Värdegrund på schemat varje vecka

På Östermalmsskolans är arbetet med värdegrunden schemalagd. En lektion i veckan diskuterar alla elever olika värderingar och hur man ska förebygga och motverka kränkande behandling. Skolans värdegrund genomsyrar allt arbete.

Texten i sin helhet:

Lärarna Carina Wallmark och Kia Syrén ingår i antimobbningsteamet Ventilen som funnits på skolan i många år. Under årens lopp har skolan använt sig av olika antimobbningsprogram innan de kom fram till den de framgångsrikt använder sig av idag.

– Vi har haft Charlie, Bodil Vennbergs EQ-pärm, Farstamodellen och senast Friends. Men för ca två år sedan kände jag rent instinktivt att det inte var rätt att eleverna, som var kamratstödjare, skulle bära ett ansvar. Det skulle vi vuxna göra, säger Carina.

Själv har hon erfarenhet av den ursprungliga och hårt kritiserade Farstamodellen, som stänger ute föräldrarna initialt. Men å andra sidan har metoden andra kvaliteter, som att man tar tag i problemen direkt.

Föräldrarna är en resurs

Numera bygger Ventilens program på Farstamodellen, som teamet justerat för att passa deras filosofi. Till skillnad från den ursprungliga Farstamodellen, menar de att föräldrarna är en stor tillgång i arbetet mot mobbning.

– Det finns tre aktörer i likabehandlingsarbetet: personalen, eleverna och föräldrarna. Föräldrarnas engagemang och delaktighet är en oerhörd resurs om man ska arbeta framgångsrikt mot mobbning, säger Kia.

Värdegrunden och likabehandlingsplanen är välkända dokument för alla på skolan och även barnens föräldrar. Alla måste ta sitt ansvar, för allas trivsel och trygghet, och följa skolans ordningsregler.

Nedsättning i tjänsten

En studiedag per år, då samtlig personal är samlad, arbetas det enbart med värdegrunden och likabehandlingsplanen. Däremellan, ca 2-3 gånger per termin, svarar Carina och Kia för innehållet på lärarkonferenserna. För sitt arbete har de fått nedsättning i tjänsten.

På värdegrundslektionerna brukar Kia gå runt i klasserna och tipsa om övningar eller hur man kan arbeta med eleverna. Själv hittar hon just nu inspiration i "Bygga trygghet – mot kränkningar" av Boo Larsson där det finns massor av praktiska övningar.

Varje år låter man alla elever och deras föräldrar fylla i en enkät. Utifrån resultaten gör skolan ytterligare en fördjupande enkät med eleverna kring de områden som pekat på brister.

Fördjupad enkät löste problemet

Ett år visade enkäten att barnen inte kände sig trygga på rasterna. I den fördjupande enkäten visade det sig att det var fotbollsplanen som var upphovet till oron.

– Vi satte dit en extra rastvakt som enbart hade att vakta fotbollsplanen. Därefter kunde alla som ville vara med att spela göra det på ett tryggt sätt, berättar Carina.

För att ytterligare öka tryggheten på skolan har man infört fadderverksamhet. Årskurs fyra tar hand om ettorna och femmorna om treorna osv. Genom att dela upp rasterna så att fadder och fadderbarn delar raster med varandra har även rasterna blivit lugnare.

Allt är inte mobbning

Både Kia och Carina är noga med att begreppet mobbning används rätt.

– En enskild handling är inte mobbning, inte ens om det sker en gång till. Då handlar det om konflikthantering. Men händer det en tredje gång går ärendet vidare till Ventilen som följer upp och ser till att mobbningen upphör. Därefter får personalen hålla extra koll på de inblandade så att det inte blossar upp igen, säger Kia.

Hur vanligt är det med mobbning på Östermalmsskolan?

– Trots vårt arbete visar enkäterna att det finns. Vår stora utmaning är att det förebyggande arbetet ska ge ännu bättre resultat, det vill säga minska antalet ärenden till Ventilen. All personal och alla elever måste ta sitt ansvar och följa våra ordningsregler, för att vår värdegrund ska genomsyra hela skolan, säger Carina.

Östermalmsskolan är en F–6-skola med cirka 500 elever.