Illustration

Bygg en lärande kultur i ditt klassrum

Du sätter kulturen i ditt klassrum. Eleverna anpassar sig efter hur du beter dig och dina förväntningar på deras beteende.

Sidans innehåll i korthet:

  • Vilken elev ger du beröm?
  • Vad ger du beröm för?
  • Hur ger du beröm?

Texten i sin helhet:

– Om eleven kan välja på två stigar, vi kan likna det vid ett elljusspår och ett terrängspår. Vi är väl alla överens om att terrängspåret är det mer krävande, men samtidigt det som ger mest belöning när man väl klarar det?

Elever väljer den lättaste vägen

James Nottinghams studier av pedagogisk forskning visar att många lärare inte skapar en kultur där elever uppmuntras att utmana sig själva och söka nya kunskaper. Lektioner går till att eleverna redovisar kunskaper de redan har.
Han började intressera sig för vilka val eleverna gör i klassrummet och varför, genom professor John Hatties forskning om lärande. Studier av tidigare forskning och klassrumsobservationer visar att elever oftast väljer den lättaste vägen till målet.
– Det finns alldeles för många lärare som ”curlar”, lärare som slätar till banan för eleverna så att den är jämn och utan utmaningar. Man visar tydligt vad som är den rakaste vägen till högst poäng eller rätt svar istället för att uppmärksamma utveckling och lärande, säger James Nottingham.

Gör utmaningar roliga

Uppmärksamma istället det som är utmanande och skapa en kultur där eleverna vill tänja sina gränser och lära nytt.
– Därför ska man säga att en uppgift är mer utmanande, inte att den är svårare eftersom vi som människor helst väljer bort det svåra.
Bygg uthållighet och motivation
En lärande kultur uppnås genom att göra det utmanande attraktivt.
– Applådera elever som verkligen arbetar och försöker förstå. Uppmuntra dem att kämpa och att inte ge upp. Bekräfta dem att de väljer en intressantare väg till kunskap.

Lärande misstag

Ett sätt att uppmärksamma utveckling som James lyfter gång på gång, är lärande av sina misstag.
– Idag lär sig många elever att misstag är skrämmande och något som bör undvikas. Det leder till de visar färdigheter de redan besitter snarare än att de lär sig och utvecklas. Istället för att uppmärksamma den som fick alla rätt kan du uppmärksamma ett lärande misstag som ni kan diskutera i klassrummet tillsammans. Då blir misstaget ett tillfälle till lärande.
En klassisk fallgrop är enligt James när läraren delar ut en uppgift efter en genomgång i helklass. Då är det nästan alltid någon elev som har handen i luften. Det vanligaste sättet att agera då är att läraren går till eleven och förklarar en gång till.
– Ska man göra det med flera elever får de vänta länge innan de kan komma igång. Istället kan man ge eleverna några minuter att arbeta med uppgiften så som de förstod den. Låt dem göra misstag, välj ut det intressantaste misstaget och lyft det i klassen. Prata om vad som blev fel och ställ frågan vad vi kan lära oss av det här. Genom att prata om våra misstag kommer vi ut ur vår bekvämlighetszon och in i vår lärandezon, slår James fast.

Stanna i den lärande gropen

James talar om ”den lärande gropen” en metafor för att lärande ibland är svårt och ska få tillåtas vara det. Genom att gå ner i gropen ges eleven tid och uppmuntras att reflektera kring kunskapen. Att ha ett ord för att vara förvirrad under läroprocessen menar James kan stärka lärandeprocessen.
– Att vara i gropen kan bli något positivt, det är roligare att säga att jag är i gropen än att säga jag är förvirrad.

När eleven väl tar sig upp ur gropen infinner sig ett Heureka-ögonblick, Jag har funnit det! Elever som fortfarande är kvar i gropen kan få hjälp av elever som kommit upp på andra sidan och på så sätt skapas lärande mellan eleverna.
– Jag brukade ofta prata med mina elever om hur jag lär. De ska få bli bekanta med att livet är en enda lång utmanande läranderesa. Ibland lär de mig något och då vill jag våga utbrista i ett: ”Wow, det hade jag inte en aning om! Nu lärde jag mig det.” Det är inte att förlora sin auktoritet, den har jag i min ledarroll. Det är att visa på lärandet.

Hylla utveckling, inte resultat

James tycker att lärare ska hylla utveckling snarare än resultat.
– Om en elev höjer sig från fyra rätt till sju rätt mellan två glosförhör med samma glosor och en annan elev fick nio rätt första gången och tio rätt vid andra tillfället, vem av dem har lärt sig mest? Och vem får mest beröm? Den första eleven har utvecklat sitt ordförråd men eleven som höjde sig från nio till tio har inte lärt sig mer än ett ord. Denne skulle behöva en större utmaning för att utvecklas.

Sätt inte etikett på eleverna

Ett annat problem är att lärare är förtjusta i att sätta etiketter på elever. En elev kan exempelvis utses till den som är ordningsam, medan en annan elev är den som är stökig. En elev får höra att denne är duktig på matematik, en annan att denne är duktig på att läsa.
– Barn, precis som alla människor, väljer helst att göra saker de tycker om. Och de flesta tycker om att göra saker de är bra på och får bekräftelse för. Som lärare måste vi undvika att sätta etiketter på elever. Genom att sätta etiketter reducerar vi deras möjligheter och snävar in vilka kunskaper de utvecklar. Barn lär sig vad förväntas av dem och agerar utifrån det. De tar ofta den lättare vägen för att få uppskattning eller bli bekräftade av sin omgivning.
Etiketter är ett sätt för människor att organisera och förstå vad som händer i våra liv. Då kan man sätta etiketter på en aktiv handling istället för på en person.
– Säg exempelvis inte att en elev är en bra lyssnare, säg att det var bra lyssnat. Säg inte att en person är duktig på att skriva säg att den här texten är bra skriven. Då blir det möjligt för fler elever att försöka uppnå samma sak.

Lärande tar tid

En annan viktig faktor är att lärande tar tid. Det tar tid att ta till sig nya kunskaper och det tar olika lång tid för olika personer.
– Låt eleverna ta tid på sig att utforska ett ämne. Det ger mer kunskap att grubbla över ett utmanande matteproblem under en kvart än att räkna tio tal som man redan kan. Fokus ska ligga på lärandeprocessen, inte att bli färdig.
Att bejaka utmaningar och låta dem ta tid gäller även för dig själv.
– Om du har varit på en utbildningsdag och lärt dig flera nya metoder och testar dem i klassrummet är det stor risk att det inte går så bra första gången. Tillåt dig att testa dig fram och ge eleverna tid att förstå metoden. Om du blir bra på den och eleverna uppskattar den kan du ta med den i din repertoar som lärare. Det är bättre att vara briljant på två–tre metoder än medioker på tjugo.

James Nottinghams officiella webbplats 

James Nottingham om digitala lärresurser (annan webbplats)