Bild indelad i olika färgfält ligger på en bänk.
Foto: Utbildningsförvaltningen

Anpassningar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Hur hanterar du utåtagerande beteenden, elevers olika behov av stöd och känslan av otillräcklighet? Se filmen om grundskolläraren Malin Olssons förändringsarbete i klassrummet, för att möta alla elevers behov av stöd.

Sidans innehåll i korthet:

  • Många klasser har elever med kognitiva utmaningar.
  • Att kartlägga elevens behov är viktigt för bra anpassningar.
  • Ett verktyg är att använda scheman för att skapa trygghet och tydlighet.

Elever med kognitiva utmaningar finns i nästan alla klasser. För att möta dessa elevers behov behöver lärmiljön anpassas. Följ med på ett förändringsarbete i en klass i grundskolan.

Den första filmen berättar om Malins resa och förändringar i miljön:

Syntolkad version av filmen

Den andra filmen går in mer i detalj på specifika metoder:

Syntolkad version av filmen

Kartläggning är grunden

För att kunna möta elever med ojämna kognitiva funktionsförmågor behöver du kartlägga elevens behov, oavsett om eleven har en diagnos eller inte.

Kartläggningarna är grunden för nödvändiga förändringar av lärmiljön. Med kunskap om elevens behov tar du fram lämpliga strategier och hjälpmedel.

Kartläggningarna görs i samråd med elevhälsans professioner för att få in olika perspektiv. Kartläggningen syftar till utformning av ledning och stimulans samt extra anpassningar. Det är inte en utredning om särskilt stöd.

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik syftar till att göra det som händer runt eleverna begripligt, meningsfullt och hanterbart. Med enkla medel kan du kompensera för nedsatta funktionsförmågor.

Som lärare sparar du i längden både tid och energi genom att elever får de anpassningar de behöver. Anpassningar behövs i såväl lärmiljö som lärsituationer samt på generell och individuell nivå.

I filmerna följer du Malin när hon går igenom stöd och anpassningar hon genomfört. Nedan kan du läsa en sammanfattning av arbetet. I film nummer två går Malin in i detalj på dessa punkter.

Malins arbete i korthet

1. Kartlägg

  • Inled arbetet med en kartläggning av elevens behov.
  • Lyssna på elevens egen åsikt om ämnen, arbetsmaterial, arbetsmoment och liknade.
  • Notera elevens beteenden för att se mönster och lättare hitta orsaker till när det inte fungerar.
  • Intervjua vårdnadshavarna för att identifiera framgångsfaktorer i hemmet.
  • Elevhälsans professioner kartlägger utifrån sina uppdrag.

2. Visuella scheman

Använd månads-, vecko-, dag- och lektionsscheman med bildstöd för eleverna. Det skapar trygghet och tydlighet och gör eleverna förberedda.

3. Utflyktsscheman

Skapa tydliga scheman för idrottsdagar, teaterbesök och simhallsbesök. Scheman tydliggör vad som kommer ske och i vilken ordning.

Det skapar trygghet och ger eleverna förförståelse för vad de ska göra. Utflykter innehåller många nya okända övergångar där ett visuellt schema stöder.

4. Stationsarbete

Mängdträning med klassen indelad i grupper som arbetar självständigt. Läraren får tid att jobba med elever som har mer utmanade uppgifter.

5. Anpassade arbetsuppgifter

Vissa perioder, dagar eller under vissa lektioner är energinivån låg och arbetsuppgifter behöver anpassas för en del elever.

  • Vad är huvudsyftet med uppgiften?
  • Vilka delar stressar eleven och hur tar du bort det?