver vi veta hur det sker. Att ha den kunskapen hjälper eleverna att se om och när något undergräver demokratin.

Johanna Lundeberg

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 1/2022