På en klipphäll sitter fyra flickor och löser gemensamt ett problem som består av att flytta pinnar.

De använder naturen som lärmiljö

Pandemin har fått fler att söka sig ut i naturen – så även i skolans värld. ”Naturen är oslagbar som lärmiljö. Här fångar vi elevernas uppmärksamhet och de har lättare att minnas det de lärt sig”, säger läraren Mia Hjortenbo.

Sidans innehåll i korthet:

  • Naturen är oslagbar som lärmiljö, menar förstelärare Mia Hjortenbo på Gröndalsskolan.
  • Utomhuspedagogiken har stora fördelar både socialt och kunskapsmässigt.
  • Efter en förmiddag i skogen blir eleverna lugnare och mer koncentrerade i klassrummet.
  • Undervisningen planeras terminsvis och är väl förankrad i läroplanen.

Det är måndag morgon och utelektion på Mullängen, som ligger på promenadavstånd, några minuter från skolan. Ett 60-tal elever från Gröndalsskolans årskurs F–2 klappar rytmiskt barnvisan ”Imse vimse spindel” med händerna.

– Alla som hör vad jag säger pekar på näsan, manar Mia Hjortenbo, förstelärare i ute- och rörelsepedagogik på Gröndalsskolan, och fångar omedelbart elevernas uppmärksamhet. Sedan berättar hon att i dag är det 36-leken som gäller.

Under tiden eleverna får träna koncentration passar några av lärarna på att sätta upp 36 inplastade kort i närområdet, med ett uppdrag på varje.

– Samma, lika. Ni gör som ni brukar, delar in er i era grupper, hämtar en tärning och slår den. Siffran visar vid vilken station ni ska börja lösa era uppdrag. När ni är klara med alla uppdrag, då är det fri lek.

En inplastad lapp hänger i ett träd. På lappen står frågan
Vilken bokstav kommer före Qq egentligen?

Lek och lärande i ett

Eleverna är inte sena att hitta sina grupper och ta sig an leken – eller lärandet, som det ytterst handlar om.

– Det här är en pedagogisk lek, där eleverna tränar matte på ett roligt sätt, samtidigt som de rör sig och får uppgifter i andra ämnen, som är beskrivna på uppdragskorten vid de olika stationerna. Det kan vara att forma bokstaven L med pinnar, prata om varför allemansrätten är viktig eller hoppa tolv gånger på en sten, förklarar Mia Hjortenbo.

– Men det kan också handla om fåglar och växter.

Hon betonar att utomhuspedagogik rymmer de flesta ämnen och att möjligheterna är många. En viktig del är även att träna samarbete och social förmåga. Förutom konkreta uppgifter får de ofta diskussionsfrågor, för att träna argumentation och lära sig lyssna på andras åsikter.

– Naturen är oslagbar som lärmiljö. Här fångar vi elevernas uppmärksamhet på ett lekfullt sätt och aktiverar alla deras sinnen mer än när vi undervisar i klassrummet. Eleverna har lättare att minnas det de lärt sig när kunskapen är väldigt konkret, säger Mia Hjortenbo.

En lärare och elever står i en ring i naturen och klappar med händerna.
Mia Hjortenbo är förstelärare i ute- och rörelsepedagogik på Gröndalsskolan. Närmast henne står Vincent Lundgren Agrell i årskurs 1.

Lätt att integrera olika ämnen

Hennes erfarenhet är att ju fler sinnen som används i undervisningen, desto mer stimuleras inlärningen. Likaså gynnas ämnesintegreringen eftersom det är lätt att använda naturen som utgångspunkt i olika ämnen.

Men även undervisning i naturen kräver god planering för att det ska vara pedagogiskt lärande och inte enbart lek.

– Planering är A och O. Varje termin lägger jag, tillsammans med mitt arbetslag, upp en struktur för utelektionerna, som utgår från Gröndalsskolans övergripande tema. Förra terminen jobbade vi med ”Min, din, vår värld” på skolan, som vi kopplade till naturen och bland annat allemansrätten. Naturvårdsverkets kampanj ”Friluftslivets år 2021 – luften är fri” är också en bra inspirationskälla. På deras hemsida finns många bra tips.

