En elev läser i en bok
Isabelle Lüppert Thideman i 1B läser och granskar klasskamraten Emmas text för att kunna återkoppla. Foto: Ulrica Zwenger

Eleverna skriver sig till lärande

När Mariehällsskolan skulle utveckla undervisningen föll valet på Skriva sig till lärande – en forskningsbaserad modell som ger extra skjuts åt lärandet. Redan i årskurs 1 får eleverna vara varandras mottagare och återkoppla till klasskamraterna.

Sidans innehåll i korthet:

  • På Mariehällsskolan har modellen Skriva sig till lärande (STL) gett extra skjuts åt lärandet.
  • STL innebär att man använder digitala undervisningsmetoder som hävstång för elevernas lärande.
  • Redan i årskurs 1 får eleverna börja återkoppla på varandras texter.
  • Forskning har visat att STL höjer resultaten jämfört med traditionell undervisning.
  • Modellen utvecklades av lärare i Sollentuna kommun och har sedan spridits i landet.

På Mariehällsskolan i Bromma pågår sedan fyra år ett utvecklingsarbete baserat på undervisningsmodellen Skriva sig till lärande (STL). Modellen utvecklades från början av lärare i Sollentuna kommun och har sedan spridits i landet via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som beskriver den som ”en vetenskapligt beprövad modell som stödjer lärares undervisning och ökar elevers lärande”.

– Det är en modell som innebär att man använder digitala undervisningsmetoder som hävstång för lärandet, säger Elisabeth Österman, rektor på Mariehällsskolan.

Tidigare arbetade hon i Sollentuna kommun och tog med sig modellen därifrån. Hon betonar att det finns forskning som visar att STL höjer resultaten jämfört med traditionell undervisning. Skillnaden är ännu större när man jämför klassrum där eleverna arbetar med digitala verktyg utan någon tydlig struktur för det.

– Man kunde också se att STL lyfte pojkars resultat utan att sänka flickornas. Det är ett kärnuppdrag vi har i hela skolvärden, säger Elisabeth Österman.

Ordinarie lärare är med

Även utvecklingslärare Aida Kotorcic har arbetat i Sollentuna tidigare. I hennes nuvarande tjänst på Mariehällsskolan ingår att ge stöd åt lärarna på lågstadiet. I dag är det lektion i klass 1B, där även klassens ordinarie lärare är med. Det har blivit dags för eleverna att ge varandra återkoppling på vintertexter som de har arbetat med i flera steg.

– Vi har tittat på tre viktiga saker när vi skriver, påminner Aida Kotorcic och får hjälp av eleverna att räkna upp stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden.

Hon visar en elevtext från en annan grupp på skärmen.

– Det är det vi ska kolla på, alltså om de har klarat av de tre sakerna.

Hon läser upp elevtexten för klassen. Sedan får eleverna hjälpas åt att räkna upp allt som är bra med texten, från stor bokstav till stavning. Det blir sex meningar med återkoppling på tavlan. Sedan är det dags för eleverna att återkoppla till varandra. Alla går och hämtar sina STL-böcker, byter med bänkkompisen och börjar skriva i appen Skolstil på surfplattan.

Lärare och elev studerar tillsammans med bok och laptop.
Utvecklingslärare Aida Kotorcic hjälper Isabelle Lüppert Thideman att följa checklistan för återkoppling. Foto: Ulrica Zwenger


De betonar återkopplingen

Från alla håll hörs elevernas ljudande när de försöker klura ut hur man egentligen stavar till punkt, använt och snowracer. Det är tydligt att eleverna är vana vid det digitala. De skriver, flyttar markören, ändrar, sparar och skriver ut. Alla har dessutom en skrivbok med innehållsförteckning och de olika texterna från terminen. Många bläddrar och tittar stolt på sina arbeten.

Återkoppling är en av de delar av STL-modellen som Mariehällsskolan betonar. Andra delar är stödstrukturer, planering och analys av undervisning och bedömning utifrån centralt innehåll, samt att modellera för eleverna och använda digitala verktyg. I årskurs 1 arbetar eleverna i par, men under lågstadiet ska de bli mer och mer självständiga.

– De ska verkligen nå de mål som är uppsatta och presterar fantastiska texter tillsammans. Tillsammans med sin lärkompis kan de vara stolta, säger Aida Kotorcic.

En elev använder en surfplatta.
Elevernas strukturerade återkoppling används för att redigera texten inför slutpubliceringen. Foto: Ulrica Zwenger


Finansieras med EU-medel

Elisabeth Österman förklarar att modellen utgår från styrdokumenten och skolans ordinarie mål och utvärderingsverktyg. Ibland ska digitala verktyg användas, men ibland är det bättre att välja bort dem.

– Att ha adekvat digital kompentens som lärare handlar om att se när det digitala kan bli en hävstång.

Utvecklingsarbetet finansieras med EU-medel inom ramen för Blivaprojektet (se faktaruta).
Det började med att en lärare gick en årslång utbildning i STL, sedan dess har fler tillkommit och förra året gick alla lärare på lågstadiet utbildningen. I den ingår bland annat att använda en analysmodell för att planera undervisningen och sedan resonera med en kollega.

– Återkopplingens kraft finns inte bara mellan elever utan också mellan kolleger, säger Aida Kotorcic.

”Stärkta resultat i klasserna”

Ännu är det för tidigt att se några tydliga resultat på Mariehällsskolan, delvis på grund av pandemin och inställda nationella prov.

– Lärarna beskriver att de ser stärkta resultat i klasserna, men för att se en stabil förändring behöver vi lite mer tid på oss, säger Elisabeth Österman.

En tanke är att modellen ska ge en skjuts åt lärandet även i andra ämnen än svenska. Än så länge har man testat den i matematikundervisningen.

– Eleverna skrev egna räknehändelser utifrån tiokamraterna. Vi jobbade med julgranskulor, pepparkakor och paket. De fick fundera på hur man ställer en fråga och illustrera den. Sist fick de lösa varandras räknehändelser, berättar Aida Kotorcic.

 

Bliva

  • Bliva är ett EU-finansierat projekt som genomförs av utbildningsförvaltningen 2019–2022.
  • Ett 30-tal grund- och gymnasieskolor utforskar digitaliseringens möjligheter i undervisningen.
  • Bliva är en förkortning för behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt.

Annelie Drewsen

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 2/2022