Den tematiska struktur som hon och hennes kolleger utgår ifrån vid undervisningen utomhus är väl förankrad i läroplanen och i lärandemålen och har starkt stöd av skolans ledning.

– Jag börjar oftast med böckerna i klassrummet. Jobbar vi med geometri så startar jag i matteboken och följer sedan upp med uppgifter som lämpar sig utomhus. Exempelvis som nu med att bygga geometriska figurer med hjälp av pinnar. Men det kan lika gärna handla om att stärka elevernas digitala kompetens.

Filmade bockarna Bruse

Under förra terminen fick eleverna bland annat fota växter med surfplattan. En annan uppgift var att dramatisera sagan om bockarna Bruse i skogen och filma den.

– Egentligen är det bara fantasin och elevernas ålder som sätter gränser för vad man kan och ska jobba med utomhus. Min övertygelse om utepedagogikens förtjänster växer för varje lektion jag har tillsammans med mina elever. Långsiktigt tror jag också att fysiska aktiviteter i naturen är en bra skyddsfaktor mot psykisk ohälsa, slår Mia Hjortenbo fast.

Samtidigt skuttar eleverna runt och gör sina uppdrag vid de olika stationerna. Gustens och Axels grupp har precis blivit klara och slagit tärningar tills de fått ihop summor så att de passerat 36.

– Vi gick till typ åtta stationer, sist gjorde vi en triangel av pinnar. Det var lätt, konstaterar de båda och får klartecken till fri lek.

”Eleverna älskar att vara ute”

Vid en av stationerna hjälper Kenneth Ahlberg, fritidspedagog i årskurs 1, några av de andra eleverna att bygga en koja av pinnar. Även han ser stora fördelar med att arbeta utomhus.

– Personligen älskar jag att vara ute och det är ingen tvekan om att de flesta elever också gör det och mår bättre av att få röra på sig. Eleverna får träna på att samarbeta och vi märker tydligt att de visar mer hänsyn till varandra, något som även gynnar barn med särskilda behov.

– Undervisning i naturen har stora fördelar även kollegialt. Det blir en annan sammanhållning. Vi ser, precis som eleverna, andra sidor av varandra än i klassrumsmiljön och får träna än mer på att samverka och utmana vår kreativitet, säger Kenneth Ahlberg entusiastiskt.

Mia Hjortenbo menar att ute- och rörelsepedagogik generellt har fått en större acceptans.

– Dels visar fler och fler studier på positiva effekter när det gäller inlärning och hälsa, dels har pandemin skyndat på utvecklingen mot ett växande intresse för att vistas i naturen. Förståelsen har ökat för att det är ett annat sätt att undervisa på och inte bara en lek.

Många elever och två lärare står i en stor ring på ett gräsfält.
Mia Hjortenbo leder den gemensamma samlingen, där elever och vuxna sjunger tillsammans.

Ökat lugn och bättre koncentration

Till de pedagoger som vill börja använda naturen som lärmiljö har Mia Hjortenbo rådet att man ska ta det i steg. Är det yngre elever kanske det räcker med att gå ut på skolgården och ha mattelektion genom att räkna hopp upp och ner på bänkar, mäta staket eller köra ”walk and talk”.

– Börja med att utforska närmiljön. Det viktiga är att vara utomhus, att eleverna får kombinera fysiska aktiviteter med lärande. Helt enkelt bara gör det! uppmanar hon innan de glada och hungriga eleverna vänder tillbaka från Mullängen till Gröndalsskolan och en hägrande lunch.

På frågan vad hon ser som den allra största vinsten med utomhuspedagogiken kommer svaret snabbt:

– I naturen får eleverna kontakt med varandra på ett annat sätt, de utvecklar sin sociala förmåga och lär sig att ta hänsyn, både till varandra och naturen. Något de definitivt tar med sig in i klassrummet.

– En förmiddag i skogen betyder en lugnare eftermiddag med ökad koncentration och närvaro. Det gäller undantagslöst för alla elever.

Agneta Berghamre Heins

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 3/2021